Adolf E Melander

Född:1845-02-28 – Klara församling, Stockholms län
Död:1933-03-13 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 25 (1985-1987), sida 339.

Meriter

Melander, Adolf Emil, f 28 febr 1845 i Sthlm, Klara, d 13 mars 1933 där, Hedv El. Föräldrar: bagaren Jonas Gustaf M o Maria Sophia Lindblad. Elev i byggn:lära vid Slöjdskolan i Sthlm 6365, studier i arkitektur o praktik på James Souttars arkitektkontor i Aberdeen, 6671, praktik i New York 7172, i Boston 7275, arkitekt hos Axel o Hjalmar Kumlien (bd 21) 7680, egen arkitektverksamhet i Sthlm 80-13, VD o ordf i styr för Fastighetsab Hägern 0506.

G 11 juni 1881 i Linköping m Emmy Hjortzberg, f 15 jan 1862 i Sthlm, Klara, d 16 dec 1931 där, Bromma, dtr till överingenjören Arvid Olof H (bd 19, s 137) o Maria Henriette Lyon.

Biografi

Adolf M växte upp i Östersund och visade tidigt anlag för teckning och målning. Efter lärlingsår hos dekorationsmålaren J P Moberg skrevs han in på Slöjdskolans i Sthlm aftonkurser för utbildning i byggnadsyrket. Sitt uppehälle förtjänade han som murarlärling. Under besöken i hemmet tecknade och målade han stadspartier i Östersund; dessa välkomponerade vyer, som han troligen bearbetade på sin ålderdom, återgav den lokala miljön och träarkitekturen sakligt och med säkert perspektiv. De utgör således en samling av stort stadshistoriskt intresse (förvaras i Östersunds stadsmuseum). Under läroåren på Slöjdskolan erhöll M utmärkelser i akvarellmålning och perspektiv- och konstruktionslära och utexaminerades med skolans högsta belöning i byggnadslära jämte ritning. 1865 anställdes M av den skotske arkitekten J Souttar som assistent för att biträda vid dennes pågående bygge av Engelska kyrkan vid dåvarande Rörstrandsgatan (nu Wallingatan) på Norrmalm. När Souttar följande år återvände till Aberdeen, följde M med och kom att arbeta fem år i hans arkitektkontor där bankhus, skolor, bostadshus, herrgårdsanläggningar och kyrkor ritades; en praktik som var gängse i brittisk arkitektutbildning under större delen av 1800-talet.

1871 reste M till New York för att arbeta där ett år och flyttade året därpå till Boston, där han vid sidan av sin anställning som draughtsman utarbetade ett tävlingsförslag för Library of Congress i Washington DC som belönades med andra pris 1873.

M återvände 1875 till Sthlm. Under hans tjänstgöring hos de framstående arkitektbröderna A och Hj Kumlien projekterades hyresfastigheter och offentliga byggnader i nyrenässansstil med måttfull putsdekor. 1878 tog M ledigt för ett privat uppdrag att rita stationshus till den smalspåriga privatbanan NorsholmBersbo, VästervikBersbo och HultsfredJenny. Man kan notera att Västerviks stationsbyggnads tredelade, måttfullt dekorerade fasad med korta balustradkrönta torn har kontinentala och amerikanska förebilder.

1880 etablerade M egen, affärsmässigt organiserad arkitektverksamhet. Åren fram till 1886 blev hans mest produktiva period i Sthlm, då han enbart anlitades för hyreshusbyggen under byggnadsbranschens högkon- junktur. Hans uppdragsgivare var de kapitalstarka grosshandlare och storbyggmästare som anlitade skolade krafter för byggandet av solida och representativa fastigheter på Östermalm, Blasieholmen och Norrmalm. M svarade för den konstnärliga gestaltningen i passande stilarter, planlösningarna och entréernas utformning. Den stilhistoriska putsarkitekturen nådde sin kulmen vid 1880-talets mitt. Bland byggnader med M:s ursprungliga fasadarkitektur kan nämnas Skridsko- och roddklubbens lilla paviljong på Skeppsholmen (1882) i normandisk borgstil, fastigheten Kungsholmstorg 15 Hantverkargatan 33 (1884) i romansk rundbågsstil med stark djupverkan och Spårvägsbolagets kontors- och bostadshus Tegnérgatan 2 (1884), som hävdar sig i stadsmiljön genom mittpartiets accentuering med tunga renässanselement. Ett betydelsefullt arbete var omgestaltningen av den gamla fersenska egendomen på Blasieholmen till ett monumentalt hyreshuskomplex (188182), där nybyggnaderna vid Blasieholmshamnen och Blasieholmstorg samordnades med det ombyggda Fersenska palatset, dess terrass och U-formade gård; fasaderna ritades dock av Helgo Zettervall.

Efter byggkonjunkturens drastiska försämring 1885 erhöll M inga uppdrag i Sthlm under återstoden av decenniet. Han ägnade sig åt projekt i flera landsortstäder. Utöver de skolor och hyreshus han hade ritat 188285 i Östersund, utarbetade han där Grand hotell i fransk renässansstil 1887. Så vann han arkitekttävlingen om Brand- och Lifförsäkrings-bolaget Sveas nya kontorshus vid Västra HamngatanDrottninggatan i Gbg. Byggnaden uppfördes efter M:s ritningar i en till florentinsk renässans associerande stil med rundbågiga fönster och kvadermarkering på stampad betong. Efter stadsbranden i Sundsvall 1888 kom han att ägna sig åt återuppbyggnadsarbetet som sakkunnig i stadsplanefrågor och bidrog med ett tävlingsförslag till ny kyrka och flera byggnadsprojekt som blev karaktärsfulla inslag i den centrala stenstaden. Han ritade Rahmska huset vid Storgatan 24 och Sundsvalls folkbank vid Sjögatan (båda 1890) med fasadbeklädnad av rött maskinslaget tegel och sparsam plan dekor motsvarande 90-talets stilinriktning. Den portugisiske vicekonsuln Gregor Wikströms stadspalats formgav han däremot i morisk stil med lekfull formasymmetri.

M:s kunskaper i brittisk country house-arkitektur gjorde sig gällande vid industrimagnaters beställning på nya residens på landet. Slottet i Torreby, Munkedal, Göt, uppfördes 1886 för fabrikören Niels G Sörensen i nygotik med trappgavlar, småtorn, loggior och en engelskinfluerad rumsgruppering. G A Serlachius gav 1891 M uppdrag på ett corps de logis vid Mänttäforsen i Finland, som gestaltades i skotsk baronialstil med tornförsedda och krenelerade byggnadskroppar och monumentaltrappa.

På 90-talet anlitades M också som villaarkitekt vid tillkomsten av det centrala Djursholm. Ett av uppdragen var Villa Sana i kv Lidskjalf, som han ritade i morisk stil. Stockholmsuppdrag blev åter aktuella vid ombyggnaden av ett av de Sagerska husen på Hamngatan 16 i fransk nyrenässans (1891) och ett nybygge vid Jakobstorg 3 (1892). R Wall beställde en hyresfastighet i senbarockstil som kontrast till grannhusets tegelarkitektur. I fasadkompositionen upptog M kolossalpilastrar, segmentgavel och rundat hörn med utsmyckning av putsdekor, järnsmidesdetaljer och en skulpterad portal från barockens formvärld.

Efter 1893 upphörde de stora uppdragen och M åtog sig smärre ombyggnadsarbeten. Först 1903 anförtroddes honom ett större arbete, fasadutformningen av Spårvägshallarna vid Birger Jarlsgatan i Sthlm. Den monumentala fronten i rött tegel med höga bågöppningar och resliga gavelpartier vid takens glastäckta överbyggnad har drag av samtida industriarkitektur.

I brist på uppdrag gjorde M en, som det skulle visa sig, ödesdiger fastighetsspekulation. Han inköpte 1905 en fastighet vid Drottninggatan för nybyggnad av ett affärshus. Det av honom bildade aktiebolaget, där han var VD endast ett år, led brist på kapital och stora lån togs. Affärshuset gav dålig avkastning och såldes på exekutiv auktion 1915, varvid M förlorade alla sina tillgångar.

M:s verksamhet som arkitekt för sv kyrkan omspände 1880- och 90-talen, då kyrkobyggandet var en viktig uppgift för såväl de växande städerna som den högkyrkliga rörelsen. Åtvids kyrka (ritad 1879), domkyrkan i Luleå (1888) och S:t Petri kyrka i Västervik (1895) gestaltades i den dominerande nygotiska tegelstilen och gavs en grundplan som var avpassad till luthersk liturgi. Det gällde också för Johanneskyrkan i Hfors som ritades 1879 för 3000 sittplatser i kontinental höggotik. Den treskeppiga basilikan har halvcirkelformad absid och en järnkolonnburen arkad som förs runt långhuset och koret. Läktarvåningen sträcker sig fram till koret. Exteriören hos den enskeppiga Åtvids kyrka, murad i skiffer, ger intryck av engelsk nygotik, medan S:t Petri kyrkas arkitektur med centraltorn och trekopplade fönster röjer drag av engelsk unggotik. M:s sista bygge anknöt till hans första arbetsuppgift: han återuppförde den flyttade Engelska kyrkan vid Laboratoriegatan i Sthlm 1909.

M hade en särställning i arkitektkretsar på grund av sin skolning utomlands. Han ansåg sig dock ringaktad livet igenom på grund av att han saknade akademiutbildning; uppskattande referat av hans arbeten i dagspressen och prestigegivande uppdrag talar dock för motsatsen. M företog efter 1875 inga nya studieresor utomlands och blev inte medlem i arkitektföreningar men engagerade sig i aktuella arkitekturfrågor med ritningsförslag och debattinlägg. För nutida bedömare står M i främre ledet bland stilarkitekturens utövare genom sin karaktärskapande gestaltningsförmåga i stilhistoricismens anda. Med Olle Hjortzberg (bd 19), en yngre bror till hans hustru, hade han en givande kontakt. M ägde fastigheten Fridhem i Kanton vid Drottningholm, där han bosatte sig med familjen efter det ekonomiska sammanbrottet. Här målade han akvareller och skrev sina memoarer, som dock blev fragmentariska.

Författare

Anna von Ajkay



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv (klippbok, planer, teckn:ar o antecknar) i Östersunds stadsmus. M:s reseskildringar i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Riksbyggnadsfrågan [1894] (Arkitekturarbeten utförda af A. E. Melander jemte utdrag ur pressens omdömen [enl föret sammanst o utg av M], Sthlm 1896, 4:o, s 49-51; sign A. E. M.). Utställningsplatsen [1894] (ibid, s 6875). Jämtlandskyrka i Östersund. Nytt förslag (Östersunds-posten 1904, 28 nov, s [3]). Trång-byggda samhällens ventilertng och förseende med ren hafs- och landtluft. Sthlm 1905. 14 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Pressklipp i M:ska saml, Östersunds stadsmus.

A v Ajkay, Sörensenska huset (Konsthist tidskr 1976, nr 12); dens, Fersenska palatset (1977); dens, AEM (Stenstadens arkitekter, ed T Hall, 1981), o där i noter anf källor o litt; H Andersson o F Bedoire, Sthlms byggnader (1973); [E Beckman,] En bok om Djursholm (1897); B Cnattingius, S:t Petri kyrka i Västervik (Linköpings stifts kyrkor, 1971); J Y Cole, The Main Building of the Library of Congress (The Quarterly Journal of the Library of Congress, Oct 1972); JM Crook, The Pre-Victorian Architect (Architectural History, vol 13, 1969); A Diös, Byggenskap o stadsbild i Sundsvall (1975); K Eriksson, Studier i Umeå stads byggnadshist (1975); E Hultmark, FrKA:s utställn:ar 17941887 (1935); H Höglund, Hus o människor. En vandring genom sekelskiftets Sundsvall (1970); M Kjellin, Kvarteret Alströmer i Gbg (1966); H Lindgren, Domkyrkan i Luleå (Norrbottens-Kuriren 12 juni 1943); E Lindhammar, En skildrare av 1850-talets Östersund (Gamla Östersund, årsskr 1965); B Linn, Romanskt vid Kungs-holmstorg (Byggnadsvärlden 1968, nr 3); E Lundmark, Hedvig Eleonora kyrka (Sveriges kyrkor, 3:2, 1920); M Olsson, Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka (Sveriges kyrkor, 3:1, 1915); S Perman, Luleå domkyrka (1956); S Rentzhog, Östersund en bevaringsfråga (Jämten 197576); G Rollin, Inventering 1969 av kvarvarande äldre bebyggelse i centrala Östersund (1970); G Selling, Hur Gamla stan överlevde (1973); Sthlms inteckn:s-garanti ab:s månadscirkulär, okt 1882; A Aman, Sundsvall stadsbranden o stenstaden (Arkitekten 1964, nr 8).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf E Melander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9248, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna von Ajkay), hämtad 2019-03-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9248
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf E Melander, urn:sbl:9248, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna von Ajkay), hämtad 2019-03-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se