Nils Modin

Född:1711-01-12 – Umeå landsförsamling, Västerbottens län
Död:1764-10-02 – Nikolai församling, Stockholms län

Köpman, Riksdagsman


Band 25 (1985-1987), sida 607.

Meriter

Modin, Nils, f 12 jan 1711 (Millqvist) i Umeå landsförs, d 2 okt 1764 i Sthlm, Nik. Föräldrar: förste komministern Olaus M o Margareta Forsman. Inskr vid Umeå skola 24, burskap som kramhandl i Sthlm 16 febr 44, led av siden- o klädeshandlaresoc där från 49, av borgerskapets äldste från 1 juli 54, deputerad i kramhandlaresoc där 2 nov 54–63, led av borgarståndet vid riksdagen 55–56, taxeringsman för siden-, klädes- o diversehandlande i Sthlm 62.

G 29 juli 1746 i Sthlm, Nik, m Catharina Sophia Asplund, f 15 mars 1726 där, ibid, d 26 sept 1763 där, ibid, dtr till handelsmannen Anders A o Magdalena Bley.

Biografi

M och hans syskon växte upp i ett prästhem i byn Västerhiske nära Umeå under svåra orostider. 1714, 1720 och 1721 härjades och brändes såväl M:s födelseförsamling som den närbelägna staden av ryssarna. Några år efter fredsslutet inskrevs M i Umeå skola men efter ett par år lämnade han hemorten för att söka sin utkomst i Sthlm. M kom till Sthlm omkring 1727. Han valde handelsbanan och började som bodgosse hos handelsmannen Anders Asplund d ä, en av stadens större sidenkramhandlare. 1741 kallas M boddräng och i dec två år senare anhöll handelsbetjänten M om burskap som kramhandlare. M:s borgensman var hans arbetsgivare, husvärd och blivande svärfar Asplund.

M:s verksamhet i Sthlm kan följas bl a i bemedlingskommissionens (den kommunala skatte- och taxeringsinstitutionen) societetslängder. Han började i relativt blygsam skala inom klassen handlande och 1745–48 tillhörde han denna klass inom borgerskapet. Från 1749 ingick han i siden- och klädeshandlare-societeten (även kallad sidenkramhandlaresocieteten). Även M:s svärfar och flera svågrar tillhörde den sistnämnda klassen. En av de största samtida sidenkramhandlarna var M:s svåger Johan Grevesmühl (bd 17, s 266). M:s handelsverksamhet började i ringa omfattning men redan efter tio år tillhörde han, skattemässigt sett, de förmögnare inom sin klass. 1750 hade han förtjänat så mycket att han på stadsauktion kunde inköpa ett större stenhus beläget vid Stora Nygatan i hörnet av Kåkbrinken (kv Palamedes 2). Huset var då i stort behov av upprustning och M kostade på det en fullständig renovering och en praktfull inredning. Två år senare kunde M och hans familj flytta in.

Bouppteckningen efter M belyser även hans affärsverksamhet vid sidan av kramhandeln. Bla drev han en privat in- och utlåningsrörelse mot reverser och panter. Hans klientel kom från alla samhällsklasser. M, som från 1750-talets mitt politiskt verkade som aktiv mössa, lät ej sin åskådning inverka på låneverksamheten. Flera prominenta hattar förekommer bland låntagarna. Ett politiskt intressant lån gav M 4 febr 1756 till lagmannen Erik Wrangel, känd mössa och drottning Lovisa Ulrikas förtrogne. Wrangel deltog aktivt i planeringen av den sk statskuppen som utlöstes 21 juni s å. Den 2 febr hade en av hans medagerande, den häktade livdrabanten Isak Silfverhielm, rymt från häktet. Wrangel hjälpte denne på flykten och troligen var M:s försträckning på 2000 dlr nödvändig för detta ändamål. Den 21 febr s å tvingades Wrangel gå i landsflykt.

Senast 1754 köpte M sin första fartygsandel, 1/16 i skeppet Prins Carl. Han utökade snart sina intressen inom rederirörelsen och vid sin död ägde han ett varierande antal andelar i sammanlagt 16 fartyg. Bland varor som M importerade märks salt, russin, citroner och pomeranser. Fartygen brukades emellertid även till andra ändamål. 1759 och 1760 var exempelvis två skepp, Adolph Ulric och Jason, i vilka M ägde 3/16, uthyrda till sv staten för att patrullera i Medelhavet som skydd mot sjörövare (Börjeson, s 269, 328). Vidare ingick M som fjärdedelsägare i det Privilegierade fiskekompaniet och han anlade tillsammans med direktören Olof Biur ett finbladigt sågverk i Håknäs i Nordmaling nära M:s egen hemtrakt. Vid sin död ägde M 3/4 av sågverket.

Vid sidan av affärsverksamheten ägnade sig M åt politiken både på riks- och lokalplanet. I juli 1754 beslöt siden- och klädeskramhandlaresocieteten i Sthlm att välja M till ledamot av borgerskapets 48 äldste, som han sedan tillhörde till sin död. S å utsågs han till deputerad inom sin societet, ett uppdrag som han innehade i nio år. I slutet av 1762 blev han även en av de 48 äldstes taxeringsmän. M visade således tidigt sin duglighet även på dessa områden och befäste snabbt sin ställning som en av de ledande inom sin klass.

M tillhörde från 1750-talets mitt mössornas ledande skikt bland stockholmsborgarna (Boëthius, s 303, Brolin, s 44). Tillsammans med grosshandlaren Magnus Quast-Pettersson och garvaren Johan Westin bildade han ett organiserat mössparti vid årsskiftet 1760/ 1761 (Brolin, s 138). Vid samma tid började han mer märkbart agera inom de 48 äldste, där en av hans främsta motståndare var en av hattledarna, grosshandlaren Isac Clason (bd 8). Den första större sammanstötningen dem emellan (mars 1762) gällde valmetoden vid tillsättning av stadsmajor (chef för borgerskapets militärkår). M krävde demokratiska val med deltagande av representanter för hela borgerskapet och officerskåren. Clason och övriga hattar ville se enbart borgerskapets äldste som valkorporation. Trots flera turer och överklaganden kunde ärendet inte lösas; K M:t beslöt slutligen att stadens äldste och officerskåren gemensamt skulle förrätta valen.

I flera valfrågor stod grosshandlarna, där hattarna dominerade fram till 1765, emot minuthandlarna, ledda av M. I borgerskapets mellanskikt fick mösspartiet ett säkert fäste under M:s tid och M tog "med anmärkningsvärd parlamentarisk klokhet allt bestämdare ledningen" (Boëthius, s 303). Val och utnämningar i de olika organen var frågor som i hög grad intresserade M och det lokala mösspartiet, som strävade efter förnyelse av tillsättningssystemen. Bl a ansåg M 1762 att ledamöter av borgerskapets äldste inte skulle vara valbara till bemedlingskommissionen.

Tillsammans med Quast-Pettersson drev M uppfattningen att ett ledamotskap i stadens äldste ej skulle gälla på livstid. De föreslog i stället omval av tre eller fyra ledamöter varje år. Vidare hävdade M att societeterna och inte de äldste skulle välja taxeringsmän. – M hann uppleva mössornas framgång i de två senare frågorna. K M:t beslöt i febr 1764 att av borgerskapets äldste skulle en fjärdedel omväljas varje år och att taxeringsmännen skulle väljas klassvis. Dessa valreformer ledde till mer demokratisk fördelning av makten och en större del av borgerskapet fick nu insikt i stadens ärenden och angelägenheter.

Vid riksdagen 1755–56 framträdde M som en av de ledande mössorna i det hattdominerade borgarståndet. Han var en av partiets elektorskandidater men blev på grund av den stora hattmajoriteten i ståndet ej vald. Trots att M var nykomling i riksdagen deltog han vid flera tillfällen i debatterna, dels som en av mössledaren Carl Gustaf Bobergs (bd 5) främsta vapendragare i rent partipolitiska frågor, dels som sakkunnig i handelsfrågor. Han visade sig även äga goda kunskaper om rikets grundlagar och höll på sina rättigheter som riksdagsman när mer erfarna hattpolitiker försökte näpsa honom. Att ståndsledamöterna uppskattade M:s duglighet och kapacitet framgår av att han och borgmästare Frans Cervin (bd 8) som enda mössor valdes att ingå i två delegationer som skulle utforma skrivelser till de övriga stånden och K M:t.

M tillhörde 1700-talets företagsamma affärsmän som sökte framgång i huvudstaden och vann den. Den 16-årige prästsonen började som bodgosse och slutade sitt liv som en av Sthlms mera förmögna borgare. Han visade stor skicklighet som affärsman och ägde politisk begåvning.

M kan ses som en exponent för mössorna, som vid denna tid utvecklades till ett antirojalistiskt och antibyråkratiskt parti, vilket mer och mer kom att uppbäras av minuthandlare och förmögna hantverkare. Han tillhörde en ny typ av politiker ur borgerskapets mellanskikt, som byggde upp sin maktställning och sitt växande politiska inflytande inom skrän och societeter, ur vilka förtroendemännen i första hand togs. Hattpartiet och de stora köpmännen möttes av ett allt hårdare motstånd, vilket ett år efter M:s död resulterade i mössornas seger vid den då inträffande riksdagen.

Författare

Ulla Johanson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: R 1323–1324 (Borgarståndets prot 1755–56), RA. Bemedl:kommissionens societets-längder 1745–64; prot 1754–64; D II a: 1 (för-teckn över de 48 äldste), D II b: 1 (förteckn över taxeringsmän) o F II. a; 3 (burskapshandkar 1743, nr 205) i Borgerskapets äldstes arkiv; D I a 1:4 (förteckn över antagna borgare) o D II a: 6 (förteckn över kramhandlare 1750–69) i Handelskolks arkiv; sekns ekonomiprot 1754–64 o uppbudsprot 1750 i Magistratens o rådshusrättens arkiv; Nik:s kyrkorådsprot 1739–45; mantals- o taxeringslängder 1731-60; bouppteckn 1765:1:593; allt i SSA. P Frohnert, Borgerskapets äldste i Sthlm 1759–1772 (60-poängsuppsats i historia, StU, duplic, 1980).

B Boéthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760–1766 (1953); D H T Börjeson, Sthlms segelsjöfart 1732–1932 (1932); Härnösands hm; U Johanson, Hattar o mössor i borgarståndet 1755-56 (HT 1973); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Millqvist; B Steckzén, Umeå stads hist 1588–1888 (1922).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Modin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9400
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Modin, urn:sbl:9400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se