Meriter

Mogård, Johan Adolf Bertil, f 18 aug 1892 i Jönköping, Västra, d 20 maj 1970 i Sthlm, Hässelby. Föräldrar: arbetsförmannen Carl Adolf Victor Pettersson o Emma Justina Andersson. Studentex vid h a l i Jönköping vt 12, inskr vid GH 5 sept 12, vid LU 19 sept 13, FK 14 okt 14, TK 15 sept 17, allt vid LU, prästv 9 jan 18, pastorsadj i Karl Johan, Gbg, 9 jan 18, pastor o förste lärare vid statens uppfostringsanst på Bona, Västra Ny, Ög, 1 maj 19–23, komminister i Karlskoga 28 maj 23 (tilltr 1 juni), led av AK 24–32 (led av första tillf utsk 26–32), av FK 48–61 (led av bankoutsk 49–59, statsrevisor 49–59), red för Broderskap 28–34, ordf i Sveriges kristna socialisters förb (Sveriges kristna socialdemokraters förb från 38) 29–54, kh i Högalid, Sthlm, 6 dec 29 (tilltr 1 juli 31)–60, led av dir för prästerskapets änke- o pupillkassa från 31, led av komm ang ungdomsarbetslösheten juni 31–juli 33, av komm ang frigivna fångar juni 31–dec 32, v pastor i Hölö, Söd, 18 juni–3 aug 36, vid sv förs i London 1 maj–4 juli 37, led av stadsfullm i Sthlm 38–50, av Sthlms barnavårdsnämnd 39–63, av försvarets upplysn:s- o personalvårdsnämnd 39–59, av ordf i Sthlms kristidsnämnd 39–45, led av dir över Allm barnhuset 39–45, av komm ang soldatvården okt 40–okt 41, av komm ang det kyrkliga kollektväsendet okt 45–juni 48, av folkbokföringssakk febr 46–jan 48, kontraktsprost i Sthlms södra kontrakt 52–60.

G 17 aug 1919 i Gbg, Karl Johan, m nämndeman Märta Sofia Silfverbrand, f 18 dec 1895 där, ibid, dtr till grosshandlare Helmer S o Anna Sofia Liljequist.

Biografi

Bertil M föddes i Jönköping; fadern arbetade på tändsticksfabriken. Han bereddes tillfälle att studera, tog studenten vid stadens läroverk och kunde fortsätta studierna i Lund. M prästvigdes för Gbgs stift och var senare under några år komminister i Karlskoga. Han utnämndes 1929 till kyrkoherde i Högalid. Redan som helt ung tog M plats i AK som han tillhörde till 1932. Av Sthlms stadsfullmäktige var han medlem 1938–50, och till riksdagen återkom han 1948 med mandat i FK.

M:s praktiska insatser i kommun och riksdag rörde den sociala omvårdnaden. Han specialiserade sig på ungdomsarbetslöshet och fångvård, verkade för själavården inom militärlivet och var under ovanligt lång tid, 1939–65, ledamot av Sthlms barnavårdsnämnd. Ungdomskriminaliteten blev föremål för M:s särskilda omsorger. Hans syn på kriminaliteten präglades av några års arbete på Bona skyddshem. Han förde i debatten fram åsikter som bibehållit sin aktualitet och sökte i praktisk handling stödja frigivna fångar liksom villkorligt dömda.

Sociala reformer hade på det hela taget i M en varm förespråkare. Det skedde i överensstämmelse med partiets politik med tillskott av motiveringar hämtade ur den kristna förkunnelsen. Mot fri konkurrens ställdes mänsklig solidaritet med rötter i den kristna läran. M motsatte sig inte statskyrkans fortsatta existens men var beredd att verka för ökad religionsfrihet i form av vidgad möjlighet till utträde. När socialvård och skolväsende blev borgerliga angelägenheter, var detta enligt M till fördel för kyrkan, som kunde koncentrera sig på det andliga livet. Flertalet medlemmar av den av honom ledda organisationen för kristna socialdemokrater hade sin hemvist inom olika frikyrkliga sammanslutningar. Hos M kunde dock politisk radikalism och konservativ kyrkosyn förenas.

M medarbetade i Tiden med artiklar i socialpolitiska ämnen och var under ett antal år redaktör för Broderskap. Han blev stiftare av den s k Broderskapsrörelsen och var under 25 år från grundandet 1929 dess ordförande. En namnändring tio år senare från kristna socialisters till kristna socialdemokraters förbund bekräftade att organisationen slutgiltigt accepterades av partiet. M:s förtjänst är att ha dragit fram rörelsen till en etablerad ställning inom sitt parti. Det skedde utan att några särskilt originella idéer åberopas. Bland M:s tryckta arbeten – alla i smärre format – märks en historisk översikt över religionen och socialdemokratin i Sverige. Hans principiella uttalanden gällde ofta den kristnes möjlighet att samtidigt vara socialist. För att bygga under denna ståndpunkt var M hänvisad till att ta avstånd från marxismen. Under inflytande av engelsk arbetarrörelse betonade han de andliga krafternas betydelse för samhällsutvecklingen.

Som politiker opererade M tämligen försiktigt. Med flera av det socialdemokratiska partiets förgrundsfigurer hade han goda förbindelser. Det gällde även en kommunalman som Fredrik Ström. Som kyrklig förkunnare blev M mindre uppmärksammad än som politisk. Det personliga framträdandet, med inslag av humor och självironi, var verserat.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i GUB (4 st till F Ström) o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Samhället och ungdomskriminaliteten, några riktlinjer (Tiden, årg 15, 1923, Sthlm, s 141– 151). – Det nya avlöningssystemet för statsförvaltningen (ibid, 16, 1924, s 269–278). – Social hjälpverksamhet i Svensk-Amerika (Svenskarna i Amerika, populär hist skildring i ord o bild av svenskarnas liv ... i Förenta staterna o Canada under red av K Hildebrand, A Fredenholm ..., d 2, Sthlm 1926, 4:o, s 156-163). - Den första skolreformen i Karlskoga (Th. Ekelund, J. S. Gralén o L. E. Leyler, I Karlskoga bergslag. En hembygdsbok [förtit: Läsebok för skola o hem], Upps 1926, s 174–180). – Folkökning och försörjning (Tiden, 19, 1927, s 218-223). - Ungdomsår- betslösheten i statistisk belysning (ibid, 25, 1933, s 585–592). – Förbundsordförandens förord (] Wickman, Kristen socialism i det politiska och sociala livet, Malmö 1935, s 6 f). – Herrgårdskuskens testamente. Berättelse av Thomas Lester. Sthlm 1936. 128 s. [Pseud.] - Evangeliet och politiken. [Rubr.] Sthlm [1938]. 16 s. [Omsl:] 2. uppl [1938]. – Lagstiftningen rörande de inkallade värnpliktigas sociala villkor – en redogörelse. Utg: Centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet. Sthlm 1940. 79 s. [Föret.] – Barn och bostad (Hem i Sverige, årg 35, 1942, Sthlm, 4:o, s 133–135). – Religionen och socialdemokratin i Sverige – vid partiets uppkomst och under dess första decennier. Sthlm 1944. 38 s. – Kristendomen och samhällets förnyelse. Sthlm 1948. 15 s. [Annan utg:] ... [Rubr.] [Sthlm 1948.] 5 s.

Redigerat: Broderskap, 1928-34, Örebro.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Andersson, På Per Albins tid (1980); E Gustafsson, art om M i Broderskap 16 aug 1952; Karlstads hm; A Liden, nekr över M i Broderskap 22 maj 1970; C Nilsson, Sam Stadener som kyrkopolitiker (1964); PK:s porträttmatr 1952(1951); G Rylander, art om M i Broderskap 1 maj 1964; SMok; Sthlms hm; Sthlms stadsfullm 1938-1963 (1967); T Svensson, nekr över M i Broderskap 22 maj 1970; Sv folkrörelser, 1 (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J A Bertil Mogård, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9403
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J A Bertil Mogård, urn:sbl:9403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.