E Cecilia Milow

Född:1856-03-08 – Göteborgs engelska församling, Västra Götalands län
Död:1946-05-07 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Tidningsredaktör, Ungdomsklubbsorganisatör, Scoutpionjär


Band 25 (1985-1987), sida 521.

Meriter

Milow, Emma Cecilia, f 8 mars 1856 i Gbg, dp 31 mars där, Engelska, d 7 maj 1946 Sthlm, Matt. Föräldrar: handlanden Johan Fredric M o Mary Lindgren. Avgångsex från Eve Marie Rappes helpension för flickor 72, innehade lärartjänster på olika platser i landet 7584, studier i Tyskland o England periodvis 8501, drev flickpension i Skövde 8702, ex som lärarinna i engelska språket, dess hist o litt i London 94, ex från George J Burch's School of English language and literature i Oxford 98, studier i England o USA periodvis 0211, ledare för Kungsholmens ungdomsklubb 0522, en av initiativtagarna till Sv folkförb 06, led av dess centralstyr o arbetsutsk 0622, av Sthlms moderata kvinnoförb:s styr o arbetsutsk 11, av Sveriges moderata kvinnoförb:s centralstyr o arbetsutsk 1520, en av initiativtagarna till Sthlms kvinnors landstormsfören 14, led av styr för Sv sällsk för folkuppfostran o nykterhet 19, red för Medborgarinnan 2230. Iqml 16. Ogift.

Biografi

Efter avslutad flickskola och studier utrikes hade Cecilia M lärartjänster på olika platser i landet. Med understöd från O Ekman (bd 13) startade hon 1887 en flickpension i Skövde, vilken fick ett mycket gott anseende. På Ekmans anmodan företog hon sedan en lång studieresa till England och USA för att studera ungdomsvården där. Hon fascinerades av de amerikanska settlements, speciellt Thomas Chews pojkklubb i Fall River.

M tilltrodde inte sig själv att kunna starta och leda en liknande klubb. Att hon trots detta åtog sig ett sådant uppdrag berodde på en kalabalik på Biblioteksgatan i Sthlm våren 1904 mellan pojkar på 1419 år. Vid besök hos den då över 90-årige Ekman fann hon honom upprörd över händelsen. Han bad henne redogöra för sina erfarenheter från amerikanska pojkklubbar, och när hon slutat förklarade Ekman: "Vill du organisera en sådan klubb, består jag medlen."

Tveksamt åtog sig M uppgiften. En kvinnlig och en manlig medarbetare anställdes, och en 5-rumsvåning på Kungsholmen hyrdes och möblerades torftigt. Man sökte upp pojkarna på gatan och inbjöd dem till lokalen. Trots tvekan och förvåning infann sig några pojkar på öppningsdagen, som var en söndag. Aftonen blev en succé, och när pojkarna gick, frågade de, om de fick komma tillbaka och ta med sig några kamrater.

Sedan växte klubben hastigt, större lokaler anskaffades, speciallärare anställdes, och undan för undan fick företaget en fast organisation. Ekman skrev grundstadgarna, medan pojkarna själva fick utarbeta ordningsregler och inom sig tillsätta ett förtroenderåd. 25 febr 1905 invigdes högtidligt Kungsholmens ungdomsklubb.

Avsikten var att skaffa meningsfull sysselsättning på kvällarna åt pojkar i åldern 1520 år. Snart framförde förtroenderådet en önskan att även deras yngre bröder skulle få intas "för att ej få några gatuvanor". Detta beviljades, och pojkar i åldern 1014 år bildade den s k Gustaf Adolfsförbundet.

Verksamheten antog imponerande dimensioner och blev mycket differentierad. I en skomakarverkstad fick pojkarna halvsula och kläcka sina egna och sina föräldrars och syskons skor. I snickarverkstaden förfärdigades möbler såväl till klubblokalerna som till avsalu på julbasaren, och man fick också reparera möbler från hemmet. Målare sörjde för den slutliga avputsningen. Metallslöjd, borstbinderi, skrädderi och bokbinderi förekom.

Kurser gavs i maskinskrivning och bokföring. Det var också sörjt för teoretiska ämnen såsom geografi, historia, litteraturhistoria, svenska och främmande språk. Här tog M själv till stor del hand om undervisningen. Ett bibliotek fanns, som också var utrustat med olika spel och tidskrifter.

En blåsorkester och en sångkör utbildades, och teaterföreställningar anordnades. Även frimärkssamlande förekom. Men tonvikten låg på träning i praktiska färdigheter. I många fall bidrog klubbens ledning till att skaffa medlemmarna lämplig anställning, och det betraktades som en merit på arbetsmarknaden att ha tillhört Kungsholms ungdomsklubb.

Vid flera tillfällen besökte M James Carnegie d y i Skottland. Där sammanträffade hon med general Baden-Powell, vilket ledde till att Sveriges första scoutkår och en av de första i världen i all stillhet bildades inom klubben så gott som samtidigt med Baden-Powells egna foretag i England och Skottland.

Fortfarande på Ekmans bekostnad inköptes en tomt med stuga i närheten av Åkeshov, för att verksamheten inte skulle avstanna under sommaren. Ekman avled 1907, men hans änka Maria och framför allt deras dotter Louise Falkenberg (bd 15) blev i fortsättningen klubbens generösa beskyddare. Gåvor inflöt även från andra håll, från både enskilda och industrier.

Under den ekonomiska krisen vid början av 1920-talet blev dock förhållandena kärvare, och 1922 måste klubben upphöra av ekonomiska skäl. Möjligen kan det också ha förekommit personliga motsättningar inom ledningen. Under de 18 år klubben existerat hade 2 237 pojkar varit inskrivna, och vanligen var där 120140 pojkar varje kväll.

M var dock inte overksam i fortsättningen. Jämsides med sitt arbete i klubben hade hon hela tiden varit politiskt verksam. Hon deltog i stiftandet av Sv folkförbundet, en politisk propagandaorganisation med ett antisocialistiskt program, och hon medverkade även vid tillkomsten av Sthlms moderata kvinnoförbund. När Sveriges moderata kvinnoförbund bildades 1915, blev M styrelsemedlem och utgav 192230 dess tidskrift Medborgarinnan. Hon skrev flitigt även i Folkförbundets tidning Sv folkviljan och gjorde föredragsturnéer för båda förbunden. Hon lär ha hållit bortåt 1 400 föredrag.

M:s framställning bars upp av brinnande patriotism och stark känsla för social rättvisa. Det fanns något av skådespelare hos henne, och hennes entusiasm och medryckande vältalighet kunde helt fascinera åhörarna, vare sig det gällde en större publik eller en sluten krets. Pojkarna i hennes klubb lär ha lyssnat till henne med förtjusning. Hennes värme och humor samt skarpa psykologiska blick bidrog också till att hon vann deras tillgivenhet.

M avled vid 90 års ålder, och till jordfästningen hade många av hennes gamla "pojkar" infunnit sig; Kungsholms ungdomsklubbs standar och fana hade framtagits och bars av gamla klubbmedlemmar.

Författare

Ingegerd Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i KB (bl a dagböcker 19161945). Brev från M i GUB (bla 22 st till S A Hedlund), KB (bla 8 st till Ellen Key), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gräs och ogräs plockade och hopsamlade i barnens trädgårdstäppa. Sthlm 1890. 73 s. [Även pseud.] Ny saml. 1891. 96 s, 1 pl. – Guvernanten (Idun, 1891, Sthlm, fol, s 19 1). – "Bara Margit" m. fl. berättelser for unga flickor. Sthlm 1892. 94 s, 1 pl. [Pseud.] - Små händer och små (btter. Berättelser saml ute o hemma. Sthlm 1894. 125 s. [Omsl; även pseud.] – Drömsagor och berättelser. [Omsl: Berättelser och sagor.] Sthlm 1896. 119 s, 3 pl. [Pseud.] - Litteraturhistoriska bilder från Storbritannien, berättade. Saml [1]–2. Sthlm 1899–1901. 189 s, 7 pl, 228 s, 4 pl. [Pseud.] (P. A. Norstedt & söners ungdomsböcker, 5l [omsl] o 68.) – Amerikanska skolor. En skildring. Sthlm 1903. 98 s. – En ungdomens vän i Amerika [Elbert Hubbard; omsl: En amerikansk ungdomsvän]. Karaktärsteckning. Sthlm 1904. 31 s, 1 pl. – Abraham Lincoln. [Rubr; omsl:] (Tr som manuskr.) Sthlm 1904. 18 s. (Gustaf-Adolfs-förbundets föredragsserie 4 [omsl].) – Älskar du ditt fosterland? Föredrag. Sthlm 1904. 19 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade Sv nykterhetssällsk. 1904. N:o 2.) 2.-3. uppl 1905, 1911. – Ungdomsklubbarnes betydelse för Sveriges framtid (Social tidskrift, årg 4, 1904, Sthlm, s 321–325, 354-358). – Tal vid invigningsfesten i Kungsholmens ungdomsklubb den 25. febr. 1905. Sthlm 1905. 8 s. [Anon.] – Ungdomens höjande och förädling i stad och landsbygd (Dagny, tidskr ... utg af Fred-rika-Bremer-förb, [årg 20,] 1905, Sthlm, s 58–61). – Kungsholmens ungdomsklubb. Sthlm 1906. 8 s. [Undert s 7.] – Hvad kräfver Sverige utaf dig? En fråga till ungdomen. Sthlm 1908. 20 s. (Skrifter utg af Svenska sällsk för nykterhet... 1908:2.) – Kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter. (Föredr vid kvinnomötet å Grand Hotei d 25 febr 1910.) [Rubr.] Sthlm 1910. 6 s. [Undert.] – Föredrag för ungdom. Utg av Svenska folkförb. Sthlm 1910. 16 s. [Anon.] – Tankar om Sveriges sjöförsvar. Föredr hållet vid årsmöte av Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar d 18 april 1913. [Rubr.] Linköping 1913. 8 s. – Våra julminnen. [Rubr; på konvolutet: Säljes till förmån för Wiens svältande barn ...] Sthlm 1919. 4 s. [Undert; i konvolut.] – Vår arbetareungdom. Hur kunna vi förhjälpa den till själfuppfostran? En teckning stödd på erfarenhet. Sthlm 1920. 16 s. – Våra pojkar. Kungsholms ungdomsklubbs historia. Sthlm 1927. 180 s, 6 pl. – Pseud: Tant(e) Cissy.

Redigerat: Sveriges ungdom, Sveriges framtid. Organ för Kungsholms ungdomsklubb. Sthlm 1906. 4:o. 8 s. – Vårdkasen. Fosterländsk tidskr utg af Svenska folkförbundet. N:o 1–4. Sthlm. 4:o. (Tills med E. T. Ekgren.) 1. Julen 1909. 24 s. 2. Sommaren 1910. 25 s. 3. Julen 1910. 28 s. 4. Julen 1911. 24 s, 1 lös pl. – Medborgaren, Allmänna valmansförbundets månadsblad. Arg 2–10, 1922–30. Sthlm. 4:o. [Anon.] – Svenska folkviljan, organ för Svenska folkförb. Årg 3–13, 1909 (nr 21) –1919 (nr 41*). Sthlm. Fol. (Tills med E. Ekgren; bidrag 1906 (provnr) - 1919.) Översatt: F. W. Farrar, Mörker och ljus, scener från Neros tid, bd 1-2, Sthlm 1898, 318, 341 s; [M St Leger Harrison, f Kingsley, pseud] Lucas Målet, Syndens lön, d 1-2, Sthlm 1900, 268, 203 s; G Chaucer, Canterbury-berättelser (Canterbury Tales) ... bearb för ungdom, Sthlm 1900, 179 s, 7 pl (P. A. Norstedt & söners ungdomsböcker, 60); B T Washington, Upp från slafveriet, en autobio-grafi, Sthlm 1904, 236 s; F H Burnett, Två berättelser [omsl: I det tillstängda rummet. En stor man], Sthlm 1905, 93 s; H Keller, Nyckeln till mitt lif: Optimism, Sthlm 1905, 64 s; Den långa dagen, en sann historia berättad af en fabriksflicka i New-York, Sthlm 1906, (8), 176 s; T Roosevelt, Ett verksamt lif, tankar i sociala frågor, Sthlm 1906, 86 s; J A Riis, Theodore Roosevelt, medborgaren, Sthlm 1907, 159 s; O C Malvery, Själamarknaden, Sthlm 1908, 117 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hildebrand, Oscar Ekman (SBL 13, 1950); L Wahlström, C M o hennes kungsholmspojkar (SvD 11 mars 1928); dens, Trotsig o försagd (1949). Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Cecilia Milow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingegerd Hildebrand), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9360
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Cecilia Milow, urn:sbl:9360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingegerd Hildebrand), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se