E Gunnar N Molin

Född:1883-07-30 – Alnö församling, Västernorrlands län
Död:1972-11-13 – Farsta församling, Stockholms län

Cerealkemist


Band 25 (1985-1987), sida 644.

Meriter

Molin, Erik Gunnar Nikolaus, f 30 juli 1883 i Alnö, Vnl, d 13 nov 1972 i Sthlm, Farsta. Föräldrar: disponenten Anders August M o Martha Sundström. Mogenhetsex vid h a l i Sundsvall 30 maj 03, ord elev vid KTH 12 sept 03, avgångsex från fackskolan för kemisk teknologi där 6 dec 06, ingenjör vid Höganäs-Billesholms ab 0608, förest för cereallaboratoriet hos ab Saltsjöqvarn 0819, tekn chef 20-33, led av styr 30-62, v VD 3348, allt vid ab Saltsjöqvarn, kvarntekn sakk hos mjöltypkommissionen 1121, hos folkhushållmkommissionen 1719, komm:-uppdrag för Sthlms livsmedelsnämnd 1719, för Sv spannmålsfören 3034, led av styr för ab Gevle valsqvarn 3349, för ab Nyköpings storhusqvarn (från april 55 ab Storhusqvarn) 36-62. LIVA 22, LLA 24.

G 1) 6 okt 1917 (-32) i Sthlm, Hedv El, m Maud Astrid Goldkuhl, f 7 juni 1891 i Gbg, Domk, dtr till grosshandlaren Albin Mauritz G o Annie Ellen Pearson; 2) 19 dec 1932 i Sthlm, Engelbr, m Ingrid Elisabet Tingström, f 12 juni 1890 i V Frölunda, Göt, d 22 okt 1951 i Sthlm, Bromma, dtr till grosshandlaren Ludvig Herman T o Alma Lydia Charlotta Kiellson samt förut g Posse.

Biografi

Under några år arbetade Gunnar M som ingenjör vid Höganäs-Billesholms ab. Därefter knöts han till ab Saltsjöqvarn, där han stannade återstoden av sitt verksamma liv. Under M:s ledning inrättades det första på vetenskaplig basis fungerande cereallaboratoriet i Norden. Han blev den förste cerealkemisten av betydelse i landet, och laboratoriet spelade en viktig roll för nordisk cerealkemi, kvarnindustri och brödsädesproduktion. En utveckling av cerealkemin utgjorde en nödvändig förutsättning för den centralisering och reglering av kvarnindustrin som sammanhängde med den moderna jordbrukspolitikens genomförande omkr 1930. Garanterade minimipriser för producenterna och inmalningstvång av inhemsk brödsäd för kvarnarna gjorde att de var starkt beroende av att få objektiva kvalitetsbedömningar av skördarna.

Utanför sin verksamhet vid ab Saltsjöqvarn fick M även andra uppdrag. Under första världskriget knöts han som sakkunnig till Sthlms livsmedelsnämnd och folkhushåll-ningskommissionen. Dessutom utförde han uppdrag för Sv spannmålsföreningen mellan åren 1930 och 1934. Från 1933 var han styrelseledamot i ab Gefle valsqvarn och tre år senare också i ab Nyköpings storhusqvarn, som båda liksom ab Saltsjöqvarn kom att ägas av kristianstadsföretaget ab Mårten Pehrsons valsqvarn. Också i Nordisk cerealkemistförening var M verksam under flera år och blev också föreningens förste hedersledamot. M avgick med pension från ab Saltsjöqvarn 1948.

Som vetenskapsman var M noggrann. Den s k molinmetoden som han redogjorde för i tryck under 1930-talet gjorde honom internationellt känd och fick avgörande betydelse som metod för fastställande av den sv spannmålens groningsskador.

Författare

Hugo Kylebäck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeteri: Beskrifning öfver laboratoriet ([P Valentin o G M,] Cereallaboratoriet vid Saltsjöqvarn, Sthlm 1910, 4:o, s 1022 [inkl tysk o eng övers]). - Kvarn (NF, Ny ... uppl, bd 15, Sthlm 1911, sp 362366; sign Min [historiken av Br. S[chnittge]r). Mjöl (ibid, 18, 1913, sp 722724; sign Min). Mehl- und Griessmuhlen (Schweden, historisch-statistisches Handbuch ... hrsg von J. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 2, Sthlm 1913[-14], s 379381; även i Sweden, historical and statistical handbook ..., 2. ed, English issue, p 2, Sthlm 1914[-15], s 336338: Flour milis, o Sveriges land och folk [förtit: Sverige], hist-statis-tisk handbok ..., 2. uppl, sv ed, d 2, Sthlm 1915[-16], s 379381: Mjöl- och grynkvarnar). Spannmålens rensning / Spannmålens målning (Lantmannabladet, Aftonbladets bilaga för odling och näringsflit [Medföljer som B-nummer ...]. Utg H Sohlman, 1916, Sthlm, fol, s 76-80 [i n:o 10, 8/3: Den svenska kvarnindustrien, specialnummer 1]). Spannmåls magasinering och lagring / Malprodukternas siktning och putsning (ibid, s 118122 [i n:o 14, 15/4: d:o, 2]). Det hårda vetets betydelse ur förmalningssynpunkt. Anförande ... 16 mars 1925 (LAH och tidskrift, årg 64, 1925, Sthlm, s 231238). Undersökningar rörande vårvetets bakningsduglighet. Meddelade ... 16 april 1928 (ibid, 67, 1928, s 463-470). - Det svenska vårvetets värde ur kvarnsynpunkt. Föredr vid riksutst av vårvete i Linköping 27 jan 1928 (Sveriges utsädesförenings tidskrift, årg 38, 1928, Malmö, s 92102). Erfarenheter rörande kvaliteten hos svenska vårveten (ibid, 39, 1929, s 253261). Grunderna för bedömning av spannmåls värde ur kvarnsynpunkt, I. Föredr ... 21 sept 193J (LAH o tidskr, 70, 1931, s 118; tills med II, av Å Åkerman, även sep 1932, 30 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Material ang M (bla meritlista o patentbeskrivn) i IVA:s arkiv. D I a: 12 (M:s upp-g:er Tor LA:s otr matr), LA:s arkiv.

[K Fröier], nekr över M (LA:s tidskr 1973, s 227 0; Kejsarkvarnarna 75 år, 18881963 (1963); SvTeknF. Nekr:er över M i DN o SvD 14 nov 1972.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Gunnar N Molin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9426, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Kylebäck), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9426
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Gunnar N Molin, urn:sbl:9426, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Kylebäck), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se