Meriter

Melin, Hans Magnus, f 14 sept 1805 i Ö Vemmerlöv, Krist, d 17 nov 1877 i Lund. Föräldrar: kvartermästaren Johan Ulrik M o Brita Catharina Seeberg. Inskr vid LU 9 okt 22, filol kand 15 juni 27, FK 9 maj 29, disp pro gradu 30 maj 29, mag 23 juni 29, allt vid LU, v rektor vid Lunds katedralskola vt 31, doc i exegetisk teologi vid LU 17 juni 34, examinator vid teol fak där 35–43, notarie där 37–44, prästv 14 juni 38, pastoralex 20 juni 38, utg av Theologisk quartalskrift 40–41, teol adjunkt o kh i V Kärrstorp o Glostorp, Malm, 20 maj 44 (tilltr 1 juni), prost 5 juni 44, tf prof i dogmatik o moralteologi vid LU ht 44-vt 45, utn TD 15 okt 44, prom vid UU 14 juni 45, prof i praktisk teologi vid LU o kh i Husie o V Skrävlinge, Malm, 5 mars 47, prof i exegetisk teologi vid LU 9 juli 47, rektor där 52–53, led av bibelkommissionen 61, förste teol prof vid LU o domprost 31 mars 65 (tilltr 1 maj 67). – LFS 59, LVA 66, LSA 66.

G 1) 5 aug 1845 i Lund m Helena Jacobina (Bina) Hellstenius, f 26 dec 1817 där, d 8 nov 1856 där, dtr till domprosten Anders Jakob H (bd 18, s 592) o Petronella Helena Kahl; 2) 14 jan 1859 i Malmö, S:t Petri, m Anna Helena Bååth, f 28 aug 1830 där, ibid, d 24 nov 1859 i Lund, dtr till handlanden Jöns Magnus B (bd 7, s 54) o Ulrica Lovisa Brinck; 3) 30 aug 1861 i Malmö, S:t Petri, m andra hustruns syster Severina Carolina Bååth, f 17 aug 1824 där, ibid, d 11 sept 1908 i Sthlm, Osc.

Biografi

När M var sju år upplöstes föräldrahemmet och han flyttade med modern och syskonen till Ystad. I skolan där väcktes hans intresse för klassiska språk men som student i Lund fångades han också av naturvetenskapen. Vid den berömda Tegnér-Oehlenschlägerska magisterpromotionen 1829 var M primus och speciminerade därefter för docentur i grekiska. 1834 kallades han emellertid genom H Reuterdahls ingripande till en docentur i exegetik och det var inom detta område han gjorde sin bestående insats.

M såg som sin vetenskapliga livsuppgift att söka åstadkomma en syntes mellan naturvetenskaperna och teologin. Hösten 1841 utkom D F Strauss' bok Das Leben Jesu i sv översättning och den väckte häftig debatt. När M samma höst började sin långa, mot Strauss' åsikter riktade föreläsningsserie, där "Jesu leverne" synoptiskt genomgicks, betonade han hur naturvetenskap och teologi inte skall ses som motsatser utan blott som strömmar ur samma sanningens källa. Jesu underverk stod inte i strid med naturlagarna, eftersom denne på grund av sin gudomlighet stod utanför och över dessa.

Föreläsningarna väckte stort intresse bland studenter av alla fakulteter och M följdes efter inledningsföreläsningen till sin bostad av "hela studentkåren" och hyllades med leverop. När upprepade demonstrationer mot M:s person och verksamhet även förekom förblev han oberörd; en mystiken närstående upplevelse av Guds direkta tilltal hade före föreläsningsserien övertygat honom om dess nödvändighet (brev till Franzén, SA). Föreläsningarna trycktes och lästes i vida kretsar och bidrog, som den främsta motskriften mot Strauss, till att dennes läror fick föga genomslag i Sverige.

M:s namn är framför allt förknippat med det s k M:s bibelverk vilket betecknats som "kronan på vår nya bibellitteratur" (Wieselgren). Under föreläsningsarbetet hade M insett vikten av att en helbibel skyndsamt utkom i "beriktigad översättning" med kommentarer och sakupplysningar. 1856–64 var han uteslutande sysselsatt härmed; ursprungligen synes bibelverket ha planerats som ett samarbete mellan M och C W Skarstedt. Redan 1848 hade dock M haft planer på att, sedan (bd 3) avlidit, fullföja dennes liknande förklaring till NT. M:s bibelverk spreds snabbt i stora upplagor och åtnjöt bland präster och lekmän högt anseende. I en upplaga medföljde det som bilaga till C Gernandts (bd 17) mycket spridda Sv Familje-Journalen, varvid G Dorés berömda illustrationer för första gången återgavs i en sv bibel; utgåvan presenterades som "familjebibel" med plats för släktanteckningar. 1889 utkom bibelverket i Amerika i en praktupplaga, den första av många. För bibelstudiet i Sverige har M:s bibelverk varit av mycket stor betydelse och i bruk långt fram i tiden. Texten var språkligt konservativ och avvek ej onödigtvis från den gamla kyrkobibelns språk. Genom hela översättningen löpte, vers för vers, kommenterande och förklarande noter, ibland mycket utförliga, där M:s tvärvetenskapliga kunskaper kom till uttryck; han blev därigenom banbrytare för den s k tidshistoriska bibelforskningen i Sverige. Också i bibelverket var M:s syfte att visa hur religionshistorien och naturvetenskapen står i harmoni med varandra och bekräftar bibelordet.

1861 invaldes M i den sedan 1773 arbetande bibelkommissionen och han har i 1864–69 års provöversättning haft ansvaret för Josua t o m Ester, Hesekiel, de mindre profeterna och Job. M var textkritiskt konservativ och ställde sig i arbetet med NT avvaktande till de av C v Tischendorf då nyutgivna, numera allmänt vedertagna Codd. Sinaiticus och Vaticanus och menade att den hävdvunna Textus receptus alltfort skulle utgöra grundtext. M.s textkritik ligger till grund för NT 1877 men blev föremål för en omfattande diskussion både då och när den senare övergavs av bibelkommissionen.

M var en av de mest mångsidigt bildade i sin samtid och ansågs vara "en av de lärdaste män som Lunds universitet fostrat" (Tegnér); han var ledamot av såväl SA som VA och tillhörde den berömda s k stora fakulteten. Som akademisk lärare var hans glanstid straussföreläsningarnas tid, medan han som tentator i exegetik ansågs så välvillig att professorn i praktisk teologi förordnades att anställa förberedande rigorösare tentamina i "praktisk bibelkunskap".

M trivdes bäst vid skrivbordet och var till sin läggning tillbakadragen, nästan skygg. Först vid tredje vakansen övertalades han att söka den för honom eljest självskrivna, med domprosttjänsten förenade första teologie professuren. Han var klen till hälsan och besvärad av halta. Med sin svaga röst hade han, ehuru ansedd vältalare, svårt att göra sig gällande i den stora lundadomen, där han också ytterst sällan predikade; i domkyrkorådets sammanträden deltog han aldrig.

Genom testamente upplåts M:s fastighet vid Magle lilla kyrkogata i Lund till en bostadsstiftelse för kvinnliga pauvres honteuses, benämnd H M Melins minne, senare flyttad till Svanevägen 32. Efter sin sista hustru uppkallade M deras lantställe Linero, nu en stadsdel i Lund, där också en Melins väg bevarar hans minne.

Författare

Oloph Bexell

Arkivuppgifter

M:s arkiv är splittrat på flera institutioner. Ms till bibelverket o åtta föreläsningskompendier i LUB. Ms till inträdestal m m i SA o i KB. Självbiogr anteckn:ar i VA, StU. – Brev från M i KB, LUB, SA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: In locum Matth. XI. 11. dissertatio philologico-exegetica. [Akad avh, resp O. J. Hellichius.] Londini Gothorum 1832. 38 s. – Predikan på 20:de söndagen efter Trinitatis, hållen i Lunds domkyrka den 28 october 1838. Lund 1838. 19 s. – Högmässopredikan på första bönedagen 1839. Jemte ... en predikan öfver Rom. 8:12–27, af en kyrkolärare ... [Johannes Chrysostomus]. Lund 1839. 40 s. – Högmässopredikan, hållen i Lunds domkyrka andra bönedagen 1839. Lund 1839. 22 s. – Högmässopredikan på fjerde söndagen i Adventet, hållen i Lunds domkyrka den 23 december 1838. Lund 1839. 24 s. – Angelophaniers historiska sanning och betydelse. (Utdrag ur academiska föreläsningar.) (Studier kritiker och notiser. Literär tidning [red av E W Berling], årg 1, 1841, Lund, 4:o, s 301-303, 309 f; undert M-n). -Profpredikan, hållen i Åsums och Skepparslöfs kyrkor kyndelsmässodagen 1842. Lund 1842. 20 s. – Predikan vid Skånska prestsällskapets sammanträde i Lund den 29 juni 1842, hållen i Lunds domkyrka. Lund 1842. 16 s. – Föreläsningar öfver Jesu lefverne. D 1-4. Lund 1842–51. 1. Jesu födelse-och barndomshistoria. 1842. 247 s. 2–3. Jesu offentliga lif, afd 1–2. 1843- 49. VII, 281, 243 s. 4. (Med register och chronologisk öfversigt.) 1851. 241 s. 1–2:2. genoms uppl Sthlm 1855. 232, 278 s. 3-4: 2. uppl Sthlm 1860-63. 233, 224 s. 1-4 = bd 1–2: 3. genoms uppl 1872. 825 s. – Minnestal öfver Hans majestät konung Carl XIV Johan, hållet vid den academiska högtiden i Lund den 11 maj 1844. [Lund 1844.] 4:o. 14 s. (Sorgefest i anledning af Hans maj:t konung Carl XIV Johans död, firad af Kongl. universitetet i Lund den 9, 10 och 11 maj 1844, Lund 1844 [:5].) – Predikningar. H 1-3. Malmö 1844-52. 1. 1844. 121 s. 2. 1847. 144 s. 3. 1852. 154 s. – Den Mosaiska kosmogonien (Studier kritiker och notiser, 5,1845, s 1–5,9–12, 17–24). – Om de Esaianska skrifterna (ibid, s 299–303, sign H. M. M.). – De vi et ambitu theologiae practicas dissertatio theologica. [Akad avh, resp C. V. Tornberg.] Lundae 1846. 52 s. – Henrik Schartau (Bidrag till Lunds stifts herdaminne, Lund 1846, s 21–42). – Vördsam inbjudning till deltagande i den sorgefest, som med anledning af Hans konglig höghet hertigen af Upland Frans Gustaf Oscars dödliga bortgång kommer att anställas af Lunds universitet den 3 december 1852. Lund 1852. Fol. (6) s. [Undert.] – Vördsam inbjudning till deltagande i den högtidlighet som med anledning af Hans konglig höghet Sveriges och Norriges arffurste Carl Oscar Wilhelm Fredriks födelse kommer att anställas af Lunds universitet den 3 och 4 maj 1853. Lund 1853. Fol. (4) s. [Undert.] – Tal i anledning af arffursten Carl Oscar Wilhelm Fredriks födelse, hållet i Lund den 3 maj 1853. Lund 1853. 16 s. – Tal vid aftäckningen af Esaias Tegnérs bildstod i Lund den 22 juni 1853. Lund 1853. 14 s. – Likpredikan vid biskopen öfver Lunds stift... Wilhelm Faxes jordfästning i Lunds domkyrka den 6 october 1854. Lund 1854. 4:o. 10 s, Personalier mm 12 s. – Skapelsehistorien och naturvetenskapen (Nordisk universitets-tidskrift, [årg 1,] 1854-55, Khvn ..., h 2, utg af G. Ljunggren, Lund 1855, s 1–32). – Skapelsens åldrar (ibid, 2, 1856, h 2, s 1-47). Norsk övers Sarpsborg 1859. -Predikan på klagodagen den 14 augusti 1859. Malmö (tr Lund) 1959. Ils. – Första söndagen efter påsk (Predikningar öfver de påbudna nya högmessotexterna, utg af prester i Lunds stift ..., årg 1, 1863, Lund, s 373-383). – Michaelis dag (ibid, 2, 1864, s 887–893). - Betraktelser öfver Hebreerbrefvet (Nordisk universitets-tidskrift, 9, 1863, h 2, utg afF. Braune, tr 1864, s 1–25). – Tal vid Svenska bibel-sällskapets femtioårshögtid den 31 maj 1865. Sthlm 1865. 28 s. [Berättelse och redovisning af Svenska bibel-sällskapets comité, för år 1864, bihang.] – Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 10 december 1866 [över J Börjeson] (SAH ifrån år 1796, d 41, [1866,] Sthlm 1867, s 151–176; även sep, 26 s). – Sorgen öfver de döda. Predikan på sextonde söndagen efter trefaldighets-dag. [Omsl: Högmessopredikan.] Lund 1869. 12 s. – Högmessopredikan på fjerde böndagen 1870, hållen i Lunds domkyrka. Lund 1870. 15 s. – Predikan på klagodagen den 20 oktober 1872. Lund 1872. 13 s. – Adventet och julen. Tvenne predikningar. Lund 1872. 27 s. – Svar och genmäle (I bibelöfversättningsfrågan, h 1–3. Anmärkningar vid och i anledning af 1873 års proföfver-sättning af Nya testamentet, utg af C. Olbers, Lund 1875, s 226-243). – Ytterligare akad avh se Marklin, 2:2, s 11, 42, 58, 69; bidrag i Theologisk quartalskrift, N F, bd 2-3, 1837-38, 5-7, 1840-42, Lund, o recensioner i Studier kritiker och notiser, årg 2–3, 1842–43 (sign M-n), 5, 1845 (sign H. M. M.); förord i [C W Skarstedt,] Handbok i den bibliska fornkunskapen, Sthlm 1857, F. P. Guizot, Betraktelser öfver den christna religionens väsende, Lund 1864, A. F. Hellberg, Bibliska historier ur Gamla och Nya testamentet efter J Hubner, 2. öfversedda uppl Carlskrona 1867, 3.-8. uppl ... öfversedd o förordad ... 1869, 1871, 1873, 1875, 1877, 1880; A D White, Vetenskapens strider, Lund 1877; N. G. Blaedel, Utförligare konfirmations-undervisning eller evangelisk-luthersk kyrkolära, d 1–2, Sthlm 1878; F. W. Farrar, Jesu lif, Sthlm 18[77–]78, 4:o, 2. uppl [omsl: Godtköps-uppl] I8[80-]81, 3. uppl (stereotypuppl) 1885, 4. uppl 18[91-]92, Ny uppl, h 1–3, 1907, 8:o, Ulustr qvartuppl Chicago [1890?], 4:o.

Utgivit: Theologisk quartalskrift. Bd 1–2 [ = 11-12, N F 6-7], 1841–42 + Supplementhäfte. Lund 1841–43. 324, 325, 135 s. (Tills med E. G. Bring.) – C Jacobitz o E E Seiler, Hand-lexikon öfver grekiska språket. I sv bearb. [Även: Grekisksvensk ordbok, efter ... Hand-lexikon ... utg.] D 1–2. Lund 18[42]-53. 1. A–K. 18[42-]45. VIII, 1157 s. 2. A–Q. 18[48-]53. 1241 s. - Bidrag till Lunds stifts herdaminne. Utg af ett sällskap. Lund 1846. 154 s. [Anon, tills med P. Wieselgren o C. W. Skarstedt, bitr av S. Kamp.]

Översatt: Homilier af Chrysostomus (Theologisk quartalskrift, N F, bd 3, 1838, Lund, s 68-104). -Den heliga Skrift, i berigtigad öfvers o med förklarande anm. [Bd 1-3.] Lund 18[58–]65. [Häftes-omsl: Utg af Samfundet Pro fide et Christianismo, 14:1–10; senare uppl med beteckn Skrifter utg af ... 14 o 15.] 1. Det gamla testamentet, [avd 1–2.] 1859-62. 1. De fem Mose böcker. 1859. 337 s. 2. De historiska böckerna. Bihang: Apokrypherna, 1862. 428, 204 s. 2. Det gamla testamentet, [avd 1–2.] 1858–61. 1. De poetiska böckerna: Jobs bok. Psaltaren. Salomos Ordspråk. Predikaren. Höga visan. 1861. 260 s. 2. Propheterna. 1858. 390 s. [Titelblad] 1863. 3. Det nya testamentet, [avd 1–2.] 1864–65. 1. Evangelierna och Apostla-gerning-ar. 1865. 339 s. 2. De apostoliska brefven och Uppenbarelseboken. 1864. 236 s. [Ny uppl:] Bd 1-3. Sthlm 1876-78. 1: 1. 1876. 329 s. 1:2, 1877, 2: 1, 1877–78, o 2:2, 1878. 1109 s, Apokrypha 215 s. 3:1-2. 1878. 353, 260 s. Godtköpsuppl: [1–3.] Sthlm 1883. 4:o. 1-2. Gamla ... utg af C. War-holm. 1224 s. (Skrifter, utg af ..., 14.) 3. Nya testamentet i berigtigad ... 428 s. (Ibid, 15.) [Illustr uppl:] Den heliga Skrift, i en från grundtexten utförd, efter Lutherska kyrkobibeln lämpad öfvers, med nödiga anm. Med tvåhundratretio planscher af G Doré. [1-2.] Sthlm 1877 [1873-78]. 4:o. 1. Gamla testamentet. 18[73–]77. 4 blanka bl, (10) s, 1824 sp, Apocrypha 222 sp, 152 pl. 2. Nya testamentet. 1877[–78]. (6) s, 720 sp, 78 pl. [Senare utg, med titlar o inledande ark mkt varierande:] Philadelphia 1889, Kansas City, Mo. [1889], Chicago, 111., 1889, Moline, 111., 1889, Rockford, 111., 1889, Boston, Mass., 1889, New York 1889, Philadelphia, Chicago & S:t Louis [1890], Boston, Mass., 1890, Philadelphia [1891] mfl. – J W v Göthe [Goethe], Faust. En tragedi. D 2 ... Sthlm 1872. XVI, 272 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 mars 1865, nr 1,RA.

P G Ahnfelt, Studentminnen, 2 (1883), s 142 o 246 ff; O Almfelt, Ur mina minnen (1905); G Andersson, Brevväxl 1832–1863, 1–2 (1940); A Arvastson o C G Andrén, Bibeln i blickpunkten. Sv bibelsällsk:s hist ... 1816–1965 (1967); G Billing, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 1921); Biogr Lex, 9 (1843); S Cavallin, De bortgångnas minne (Handkar rör prästmötet i Lund ... 1883, 1883-84); L Feuk, Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); F M Franzén, Den nya papismen (Saml dikter, 3, 1868); K Gierow, LU:s hist, 3, 1790-1867 (1971); H B Hammar, Sveriges bibel (1932); E Hellman, Den sv bibeln genom tiderna (1968); S Herner, Domprosten H M M såsom exeget (Kristendomen o vår tid, 19, 1924); Kat öfver domprosten H M M:s efterlemnade boksaml (1879); A Krook, H M M (Svea 1879); Lunds domkyrkas hist, 2, 1536–1945, ed E Newman (1946); Lunds hm 2:4 (1952); C G Malmström, Inträdestal i SA den 20 dec 1878 (SAH ifrån 1796, 54, 1878);..H-P Naumann, Goethes "Faust" in schwedischer Uber-setzung (1970); Birger Olsson, Sv bibelöversättn:-arbete (SOU 1968:65); Bror Olsson, D F Strauss und Schweden (Theologische Studien und Kritiken, 104, Gotha 1932); E Petzäll, Straussdebatten i Sverige (1936); H Reuterdahl, Memoarer (1920); H Schönbeck, Prelater (1927), s 113; A Strindberg, Öppna brev till Intima teatern (dens, Saml skrifter, 50, 1919, s 276 0; Sv biogr lex, N F, 7 (1877); E Tegnér, LU 1872–97 (1897); Elof Tegnér, Minnen och silhoutter (1974); T Tufvesson, Skolmästaren i Borrby o M:s bibel (Ystads alleh 20 febr 1945); Tusculus [pseud], minnesruna över M (Lunds Weckoblad 7 dec 1877); P Wieselgren, Sv kyrkans sköna litt (1866); E Wrangel, Promotionens hundraårsminne (1929). – Nekr:er över M i Lunds Weckoblad 20 nov 1877 o i Ny ill tidn 1877, s 385 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Magnus Melin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9270, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9270
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Magnus Melin, urn:sbl:9270, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-20.