Meriter

2 Mjöberg, Eric Georg, kusin till M 1, f 6 aug 1882 i Ås, Hall, d 8 juli 1938 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: komminister Carl Georg M o Johanna Sophia Nyqvist. Elev vid Gbgs h latinlärov ht 94, vid Södermalms h a l i Sthlm ht 00, mogenhetsex där 14 maj 03, anställd vid statens entomolog anstalt o naturhistoriska riksmuseets entomolog avd periodvis somrarna 03–12, inskr vid Sth ht 03, ämneslär vid bl a Södermalms h a l o Norrmalms latinlärov i Sthlm vt 07–vt 09, FL vid StH 12 sept 08, inskr vid LU vt 10, disp där 26 maj 10, ledare för en vetensk forskn:exp till nordvästra Australien 10–11, FD vid LU 31 maj 12, ledare för en forskn:exp till nordöstra Australien juni 12–13, assistent vid riksmuseets entomolog avd 14–16, studieresa till USA sept 17–nov 18, chef för zoolog avd vid Deli experimentstation i Medan på Sumatra juli 19–sept 21, sv konsul i Medan aug 20–sept 21, chef för Sarawak Museum i Kuching på Borneo okt 21 (tilltr maj 22)–dec 24, företog flera vetensk exp:er på Borneo, bl a till öns centrala delar juni 25–juli 26, resor till Bortre Indien 27–29.

G 1) 2 jan 1909(–13) i Sthlm, Gust Vasa, m tandläkaren Esther Ingeborg Hellichius, f 2 okt 1883 i Lund, d 1 mars 1962 i Sthlm, Joh, dtr till grosshandlaren Sven Mårtenson o Hanna Persdtr samt omg Jalander o Cronhjelm; 2) 26 jan 1918 i Sthlm, Joh, m Anna Valborg Dagny Aagaard-Gieseke i hennes andra gifte, f 11 febr 1886 i Kuxhaven, Tyskland, d 15 mars 1977 i Frederiksberg, Danmark, dtr till skeppsmäklaren Hans Nicolai Aagaard o Maria Elisabeth Meyer.

Biografi

Eric M var under sex år elev vid latinläroverket i Gbg men sökte sig ht 1900 till Sthlm, dit mor och syskon flyttat efter faderns död, och avlade där mogenhetsexamen. Påverkad av bl a G Adlerz' skildringar av insekternas liv hade M tidigt blivit en kunnig entomolog. Redan som gymnasist fick han bidrag publicerade i Entomologisk tidskrift och under sommaren 1902 vistades han understödd av Entomologiska föreningen på Oland för inventering av öns skalbaggsfauna. Sina studier fortsatte han vid StH, där zoologi blev hans huvudämne. Zoologiprofessorn W Leche (bd 22) var inte entomolog och i den grenen av ämnet fick M handledning av upptäcktsresanden och professorn vid riksmuseet Y Sjöstedt, genom vars försorg M senare erhöll ett arbetsrum på statens entomologiska anstalt.

M arbetade hårt och målmedvetet och när han disputerade hade han bakom sig drygt två läsårs lärartjänst vid sthlmsläroverk, flera perioder av tjänstgöring vid riksmuseet, längre vistelser för entomologiska studier bl a på Fårön (1904), Gotska Sandön (1907) och vid Tåkern (1909) och flera i Entomologisk tidskrift och i VA:s Arkiv för zoologi publicerade uppsatser. Hans doktorsavhandling behandlade systematik och anatomi hos ett par dittills försummade insektsgrupper – pälsätare – som parasiterar på däggdjur och fåglar.

Att bli forskningsresande hade varit M:s mål och någon månad efter disputationen startade han med hjälp av flera stipendier, bl a ett Letterstedtskt (1910), som ålade honom att lämna allt insamlat material till riksmuseet, en expedition till nordvästra Australien. Han vistades under hårda strapatser i främst det outforskade Kimberleydistriktet och återvände med stora samlingar som löstes in av riksmuseet med 8 000 kr. M hade under resan haft ekonomiska besvärligheter, till en del beroende på att sv konsuln i Sydney B Mörner lämnat felaktiga upplysningar om forskningsområdets klimat och årstider vilket förorsakade stora extrautgifter.

Efter sex månader i Sverige fick M av Travellers' club ett stipendium som möjliggjorde ännu en australienexpedition. Han reste till Queensland i östra Australien, där han under 23 månader planmässigt utforskade landets tropiska urskogar. Han kom – särskilt under en färd till Cape York-halvön – i nära kontakt med Australiens urinvånare, som i det beträngda läge han ansåg dem befinna sig väckte hans sympati och medkänsla. Han vädjade i en skrivelse till Australiens ledande vetenskapliga sällskap att de skulle väcka en opinion mot missionärernas – som han ansåg missriktade – omvändelsenit och låta de svarta i så stor utsträckning som möjligt leva på sina förfäders vis. Framställningen fick inget omedelbart resultat men väckte en långvarig pressdebatt som i viss mån torde ha påverkat myndigheterna.

Under första världskriget innehade M en assistenttjänst vid riksmuseet, där han bl a bearbetade delar av sina samlingar. Han hade från sina resor fört hem drygt 100 000 djur, botaniskt material, ett termitbo på 400 kg och mängder av etnografica. Det zoologiska materialet behandlades till stor del av sv och utländska specialister i Arkiv för zoologi och i VAH under den sammanfattande titeln Results of Dr E Mjöberg's Swedish scientific expeditions to Australia 1910–1913. Här beskrevs ett stort antal dittills okända arter inom olika delar av djurriket, bl a världens minsta pungdjur (4,5 cm), 18 reptiler, 14 daggmaskar och 43 myrarter. Vid namngivningen har M ofta ihågkommits och bla en havsorm, en groda och en myra bär artnamnet Mjöbergii.

Under vistelsen i Sverige författade M två populära reseskildringar och lät trycka förslag och planer för en luftskeppsexpedition till Nya Guinea. Han hade därutöver åtskilliga andra uppslag och försökte bl a intressera både Kooperativa förbundet och M Wallenberg för gummiplantager på Sumatra. 1917–18 vistades han på föreläsningsturné drygt ett år i USA, där han vann uppskattning för sin temperamentsfulla och dramatiska framställningskonst.

Expeditionen till Nya Guinea, åt vilken M under flera år ägnade tankar och arbete, förblev på papperet men han ville bort från det enligt hans åsikt kringskurna sv sättet att leva och 1919 tog han tjänst som chef för zoologiska avdelningen vid forskningsstationen i Deli på Sumatras östkust. Då hans kontrakt gick ut 1921 erbjöds han av den vite rajan Vyner Brooke chefsposten för Sarawak-museet i det brittiska protektoratet på Borneos nordvästra kust. M, som rest hem för att skaffa medel till en forskningsfärd på denna ö, vände åter efter en vecka i Sverige och tillträdde i maj följande år sin tjänst i Sarawaks huvudort Kuching. Han ryckte upp museet ur dess förfall men vantrivdes med förhållandena i det despotiskt styrda landet och efter att ha lett en mer än årslång expedition till det okända Mount Tibang i det inre av Borneo återvände han sommaren 1926 till Sverige. Även nu fick M hem stora samlingar av växter och djur och därtill särskilt från Borneo vapen, husgeråd, textilier och gammal kinesisk keramik.

1927–29 företog M tre resor till Bortre Indien under vilka han främst samlade etnografica som såldes till museer och på auktioner. Under samma tid författade han tre populära reseskildringar vilka liksom hans tidigare fick stor spridning och översattes till flera språk och gjorde hans namn internationellt känt. I sina livliga och välskrivna skildringar – i vilka han på inget vis sätter sitt ljus under skäppan – berättar han medryckande om tropikernas människor, djur och växter. Äldre reseberättelser förvisas oftast till bibliotekens magasin men M:s mest kända arbete Borneo, Huvudjägarnas land, finns kvar på utlåningshyllorna.

M:s starka fysik hade tillåtit honom att till synes utan följder gå igenom flera svåra tropiksjukdomar och vid hemkomsten 1926 kände han sig fullt frisk. Under en vistelse på Java 1928 blev han emellertid åter sjuk och symptomen som förvärrades under de följande åren tydde på Parkinsons sjukdom och/eller sömnsjuka. Som botemedel prövades bl a skopolamin och atropin, som dock resulterade i en svår läkemedelsförgiftning. I På giftets vingar (1934), som har drag av E T A Hoffmanns berättelser och en senare tids science fiction-romaner, beskriver M sina hallucinationer under två dygns medvetslöshet i samband med förgiftningen.

M var under många år bunden vid sjukrummet och från hösten 1931 kunde han endast underteckna sina brev. N Anthoni minns M från hans hälsas dagar som en man med grym uppsyn och som en bild av vikingalynne, dådlust och kraft.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från M i KB, SSA, UUB o VA (till bl a Y Sjöstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Biologiska och morfologiska studier öfver Fåröns insektfauna ... [Rubr.] Sthlm 1905. 86 s, 1 pl. (Arkiv för zoologi [utg av VA]. Bd 2. N:o 17.) – Om några svenska insekters biologi och utveckling. [Rubr.] Upps 1905. 22 s, 1 pl. (Ibid, 3:6.) – Fam. Cicindelidae and Carabidae (Results of the Swedish zoological expedition to Egypt and the White Nile 1901 under the direction of L. A. Jägerskiöld, Part 2, Upps 1905, [3.] Coleorjtera from the Swedish ... Nile [rubr], s 1–5). – Uber eine schwedische interglaciale Gyrinus--species (Geologiska föreningens förhandlingar, bd 27, 1905, Sthlm, s 233-236). – Zur Kenntnis der Insektenfauna von Siid-Georgien. [Rubr.] Upps 1906. 14 s, 1 pl. (Arkiv för zoologi, 3:13.) – Om Niptus hololeucus Falderm. (Uppsatser i praktisk entomologi ..., 16, 1906, Upps, s 65–68). – Uber Systellonotus triguttatus L. und sein Verhältnis zu Lasius niger (Zeitschrift fur wissenschaftliche In-sektenbiologie, Bd 2, 1906, Husum, s 107-109). -Zur Kenntnis einiger unter Seetang lebenden Insekten (ibid, s 137–143). – Om en bladminerande skadeinsekt. Ekbladmineraren (Orchestes quercus L.) (Skogsvårds-föreningens tidskrift, årg 6, 1908, Sthlm, 4:o, s 257-262). – Om hartsgallvecklaren (Retinea resinella L.) (ibid, 7, 1909, h 3. Fackuppsatser, s 101–110). – Om Pissodes validirostris Gyll., en i Sverige hittills obeaktad skadeinsekt på tall ... (Uppsatser i praktisk entomologi ..., 19, 1909, s 51–72). – Biologiska iakttagelser öfver Odynerus oviventris Wesm. [Rubr.] Upps 1906. 8 s. (Arkiv för zoologi, 5:7.) – Uber Äneurus tuberculatus Mjöb. und seine systematische Beziehung zum A. laevis Fabr. [Rubr.] Upps 1909. 12 s. (Ibid, 5:11.) – Uber Psectra diptera Burm. [Rubr.] Upps 1909. 15 s. (Ibid, 6:5.) - Studien uber Pediculiden und Mallophagen (Zoologischer Anzeiger, Bd 35, 1909-10, Leipzig 19[09-]10, s 287-293). - Studien iiber Mallophagen und Anopluren. [Rubr; även med tit:] Akad Abhandl... Lund. Upps 1910. 296 s, 5 pl. (Arkiv för zoologi, 6:13.) – Mallophagen von Vögeln aus Ägypten und dem Sudan. [Upps 1911.] 23 s, 1 pl. (Results of... 1901, 4[:2].) – Bland vilda djur och folk i Australien. Sthlm 1915. 524 s, 34 pl, 3 kartor. – Mammals from Queensland. Sthlm (tr Upps) 1916. 4:o. 20 s, 1 pl. (Tills med E Lönnberg; VAH, bd 52. Results of dr. E. Mjobergs Swedish scientific expeditions to Australia 1910-1913, 2.) - Uber die Insektenreste der sog. "Härnögyttja" in nördlichen Schweden. Sthlm 1916. 14 s, 2 pl. (SGU, ser. C. Avhandlingar o uppsatser, n:o 268 = Årsbok 9 (1915), n:o 4.) – A proposed aerial expedition for the exploration of the unknown interiör of New Guinea, briefly out-lined. Sthlm 1916. 47 s. [Även i The geographical review, vol 3, New York 1917, 4:o, s 89-106.] -Ptinidae. [Rubr.] Upps 1916. 15 s. (Arkiv för zoologi, 10:6. Results of... 1910-1913, 8.) – Cicindelida=, Gyrinidae, Lucanida:, Paussidae. [Rubr.] Upps 1916. 16 s. (Ibid, 10:10. D:o, 9.) – Die Käferfauna der Färöer. [Rubr.] Upps 1917. 21 s. (Ibid, 10:27.) – Cetonidae, Rutelidae, Passalida:, Chrysomelidae: Subfam. Sagrinae, Cassidinae, Hispinae. [Rubr.] Upps 1917. 19 s. (Ibid, 11:3. Results of... 1910-1913, 14.) – Bland stenåldersmänniskor i Queenslands vildmarker. Sthlm 1918. (8), 584 s, 31 pl, 2 kartor. – Isoptera. Upps 1920. 128 s, 6 pl. (Arkiv för zoologi, 12:15. Results of... 1910-1913, 19.) – De schelpenheuvel van Boeloe Tjina (Teysmannia, magazyn van horticultuur en landbruw der tropen, 1920, Batavia, s 443-446; tills med C Heusser). – Effectieve bescherming van zaadbedden tegen vraat. Medan 1920. 4 s. (Tills med B T Palm; Deli-proefstation te Medan, Vlugschrift No. 2. Bestrijdning van rupsenvraat in Deli-tabak, 1.) – De rupsenvraat in de tabakscul-tuur ter oostkust van Sumatra. Medan 1920. 4:o. 54 s. (Mededeelingen van het Deli proefstation, Serie 2, no. 15.) – Over den rupsenvraat in de droogschuren en een nieuwe radicale bestrijdings--methode. Medan 1921. 4:o. 29 s, 6 pl. (Ibid, 17.) – Vom Phalluskult in Nordaustralien (Archiv fur Anthropologie, N F, Bd 19, 19[22–]23, Braun-schweig, 4:o, s 86–88, Tafel 2). – Fourteenth report on the Sarawak museum 1915–1923. Kuching 1923 [omsl: 1924]. 102 s, 1 pl. – Sciaridae und Phoridae. [Rubr.] Upps 1924. 8 s. (Tills med H Schmitz; Arkiv för zoologi, 16:9. Results of ... 1910-1913, 35.) - Dermaptera. [Rubr.] Upps 1924, 11 s, 2 pl. (Ibid, 16:21. D:o 36.) – General introduction. [Rubr.] Upps 1925. 7 s. (Ibid, 17:13. Dr. E. Mjöberg's zoological collections from Sumatra, 1.) – Mammalia from Mount Murud and the Kalabit Country (The annals and magazine of na-tural history, Series 9, vol. 16, London 1925, s 508–513, 1 pl; tills med E. Lönnberg). – Mammalia from Mount Dulit and the Baram district (Ibid, s 513–516; d:o). – An expedition to the Kalabit country and Mt. Murud, Sarawak (The geographical review, 15, 1925, s 411–427). – Beiträge zur Kenntnis der Eingeborenen von Nord-Queensland (Archiv fur Anthropologie, 20, tr 19[23-]25, s 108 -135, Tafel 2 - 4 [ 1925]). - The mystery of the so called "trilobite-larvae or Perty's larvae" definite-ly solved (Psyche, a journal of entomology, vol 32, 1925, Boston, Mass., s 119-157, 2 pl). – A new genus of sucking lice (ibid, s 283 f). – The stränge way in which the vishnu-moth (Trabal vishnu) deposits her eggs in the shape of larvae (ibid, 33, 1926, s 6 f, 1 pl). – Borneo. Huvudjägarnas land. Sthlm 1927. X, 514 s, 32 pl, 1 karta. Overs: Paris 1934, 268 s; Zeist [1930], 368 s, 2 pl, 1 karta; Praha 1930, 392 s; Leipzig 1929, 331 s, 20 pl. – I tropikernas villande urskogar. Äventyr och upplevelser i Nederländska Indien. Sthlm 1928. 212 s, 1 pl, 1 karta. Overs: Forest life and adventures in the Ma-lay archipelago, London 1930, 201 s, 42 pl, 1 karta; Leipzig 1930, 179 s, 18 pl. – De tusen templens ö. Studier och upplevelser på Bali. Sthlm 1929. 237 s. - Cleridae. [Rubr.] Upps 1932. 9 s. (Arkiv för zoologi, 24 A:2. Results of... 1910-1913, 51.) -På giftets vingar. Sällsamma upplevelser under en medicinförgiftning. Sthlm 1934. 176 s. – Art i NF, 3. ... uppl, bd 13-14, Sthlm 1930-31, bidrag i Entomologisk tidskrift 1901-06, 1909, 1912-13, 1915, 1918, o Ymer 1912–15, 1918, 1922–23, 1925–26, Sthlm, samt i SvD. Materialet från expeditionen i Australien bearb o utg i Arkiv för zoologi under tit Results of dr. E. Mjöbergs Swedish scientific expeditions ..., 1–53, Upps 1915–32.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 sept 1926, nr 24, o 31 maj 1929, nr 103, RA.

I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); N Anthoni, Förord (E M, På giftets vingar, 1934); art:ar om M i S-T 5 aug 1932 o i SvD 4 mars 1913 o 5 aug 1932; U Beijbom, Australienfararna (1983); Bukowskis konsthandel: auktionskat nr 265 (1928); Inbjudn till ... fil drsprom ... [LU] 31 maj 1912 (1912); A Klinckowström, Klinckans minnen, 2 (1934); C Skottsberg, VA. Personförteckmar 1916–1955 (1957); Sv släktkal, 4 (1915–16, tr 1915), s 360, o 11 (1936, tr 1935); Travellers' club 1911–1921 (1921); d:o 1911–1936 (1936). – Nekr:er över M i DN o S-T 10 juli, i SvD 9 juli 1938.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric G Mjöberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9369
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric G Mjöberg, urn:sbl:9369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.