Hilding Molander

Född:1896-02-13 – Ytterlännäs församling, Västernorrlands län
Död:1972-08-31 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Fackföreningsfunktionär


Band 25 (1985-1987), sida 628.

Meriter

2 Molander, Hilding, bror till M 1, f 13 febr 1896 i Ytterlännäs, Vnl, d 31 aug 1972 i Sthlm, S:t Göran. Springpojke 0809, bageriarbetare 0927, medl av Sv bageri- o konditoriarbetareförb:s härnösandsavd 12, sekr i förb:s sundsvallsavd 19, ordf där 2127, förest för bageriarbetarnas arbetsbyrå (arbet-förmedl) i Sundsvall 1927, medl av Sveriges kommunistiska parti 2124, av SAP från 24, led av styr för Sv Livsmedelsarbetareförb 22, ordf där 2748 (tjänstl från 46), ordfi Sundsvalls fackliga centralorganisation (FCO 2327), led av Sundsvalls stadsfullm 26, ord led av LO:s landssekretariat 3146, ordf i hembygdsfören Angermanlänningen 31, led av LO:s 15-mannakomm 3641, av arbetsrådet 3748 o av bl a statens livsmedelskommissions stora råd o HSB:s förtroenderåd.

G 21 april 1917 i Sundsvall m Signe Margareta Andersson, f 20 febr 1897 där, d 23 aug 1978 i Sthlm, Maria, dtr till hamnarbetaren Anders Andersson (Broms) o Anna dersdtr (Tjäder).

Biografi

M:s uppväxt och fostran var den traditionella för en lång rad av de främsta företrädarna för arbetarrörelsens första ledargenerationer. Han växte upp i det "röda Ådalen" och blev som mycket ung politiskt aktiv. Hans föräldrar tillhörde pionjärerna inom arbetarrörelsen i Västernorrland. Som 23-åring blev han sekreterare i "bageriarbetarfacket" i Sundsvall. Han engagerade sig också tidigt politiskt, liksom sina äldre bröder, och han anslöt sig till den radikala falangen av arbetarrörelsen (den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, Vänstersocialistiska partiet), men tillsammans med bröderna lämnade han det kommunistiska partiet 1924 och återvände till SAP med Z Höglund.

M:s goda omdöme och taktiska anlag upptäcktes tidigt av hans arbetskamrater på bagerierna runtom i Sundsvall. Han utsågs till föreståndare för arbetsbyrån i staden och fick tidigt en realistisk uppfattning om bageriarbetarnas fackliga styrka, som under 1920-talets första år växte betydligt, bl a till följd av en målmedveten facklig politik, ett energiskt organisationsarbete och en gynnad ställning inom den icke-konkurrensutsatta hemmamarknadssektorn. Likväl ansåg han liksom Anders Sjöstedt att bageriarbetarna skulle ta initiativet till ett industriförbund som omfattade hela livsmedelsnäringen, fastän ett sådant förbund förvisso skulle försvaga bageriarbetarnas fackliga styrka. Han motarbetade under hela sin gärning inskränkta skråintressen och menade därvidlag att hela arbetarkollektivets intressen skulle tillvaratagas och inte bara enstaka, självmedvetna yrkesgruppers.

Under 1920-talets första år deltog han aktivt i förhandlingarna med bageriidkarna i Sundsvall med omnejd och skaffade sig på så sätt ett rikt mått av erfarenhet. Förutom förhandlingsarbete och annan facklig verksamhet deltog han även i strävandena att förbättra förhållandena för övriga arbetargrupper i Sundsvall. M var en av de drivande krafterna bakom bildandet av en facklig centralorganisation i staden. Han valdes till dess förste ordförande och den posten innehade han under den remarkabla generalstrejken i staden 1924–1925 – för övrigt den enda totala generalstrejken på sv arbetsmarknad. Denna konflikt var utomordentligt laddad och föranledde mobilisering av professionella strejkbrytare; den ledde till svåra kravaller och ett dråp. M själv blev hotad till livet och utsattes för ett attentat, som emellertid misslyckades.

Det var med andra ord ingen "duvunge" som blev vald till förbundsordförande för ett av de mellanstora förbunden vid slutet av 1920-talet. Situationen i ledningen hade åren dessförinnan varit komplicerad med en rad ordförandebyten J O Ödlund, J Rosenberg, D G Lagergren). Ingen hade förmått axla den legendariske bageriarbetarledaren Anders Sjöstedts fallna mantel (han dog strax före förbundsbildandet 1922). Först med den unge M fick förbundet en ledare som kunde lotsa den svårmanövrerade skutan i hamn. Förbundet bestod nämligen av flera sinsemellan olika grupper, såväl hantverksarbetare som fabriksarbetare. M:s fackliga linje var att se till helhetens intressen och tona ned särintressena. Kort sagt företrädde han en reformistisk, förhandlingsinriktad strategi. Gentemot motparten framträdde han som en skarp och skicklig förhandlare, som gärna tillämpade den gamla romerska regeln att alltid lämna en acceptabel reträttmöjlighet öppen för motståndaren.

M hade förutom i de gängse avtalsfrågorna särskild kompetens i de sociala frågorna i arbetslivet. Förbudet mot nattarbete i bagerier och konditorier (reglerat i "bagerilagen" 1919–1930), försvarade han tex framgångsrikt vid en rad tillfällen såväl i förhandlingar med Sveriges Bageriidkareförening som i den dagspolitiska debatten genom artiklar i Mål och medel.

Han hade föga till övers för den kommunistiska politiken. Som en av många fackliga ledare gick han från kommunismen till socialdemokratin under 1920-talet. En av hans första åtgärder som nytillträdd ordförande var att inkalla en extra kongress 1929 for att sätta stopp för den kommunistiska verksamheten ("Facklig enhet") inom förbundet.

M var under hela 1930-talet en av de "tyngsta" ledarna inom LO. Om inte hans hälsa försämrats i början av 1940-talet, hade han varit en tänkbar efterträdare till Lindberg som LO-ordförande. M deltog i alla viktiga fackliga sammanhang från efterspelet till Ådalen 1931 till återupprättandet av den fackliga världsinternationalen 1945. Han var med i Saltsjöbaden när parterna närmade sig varann och slutligen slöt den "historiska kompromissen" (Huvudavtalet mm). Han satt också med i den berömda 15-mannakommittén, som bl a föreslog en centralisering av makten inom fackföreningsrörelsen.

Som ledamot av landssekretariatet deltog M aktivt "bakom kulisserna" i flera av de stora arbetsmarknadskonflikterna under i 930-talets första år. Hans inlägg var ofta fräna och gisslade gärna olika typer av "äventyrare" inom rörelsen.

Under byggnadsarbetarkonflikten var M skarp i tonen, då han tog till orda för att fa en av byggnadsarbetarledarna på andra tankar under ett kritiskt skede under konflikten: "Om man inte vågade säga varken det ena eller det andra, så var ju förbundsledningen 'knappast något annat än en brevlåda'. Det var farligt, om ledningen avstod från sin plikt att leda. Om den 'viker undan och inte vill taga några risker, då uppstår det enbart villervalla'. Ingen kunde väl heller inbilla sig att byggnadsarbetarna skulle bli mer populära, om 200 000 sämre avlönade arbetare tvingades ut att slåss för deras skull. Ja, 'det är hårt sagt men det är viktigt', tillade Molander" (Casparsson, s 347 f). M var en arbetarledare som tog sitt ansvar, även om det var inopportunt; han slogs med blanka vapen och alltid med glimten i ögat.

M tillhörde den ledande gruppen inom fackföreningsrörelsen under senare delen av mellankrigstiden. Särskilt utmärkande för honom var hans klara blick och kloka omdöme i de strategiska och taktiska spörsmål som uppkom mellan parterna på arbetsmarknaden under den period då den sv arbetarrörelsen gick in för att omvandla det gamla sv samhället, till en modern industristat med full sysselsättning och hög levnadsstandard.

Författare

Bill Sund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i GUB (till Fredrik Ström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal i Auditorium 12/12 1938 (Antifascistisk samling, [Broschyr 1.] Tal av N Silfverskiöld, M Stiernstedt, H Molander. Manifest, kritik o motkritik, Sthlm 1939, s 3840; [2.-3. uppl] så). Förord Q Nordin, Förebyggande av olycksfall inom bageriindustrien, Upps 1941, s 3 f).

Redigerat (utgivit): Mål och medel. Organ för Svenska livsmcdelsarbetareförbundet. Arg 6:421:8, 192742. Sthlm. 4:o. (Red; även ansv iitg. till 27:9, 1948.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv bageri- o konditoriarbetareförb:s arkiv o Sv livsmedelsarbetareförb:s arkiv, AA; material ang M hos Sv livsmedelsarbetareförb, Sthlm.

Art:ar med anledn av M:s högtidsdagar i Mål o medel 1936, nr 1, 1946, nr 2, 1956, nr 2, 1966, nr 10 i Morgon-tidn 12 febr 1956; R Casparsson, LO under fem årtionden, 2 (1948); Fackfören:rörelsen 3 mars 1927; Fred eller fejd, ed O Ljunggren (1985); I O Larson, Sv chokladindustriförb 19201945 (1945); Mål o medel 1923, nr 12, 1927, nr 2 o 1948, nr 9; Sv arbetarrörelse i ord o bild 18811955, ed T Nerman (1956); Sveriges bageriidkare-fören, Minnesskr ... (1950); Sv folkrörelser, 1 (1936); A Uhlcn, Sv livsmedelsarbetareförb:s hist 1896-1956 (1956). Nekr:er över M i DN 3 sept o

1 SvD 4 sept 1972.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hilding Molander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9413, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bill Sund), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9413
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hilding Molander, urn:sbl:9413, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bill Sund), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se