L P Reinhold Matsson

Född:1870-07-16 – Othems församling, Gotlands län
Död:1938-08-18 – Hudiksvalls församling (Hälsingtuna församling, Gävleborgs län)

Präst, Botanist, Teolog


Band 25 (1985-1987), sida 255.

Meriter

Matsson, Lars Peter Reinhold, f 16 juli 1870 i Slite, Gotl, d 18 aug 1938 i Hudiksvall (enl db för Hälsingtuna, Gävl). Föräldrar: lantbrukaren Mathias Pettersson o Katarina Kristina Lorentina Larsdtr. Mogenhetsex vid hal i Visby vt 91, inskr vid UU ht 91, teol fil ex 31 maj 93, teor teol ex 31 jan 98, prakt teol ex 13 dec 98, prästv 17 dec 98, komminister i Rogsta, Gävl, 15 april 02, kh i Hassela, Gävl, 22 aug 08 (tilltr 1 maj 09), i Hälsingtuna, Hög o Ilsbo 18 maj 18, ordf i N Hälsinglands prästsällsk 2129, kontraktsprost i Sundhede kontrakt 1 maj 2530 juni 29. Botanist.

G 10 sept 1902 i Hablingbo, Gotl, m Selma Maria Olsson, f 3 jan 1869 där, d 22 nov 1949 i Bergsjö, Gävl, dtr till lantbrukaren Olof Jesper Persson o Helena Kristina Thomaedtr.

Biografi

I Visby var under en lång period kring sekelskiftet den ivrige systematikern K Johansson (bd 20) en av lärarna i botanik och på hans tillskyndan började Reinhold M redan som gymnasist att specialisera sig på släktet Rosa. Han hade grekiska i sin mogenhetsexamen och föräldrarna ville se honom som präst men i Uppsala tycks han ha tvekat mellan Luther och Linné och följde vid sidan av den teologiska undervisningen kurser och föreläsningar i botanik. Från 1892 hade M kontakt med prof F Crépin i Bryssel och fick del av dennes teorier och arbetsmetoder. Genom Crépin och andra förbindelser blev han väl insatt i hela Rosa-forskningen. Somrarna 1893 och 1894 företog han med stöd av det Kniggerska resestipendiet omfattande botaniska exkursioner. Resultatet från dessa publicerades i V AH 1895.

M led av astma och då hemöns fuktiga klimat ansågs olämpligt prästvigdes han för Uppsala ärkestift, varefter han sökte sig till Hälsinglands skogsbygd. 1900 anlade han en rosenodling på egendomen Högsgård i Hög och flyttade i fortsättningen med omsorg och besvär sina rosor till de olika prästgårdsträdgårdar han kom att disponera. För att utreda formernas konstans inom släktet Rosa var han hänvisad till frösådd som i allmänhet först efter sju år resulterade i blommande rosor. Redan på 1890-talet hade M gjort sådana frösådder på Gotland. Under somrarna reste han i olika landskap för att undersöka rosor. I samarbete med rektor S Almquist (bd 1) studerade M Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former och sommaren 1904 var han tjänstledig för att på uppdrag av professor V Wittrock granska riksmuseets skandinaviska Rosa-samling. Han företog även studieresor till Tyskland, Österrike och Danmark.

M:s mål var att upprätta en förteckning över alla sv arter och underarter av släktet. Genom sina samvetsgranna undersökningar lade han en länge bestående grund för formbegränsningen bland rosorna och gjorde en utredning av vår rosenfloras många småarter, vilkas särskiljande kräver mycken erfarenhet och systematisk skarpblick. På sina odlingar sökte han också lösa mer allmänna problem som den progressiva formbildningens förlopp och befruktningen. Han kom bl a till resultatet att inom vissa Rosa-grupper frösättning kan ske utan befruktning av något slag. M fick stort anseende som rhodolog, anlitades att behandla släktet i Neumans flora och var fakultetsopponent vid en doktorsdisputation i botanik.

M var mångsidig, översatte tyska sånger och dikter och kunde med ingående sakkunskap yttra sig i kyrkliga spörsmål och religiösa tidsfrågor, som han även behandlade i tidningsartiklar i bl a Vårt land. Vänsäll och godhjärtad gav han sig god tid med människor och var uppskattad av sina församlingsbor, som han stödde inte minst i juridiska sammanhang. Han var intresserad av kommunala värv, särskilt av frågor som gällde skolor, vägar och arbetslöshet. Den i Hassela födde dåvarande chefredaktören Artur Engberg satte stort värde på M och hans insatser på det sociala området. Tillsammans med andra riksdagsmän väckte Engberg i riksdagen motion om statsanslag till M:s botaniska forskningar; likalydande motioner framlades i båda kamrarna. Resultatet blev att M från 1929 (riksdagsbeslut 26 april) beviljades en vice pastor och ett årligt anslag till fortsatta botaniska undersökningar.

I Examen rosarum Sueciae (VAH 19341935) förtecknade och beskrev M arter och former av släktet Rosa hämtade från Norrland och Dalarna. En stor del av hans herbariematerial förblev dock obearbetat och tusentals ark 1/3 av hans Rosa-samling förstördes vid en eldsvåda 1941.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i LUB, UUB (bl a till T Fries o N Söderblom) o VA (bl a till S Almquist o V Witt-rock).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Botaniska reseanteckningar från Gotland, Öland och Småland 1893 och 1894. Sthlm 1895. 68 s. (VAH, Bihang ..., bd 21, afd 3 [Botanik ...], n:o 8.) Rosas Osilianse. Descriptas (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 57, 1900, Sthlm 1900-01, s 297-309 [i n:o 2]). Rosa Tourn. Nypon (L. M. Neuman med biträde af Fr. Ahlfvengren, Sveriges flora (Fanerogamerna), Lund 1901, s 348372). Rosa caryophyllacea Bess., en ny art för Sveriges flora (Botaniska notiser, [N F, 31,] för år 1901, Lund, s 115122). -Förteckning öfver ... från Vg. sedde former af släktet Rosa [text] (A Rudberg, Förteckning öfver Västergötlands fanerogamer och kärlkryptogamer ... efter kollega Ernst Linnarssons och lektor B Forssells med fleres anteckningar ordnade, Mariestad 1902, s 6467). Studien in Närkes Rhodologie. Upps 1912. 10 s. (Tills med H Lundelius; Arkiv för botanik [utg av VA], bd 12, n:o 3.) Till frågan om rosornas befruktning (Svensk botanisk tidskrift, bd 6, 1912, Sthlm 1913, s 589-607 [i h 3, 1912, även med tit Botaniska studier tillägnade Theodor Magnus Fries ...]). Öfversikt af de nordeuropeiska formerna af Rosa mollis Sm. (ibid, 9, 1915, s 3072). Kritiska studier öfver skandinaviska Rosa-exsiccat, I. Rosae Scandinavicae exsiccatae, ediderunt F. & E. Lönnkvist... 1912 & 1914 (ibid, 10, 1916, s 415-422 [i h 3, även med dedikation till Rutger Sernander]). Examen rosarum Suecise. Granskning av den svenska florans Rosa-former, f. Norrland och Dalarne. Sthlm 1934 (tr 1935). 4:o. 380 s. (VAH, Serie 3, bd 14, n:o 3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: J H Barnhart, Notes upon botanists, 2 (1965); Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934, ed H T Ohlsson (1934); Krok; Nature 7 juni 1941; G Pontén, Minnesteckn:ar över präster i Uppsala ärkestift avlidna åren 193441 (1941); riksdagstrycket 1929: C 23 (statsutsk:s utlåtande nr 8:283), C 18 (motioner i FK, nr 139) o C 32 (riksdagens skriv nr 8 A); SMoK. Nekr:er över M i Hudiksvalls Nyheter, NDA o SvD 19 aug 1938.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L P Reinhold Matsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-08-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9171
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L P Reinhold Matsson, urn:sbl:9171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-08-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se