Paul E A Mohn

Född:1898-05-24 – Fransk-reformerta församlingen, Stockholms län
Död:1957-02-18 – Schweiz (i Sorengo, Kanton Tessin) (Nikolai församling, Stockholms län)

Diplomat


Band 25 (1985-1987), sida 612.

Meriter

Mohn, Paul Erik Alfred, f 24 maj 1898 i Sthlm, Franska reformerta, d 18 febr 1957 på Clinica S:t Anna, Sorengo, kanton Tessin, Schweiz (enl db för Nik, Sthlm). Föräldrar: kanslirådet Jacques Alfred M o Léona Sichler. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 16, inskr vid StH ht 16, kanslist vid sv beskickn i Konstantinopel 26 juni 17–20, inskr vid UU ht 25, FK där 30 mars 26, tolk vid turkiska legationen i Sthlm 26–28, offentliga uppdrag i Afghanistan 28–29, stipendiat i Nationernas förb:s (NF:s) sekretariat 29, sekr vid franska handelskammaren i Sthlm 29–39, i noninterventionsorganisationernas kontrollstation i Palermo 37, VD vid Inst för sv utlandstjänst, Sthlm, 38, förste sekr vid sv beskickn i Paris 39, beskickn:råd o chef för B-avd vid sv beskickn i Rom 41–42, ordf i Greklandskommissionen i Aten juni 42–43, legationsråd vid sv beskickn i Washington 43, sv observatör vid United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) 43–45, uppdrag för Röda korset i Tyskland, Österrike o Ungern 46, delegat vid United Nations Special Committee on Palestine (UNSCOP) 47–48, politisk rådgivare till F Bernadotte maj–juni 48, till UN Central Truce Supervision Board aug 48, ställföreträdare o chef för den sv representationen vid övervakmkommissionen i Korea 53–54. – Ogift.

Biografi

Paul M:s far Alfred M (1870–1944) var reformert präst bördig från Schweiz. Han hade 1897 tillträtt befattningen som pastor vid Franska reformerta församlingen i Sthlm. Efter verksamhet i Holland och Schweiz 1906–1914 återvände han med familjen till Sverige där han först vikarierade i sin gamla befattning. Under kriget knöts han till UD som språkexpert och translator. Han hade redan under sin första tid i Sverige gjort sig känd för sin eminenta förmåga att behandla det franska språket i tal och skrift och han fortfor att vara verksam vid UD fram till sin pensionering 1936, från 1919 med kansliråds titel. 1917 blev han sv medborgare.

M fick en internationell uppfostran och kom under huvuddelen av sitt yrkesverksamma liv att vistas utomlands men han kände sig alltid som svensk och representant för Sverige. Efter studentexamen vistades han några år i Turkiet som kanslist. Hans förhoppningar om en diplomatisk karriär stäcktes dock av lungtuberkulos som i nära fem år tvingade honom att avhålla sig från all verksamhet. Sjukdomen skulle märka honom för livet och göra honom, som han skriver i sina memoarer, böjd att betrakta livet som ett provisorium som när som helst kunde ta slut.

Efter en snabbt avlagd fil kand-examen i Uppsala gav sig M i slutet av tjugotalet ut på en äventyrlig resa till Afghanistan som just öppnats för utlänningar. Expeditionen har han skildrat i bokform. Under större delen av trettiotalet var M anställd som sekreterare vid franska handelskammaren i Sthlm. Vid sidan därav var han flitigt verksam som journalist och föreläsare. Hans huvudintresse var utrikespolitik och han publicerade två böcker om utrikespolitiska problem under trettiotalet. 1938 blev han direktör för Institutet för sv utlandstjänst, en halvofficiell organisation med uppgift att ge råd i emigrationsärenden.

När kriget bröt ut erbjöds M att bli andre man på B-avdelningen vid sv beskickningen i Paris. Därmed inleddes hans bana som internationell tjänsteman. Under återstoden av sitt yrkesverksamma liv arbetade han antingen som "löshäst" vid sv UD eller i olika internationella organisationer. Arbetet i Paris blev både dramatiskt och psykiskt påfrestande för M då Sverige åtagit sig att bevaka de tyska intressena i Frankrike. Denna verksamhet fortsatte även efter Frankrikes nederlag 1940. M hade att handlägga många besvärliga utväxlingsärenden men han försökte också i den mån det var möjligt att hjälpa tyska judar på flykt undan den nazistiska regimen. I juni 1941 stängdes beskickningen i Paris och M överflyttades till Rom.

I juni 1942 knöts M till en nybildad internationell kommission med uppgift att organisera en hjälpaktion för det svältande Grekland. Detta blev ett av de största internationella företagen under andra världskriget. Som ordförande hade M inte bara att under ständiga förhandlingar med de krigförande säkra spannmålsleveranserna från Kanada till Grekland utan måste också organisera ett system för rättvis fördelning av spannmålen bland befolkningen. När den sv regeringen 1943 utsåg en ny ordförande lämnade M besviken sin befattning.

De följande åren tillbringade M i USA som rådgivare och observatör vid olika konferenser anordnade av UNRRA. Efter krigsslutet omorganiserade han Röda kors-avdelningarna i Tyskland och Österrike. Arbetet kan ses som en del i det allmänna avnazifieringsarbete som de allierade bedrev efter kriget men M själv var i grund och botten skeptisk till verksamheten. "Jag tvivlar mer och mer på möjligheterna att med våld påtvinga ett folk demokrati. Demokrati är när allt kommer omkring en 'state of mind' och den saknar tyskarna nästan fullständigt" (brev till S Dahlman 4 april 1947, UD:s arkiv).

Efter avslutad tjänst för Röda korset hade M hoppats kunna återvända till Sverige men i stället utsågs han av sv regeringen till medlem i den FN-kommission som tillsatts för att lösa Palestina-frågan. I denna kom han att tjänstgöra som gränsexpert när det gällde Jerusalem och de heliga orterna. Den uppgift kommissionen hade att lösa har M själv karaktäriserat som "det otacksammaste politiska problem som stått på en internationell församlings dagordning i modern tid" (Krumelur i tidens marginal, s 280). Kriget mellan den nybildade staten Israel och arabstaterna skulle mycket snabbt stryka ett streck över kommissionens mödosamt framförhandlade delningsplan. M bistod senare Folke Bernadotte i dennes medlingsförsök 1948. Den plan för lösning av Palestina-problemet som utarbetades på Rhodos kort före Bernadottes död var M dock inte delaktig i, och han ansåg att den i alltför hög grad tog hänsyn till framför allt Storbritanniens intressen. Efter Palestina-åren författade M ett par skrifter om Palestina-problemet och fredsövervakning. Han upptogs också av arbetet med att på engelska publicera en handbok i utrikespolitik. Manuskriptet refuserades dock av den amerikanske förläggaren med hänvisning till att det var alltför omfattande.

Efter ett mellanspel som chef för den sv London-ambassadens iranska avdelning utsågs M till det som skulle bli hans sista internationella uppdrag, nämligen att ingå i den sv delegationen vid övervakningskommissionen i Korea. M var först ställföreträdare för den sv delegaten men från dec 1953 chef med generalmajors rang för den sv delegationen. Övervakningskommissionens arbete försvårades starkt av de ideologiska motsättningar som fanns mellan representanterna från östsidan och de neutrala representanterna från Schweiz och Sverige. M ansåg det svårt att åstadkomma något konstruktivt då förhandlingarna ständigt tenderade att utmynna i sterila diskussioner där propagandaeffekten blev det väsentliga. De sista åren av sitt liv tillbringade M i Schweiz.

Författare

Alf W Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några drag ur de svenska diplomaternas liv i Konstantinopel under 1700-talet (Svenska orientsällskapets årsbok, 4, 1926/27, Sthlm 1927 [omsl], s 70–92). – Resa till Afghanistan. Sthlm 1930. 364 s, 1 karta. – Modern utrikespolitik. En diskussions- o studieplan utarb av Sveriges akademiska förening för N. F. Av H Stolpe i samråd med P M. [Rubr.] Sthlm 1933. 14 s. – Hur lär man sig förstå världshändelserna? Handledning i utrikespolitik. Sthlm 1933. 307 s. 2., omarb o utök uppl 1934. 404 s. – Sverige i utrikespolitiskt perspektiv. Sthlm 1937. 161 s. (Marinlitteraturiore-ningen, n:r 42.) 2. uppl 1938. – En fransman i Geijers hem (OoB, årg 57, 1948, Sthlm, s 311–317). – Jerusalem and the United Nations (International conciliation, 1950, New York, s 425–471 [= no. 464]). – Problems of truce supervision (ibid, 1952, s 51–99 [= 478]). – Svensk aktion för underutvecklade länder! ... utg på initiativ av Sverges socialdemokr ungdomsfbrb, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, Sveriges förenade studentkårer. [Omsl.] Sthlm 1952. 27 s. [Föret.] – President och kongress i amerikansk utrikespolitik. Sthlm 1952. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, Utrikespolitiska institutets broschyrserie, 1952, nr 3.) – Hjälp till underutvecklade länder. Sthlm 1952. 32 s. (Ibid, 8.) – Krumelur i tidens marginal. Minnen. ... red av Eva Alexandersson. Sthlm 1961. 398 s, 1 pl-bl, 1 kartbl. Härur övers: n Mcov, Inter arma caritas, Avauvricna ... Aevxcoaia 1969, (36), 141 s.

Översatt: [A Babelon,] Paris, Sthlm 1933, 39 s, sep bilaga 7 s, 1 karta (anon), [ny utg] 1937, 39 s, 1 karta, [ny uppl] 1938.

Källor och litteratur

Källor o litt: M:s persondossier i UD:s arkiv, Sthlm. S O Persson, Mediation & assassination. Count Bernadotte's mission to Palestine in 1948 (London 1979).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paul E A Mohn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9405, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Johansson), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9405
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paul E A Mohn, urn:sbl:9405, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Johansson), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se