Meriter

1 Modig, Johan Otto, f 20 dec 1803 i V Tollstad, Ög, d 11 okt 1877 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: över- o hovjägmästaren Johan M o Sophia Charlotta Laurbeck. Elev vid Göta kanals elevskola i Motala 19, deltog i utstakn- o avvägn:arbeten för Göta kanal 20, kontrollör vid Motala station 21, postman o nivellör vid Motala o Borenshults stationer 22–23, löjtn vid flottans mek kår 23 mars 24, arbetschef vid Göta kanal 24–28, ledde byggn av Väddö kanal 29–32, kapten i flottans mek kår 10 nov 32, kontrollerande ing vid Djurgårdsbrunnskanalens byggn 33, tf chef för norra kanaldistriktet 34–36, chef där o adjutant vid storamiralsämb:s tredje avd 20 jan 37–41, byråchef vid styr för allm väg- o vattenbyggnader o chef för norra väg- o vattenbyggn:distr samt major vid flottans mek kår 30 okt 41, led av komm ang byggn:plats för ett nationalmuseum maj–juli 45, överstelöjtn i flottans mek kår 16 juli 47, i väg- o vattenbyggn:kåren (VVK) 22 okt 51, led av Sthlms vattenledn:direktion 56–64, tf överdir vid styr för allm väg- o vattenbyggnader 6 okt 57, tf chef för VVK 22 jan 58, överste o chef där samt chef för styr för allm väg- o vattenbyggnader 17 juni 58–22 juni 77, ordf i Sthlms lyshålln:administration 60, led av stadsfullm i Sthlm 63–67, av Sthlms stads drätselnämnd 63–67, v ordf där 64. – LLA 57. – Ogift.

Biografi

Otto M blev som 15-åring genom B v Platen antagen vid Göta kanals elevskola på ritkontoret i Motala. Han fick sin grundläggande tekniska utbildning vid bolaget. Efterhand fick han självständiga arbetsuppgifter, och 1824 blev han chef för arbetena vid Hulta och Skrumlösa stationer vid Göta älv. Han övertog därefter ledningen av den redan påbörjade kanalanläggningen vid Väddö i Roslagen. Här införde han muddring med ångmaskin, vilket meriterade honom till tjänst som ingenjör vid Djurgårdskanalens byggnad.

I Sthlm pågick under 1830- och 40-talen byggnadsverksamhet främst under drätselkommissionens överinseende. Kanaler och vattendrag rensades, kajer stensattes och broar byggdes. M utförde besiktningar av arbeten som staden begärt eller erhållit statsbidrag för. Han fick under årens lopp flera uppdrag i ledande ställning och bidrog till att muddringsmetoderna förbättrades genom att det tunga manuella arbetet mekaniserades. 1836 gällde det muddringen av Klara sjö och Rörstrandsviken. Muddringen innebar både en förbättring av det ohälsosamma vattnet och en strandreglering i området.

Vid 1841 års riksdag anvisades stora anslag till allmänna arbeten. Detta innebar en förnyelse av Sveriges kommunikationer och en ökning av åkerarealen genom utdikning av sjöar och sankmarker. Enligt M var anslagen "lika oväntade för regeringen som för landets innebyggare". För att administrera de nya arbetena inrättades så ett nytt självständigt ämbetsverk, styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, där M blev byråchef.

Under M:s år som chef för det norra väg-och vattenbyggnadsdistriktet gjordes 74 vat-tenavtappningar och utdikningar och 61 vägomläggningar. Alvar som Lule älv och Pite älv rensades för att underlätta flottning, forsar reglerades, och farleden mellan Sthlm och Uppsala rensades vid Almarestäket och Erikssund.

M arbetade aktivt för att anslagen till väg- och vattenbyggnadsverksamheten skulle ökas. 1850 gav han ut en historik över de allmänna arbeten som utförts de senaste 10 åren. Hans skrift hade direkt adress till de anslagsbeviljande ständerna och avsåg att visa hur väl de beviljade medlen använts och hur nödvändigt det var med fortsatta förbättringar av landets land- och vattenvägar. Det är att märka att han ägnade frågan om förbättringar av landets landsvägsnät lika stor uppmärksamhet som aktuella kanalbyggnads- och muddringsprojekt. Vägförbättringarna, vilka ofta förutsatte utdikningar, satte han i samband med strävan att vinna ny åkermark och förbättra befintlig sådan.

M var framgångsrik i sin propaganda- och upplysningsverksamhet. Nya anslag beviljades under efterföljande riksdagar och en omfattande verksamhet inom området ägde rum under de följande 20 åren, vilken M redovisade i en skrift 1871. En ej ringa del av den goda organisation och det gedigna arbete som utmärkte de olika förbättringsföretagen kunde M själv ta åt sig äran för. Därom vittnar de utförliga inspektionsberättelserna som han lämnade under årens lopp. Under sin tid som chef företog han ända till 1875 3 å 4 resor per år till de olika distrikten. M var en utmärkt förman (Nerman) och som chef för VVK var han mån om kårens goda anseende. Därför föreslog han förbud för officer vid kåren att ta ett statsunderstött arbete på entreprenad, vilket även beslöts.

M och Nils Ericson (bd 14) hade känt varandra sedan elevåren vid Göta kanal, och vänskapen bestod. Förhållandet dem emellan var präglat av ömsesidigt förtroende. De följdes åt på tjänsteresor inom landet, och eftersom de nya järnvägsplanerna utarbetades på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, följde M med Ericson – då chef för statens järnvägar – på en studieresa till Danmark, Tyskland och Belgien 1855 för att få kännedom om nyheter i branschen.

M ägnade även mycken tid åt rent kommunala frågor. Redan på 1850-talet blev han ordningsman för 13:e distriktet – kvarteret Typhon – i Gamla stan, där han bodde. Ordningsmannaskapet innebar ett slags socialarbete, där det bla gällde att ha uppsikt över den allmänna ordningen och hjälpåtgärderna till nödställda. I koleratider under 1850-talet hade ordningsmännen ytterligare uppgifter. Själv var M svårt sjuk i kolera under epidemien 1853. 1862 blev han invald i stadsnämnden, där han framför allt intresserade sig för tekniska frågor som belysning och vattenledning. Dessa frågor var högaktuella under perioden, och M bidrog till att de löstes.

Trots att M:s arbetskapacitet minskade med åren stod han envist kvar i tjänst till 1877, s å som han gick bort.

M tillhörde den grupp av militärt utbildade ingenjörer som under 1800-talets radikala modernisering av landets kommunikationsväsende nästan uteslutande fick uppgifter av civil karaktär. Utmärkande för hans gärning är att den kom att omfatta både de riktigt stora projekten som kanalbyggen och mindre iögonfallande som förbättringar av det befintliga vägväsendet. Han arbetade för kommunikationsförbättringar och satte alltid in dessa i sitt näringspolitiska sammanhang, som ett led i samhällets allmänna ekonomiska tillväxt. Väsentligt i sammanhanget var att M i kanal- och järnvägsbyggandets tidsålder insåg behovet av en förbättring av de försummade landsvägarna.

Författare

Brita Zacke

Arkivuppgifter

Arkivalier efter M i väg- o vattenbyggnadsstyns arkiv (mest korrespondens från M:s tjänstg i stor-amiralsämbetets 3:e avd) i RA. Tjänsteskrivier av M även i VVK:s arkiv, KrA. – Enstaka brev från M i GUB, KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar om allmänna väg-och vattenbyggnads-arbeten i Sverige, från 1840 till 1850. Sthlm 1850. 79 s. – Tillägg till anteckningar ... 1850, omfattande åren 1851-1853. [Omsl: Allmänna väg- och vattenbyggnads-arbeten åren ...] Sthlm 1853. 51 s. [Undert.] - Anteckningar ... Sverige, omfattande åren 1854–1856. Sthlm 1856. 63 s. – Anteckningar ... åren 1857–1859. Sthlm 1859. 56 s. - Anteckningar... åren 1860–1863 [omsl:] jemte Sammandrag af de dertill anvisade statsbidrag under tiden från 1841 till 1863. Sthlm 1862. 62 s. – Anteckningar ... Sverige, omfattande statsregle-ringsperioden åren 1864–1866. Sthlm 1865. 69 s. – Anteckningar ... Sverige under åren 1867, 1868 och 1869 jemte sammandrag för tiden från i840 t.o.m. 1869. Sthlm 1870. 97 s. – Anteckningar ... åren 1870, 1871 och 1872. Sthlm 1873. 54 s. – P. M. rörande Stockholms gasverks-anläggning och uppgörelserna angående lyshållningens utförande igenom Gasbolaget. [Rubr.] Sthlm 1861. 8 s. (Till Lyshållnings-administrationens protokoll den 31 december 1860.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll, huvudarkivet, vol E XVIII e: 1:19 (patent nr 48) o Väg- o vatten-byggmstyns arkiv, RA; Merit- o tjänsteförteckn:ar, VVK, KrA; Sockenstämmonämndens, Storkyrko-förs:s, lyshållmadministrationens, Sthlms stads vattenledmverks, drätselkommissionens o drätselnämndens prot, allt i SSA.

T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–1864 (1953); dens, Sockenstämmor o kommunal-förvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); G Nerman, Minnestal öfver K väg- o vattenbyggn:styr:s två första chefer Axel Erik v Sydow o J O M ... (1894); dens, Nils Ericson o O M (PHT 1903); R Smedberg, VVK 1851–1937 (1937); Statskal; Sthlms adresskal; G Utterström, Jordbrukets arbetare, 1–2 (1957); VVK 1851–1901 (1904). – Nekr över M i Post- o inrikes tidn:ar 11 okt 1877.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Otto Modig, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9398, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Zacke), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9398
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Otto Modig, urn:sbl:9398, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Zacke), hämtad 2024-04-19.