Meriter

2 Montan, Carl Otto, bror till M 1, f 24 juni 1853 i Sthlm, Svea livg, d 16 jan 1914 där, Kungsh (kbf i Husby, Kopp). Inskr vid UU 2 okt 71, jur fil ex 13 nov 72, elev vid Siljansfors bruk 73–74, vid Ljusne järnverk 74, medarb i Sthlms dagbl 77–95, elev vid L'école des sciences politiques, Paris, 78–80, sekr i Juridiska fören i Uppsala 80–81, förste kurator för Västmanlands-Dala nation 81–82, v ordf i Uppsala studentkår ht 81, JK 30 maj 82, eo notarie i Svea hovrätt 14 juni 82, v häradsh 1 okt 84, sekr i riksdagens bevilln: utsk 85–86, led av styr för Nationalekonomiska fören 85–87, sekr i förstärkta lagberedn jan 86–juni 87, i jordbrukslagstiftn: komm febr–sept 86, i Fören mot lifsmedelstullar 86–01, tf sekr i riksgäldskontoret 86–87, tf fiskal i Svea hovrätt 5 sept 87, revisor i Sthlms stads utskänkn:bolag 88–89, adjung led av Svea hovrätt 25 jan 89, fiskal där 31 dec 90, led av styr för Lorénska stiftelsen från 91, av Klara förs:s fattigvårdsstyr 91–93, assessor i Svea hovrätt 27 maj 92–25 juli 95, tf revisionssekr 15 sept 93–17 maj 95, huvudred, utg, VD o led av styr för Sthlms dagbl 1 juli 96–01, led av Blandade domstolarna i Egypten 01–13, sv statens sakförare vid skiljedomstolen i Haag 08–09, v president för överrätten i Alexandria 10–13.

G 10 febr 1902 i Kairo (kbf i Ekenäs, Finland) m Fanny Maria Adéle Bohm, f 28 febr 1869 i Ylöjärvi, Tavastehus län, Finland, d 8 okt 1946 i Säter (enl db för Brännkyrka, Sthlm), dtr till kronofogden Fredrik Samuel B o Maria Karolina Holm.

Biografi

Carl M följde i många stycken sin femton år äldre broder Wilhelm (M 1) i spåren. Långvarig studietid i Uppsala, förtroendeuppdrag i nation och studentkår, medarbetarskap i Sthlms dagblad som omsider övergick till chefskap, livligt intresse för samhällsfrågor med aktiv insats på tullstridens frihandelsvänliga sida – det är några punkter där de bägge brödernas levnadsbanor kom att helt sammanfalla. M studerade juridik och studietidens längd förklaras av bredden i hans verksamhet. Vistelsen i Uppsala interfolierades med perioder som brukselev och lantdomarbiträde liksom av en längre stipendiatvistelse i Paris. Väl examinerad från akademin drogs M snabbt in i lagstiftningsapparaten som kommitté- och utskottssekreterare. Parallellt påbörjade han en traditionell domarkarriär, om än med viss motvilja mot de lägre gradernas rutinarbete (Lindhagen 1936).

Övertygad frihandlare, väl insatt i de tullpolitiska frågorna och med avsevärd förmåga att uttrycka sig i tal och skrift var det naturligt att M rycktes med i 1880-talets stora tullstrid. Som sekreterare i den Sthlms dagblad närstående Föreningen mot lifsmedelstullar och som upphovsman till broschyrer och cirkulärskrivelser i dagstidningarna gjorde han en betydande insats för att bemöta den protektionistiska anstormningen. M var också, alltsedan uppsalatiden en flitig artikelskribent i juridiska ämnen. Det var därför långtifrån någon publicistiskt oerfaren hovrättsassessor som 1895 avlöste sin bror på redaktörsposten i Sthlms dagblad.

Med skiftet hoppades den krets av frihandelsvänliga politiker som övertagit tidningen att "få mera raskhet i ledningen". Under M:s dryga sex år som chef vidtogs också en serie sälj befrämjande åtgärder. Resultatet blev dock både vad gäller upplaga och ekonomi i huvudsak negativt (Runestam). SvD, som vid sin omgestaltning i moderatliberal riktning 1897 kommit Sthlms dagblad åsiktsmässigt närmare än tidigare, blev just därigenom också en allt svårare konkurrent. Liksom sin föregångare satte M tidningens politiska, inte ekonomiska, ledning i främsta rummet. Den frihandels- och unionsvänliga kursen fortsattes, men hans förhållande till ägargruppen blev ändå inte friktionsfritt. Åsiktsmässigt gällde detta särskilt unionsfrågan, där M visade en långt större förståelse för de norska kraven än vad uppdragsgivarna kunde acceptera. Men också hans skrivsätt liksom ledaravdelningens som det ansågs alltför juridiska inriktning blev föremål för kritik. M:s långa och juridiskt invecklade utredningar i Sthlms dagblad om Dreyfusprocessen har uppmärksammats även av eftervärlden. Nära nog ensam om sin åsikt i sv press bestred han med stor energi att den franska rättvisan här gjort ett flagrant felgrepp (Kihlberg). M sökte och fick 1901 en befattning som domare i de blandade domstolarna i Egypten. Utnämningen utgjorde en välkommen lösning på den förtroendekris som då utvecklats mellan ägare och redaktör; den innebar också en stor lättnad för M, som aldrig fullt ut funnit sig tillrätta i tidningsvärlden. De blandade domstolarna, sammansatta av både egyptiska och utländska domare, invigdes 1875 och tillkom genom en överenskommelse mellan Egypten och andra stater, bland dem Sverige-Norge. Reformen kombinerade de utländska och inhemska element som från medeltiden och framåt bildat det egyptiska rättssystemet. M fullgjorde av allt att döma sitt uppdrag mycket förtjänstfullt. Hans insikter i internationell rätt kom även hemlandet tillgodo, då han 1908 utsågs till sv statens ombud ("agent") i den skiljedomstol som hade att bilägga en sv-norsk gränstvist. Striden gällde sjögränsens sträckning vid undervattenskären Grisbådarna utanför Bohusläns kust. M förde fram de sv synpunkterna med stor skicklighet, och utslaget, avkunnat i Haag 1909, blev också fördelaktigt för Sverige. De internationella uppdragen var dock arbetskrävande, M:s hälsa undergrävdes, och han fick svårt sjuk anträda den långa resan från Villa Montan i Alexandria till Sthlm.

M uppbar skilda yrkesroller men kan i första hand karakteriseras som en ovanligt mångsidig jurist. Hos honom förenades på ett lyckligt sätt juridiskt skarpsinne med en bred samhällsorientering. Arbetskapaciteten var liksom beläsenheten betydande, och han förmådde att livet igenom vidga sina intressen. M saknade mycket av den framgångsrike tidningsledarens flexibilitet och lyhördhet för stämningar men kan ändå inte frånkännas en avsevärd förmåga när det gällde att i olika sammanhang förmedla sina erfarenheter till andra.

Författare

Andreas Tjerneld

Arkivuppgifter

M:s arkiv, deponerat i KB, innehåller en mindre brevsaml, ms o arbetsmaterial samt utkast till ett juridiskt uppslagsverk. — Strödda brev från M i bla GUB, KB, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förberedelserna och färden inom Sverige [bearb av brev till Stockholms dagblad o NDA] (C O M o C Warburg, Sångarfärden till Paris 1878. Ett stycke studentliv skildradt i rese-bref, Sthlm (tr Gbg) 1878, s 1–72; 2. uppl så). – Om domstolsorganisationen i Frankrike. 1–2. [Rubr.] U o o å. 52, 24 s. [Sep ur NJA, afd 2. Tidskr för lagstiftn m. m., årg 3, 1878 (n:r 10), o 5, 1880 (2).] – Arbetarefrågan i Sverige (Ny svensk tidskrift, 1880, Upsala, s 365-389). – Om 1'École libre des sciences politiques i Paris. [Rubr.] U o o å. 14 s. ([NJA, 2:6, 1881,] 4.) Även sep, Sthlm 1881. – Polisen i Paris samt hufvudgrunderna af Frankrikes brottmålsprocess och fångvård ... af S Rubenson ... 1880 [recension] (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, årg 4, 1881, s 293–302; även sep, 10 s). – Några blad ur de skandinaviska kommunalinstitutionernas utvecklingshistoria (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1883, Sthlm 1884, s 103–124). – Nya lagberedningens utredning och betänkande ifråga om ny rättegångsordning. [Rubr.] U o o å. 197 s. ([NJA, 2:9, 1884,] 2. ) – Frågan om ny rättegångsordning i Sverige. 1–2 (Nordisk tidskr, 8, 1885, s 142–162, 241–262; även sep, 43 s). – Om tullområdenas utvidgning (Nationalekon föreningens förh 1886, tr 1887, s 101–123; även sep, u å, 23 s). – Underställning af gröfre brottmål enligt svensk rätt (Tidskrift, utg af Juridiska föreningen i Finland, årg 26, 1890, Hfors 1891, s 231-239; förut tr Sthlm 1890, 4:o, 4 s, anon). – "I taka händer". Meddelande rörande sv rättstillämpning (ibid, 27, 1891, tr 1892, s 8–14). – Om rättegångskostnadsersättning, som skall gäldas af [lera gemensamt. [Rubr.] U o o å. 33 s. ([NJA, 2:16, 1891,] 4.) – Om förfarandet då villkorligt benådad lifstidsfånge begått brott af beskaffenhet att störa allmänna säkerheten. [Rubr.] U o o å. 20 s. ([Ibid, 2:17, 1892,] tr 18[92–]93, 2.) – Reformarbetet rörande det svenska rättegångsväsendet 1880–1893. Sthlm 1893. IV, 134 s. – Smärre juridiska uppsatser (1884-1893). Sthlm 1893. VII, 266 s. – Om konkursdoms rättskraft utom konkursen samt dermed sammanhängande spörsmål (Tidsskrift for Retsvidenskab, Aarg 7, 1894, [Christiania,] s 306-403). – Om legala vederhäftighetsintyg och fattigdomsbevis. [Rubr.] U o o å. 36 s. ([NJA, 2:20, 1895,] 2.) – Vice häradshöfdingen G. E. Fahlcrantz och sanningspligten. Ett genmäle. Sthlm 1899. 25 s. – Blandade domstolarne i Egypten (Tidsskrift for Retsvidenskab, 21, 1908, s 1–75). – Till Skiljedomstolen [förtit: Contremémoire] (Svenska regeringens inlaga jämte bilagor till Skiljedomstolen i frågan om viss del af sjögränsen mellan Sverige och Norge, [2 (omsl):] ingifven den 8 februari 1909 [i tvisten om Grisbådarna], Sthlm 1909, s 5–30). – Exorde. [Rubr.] U o o å [Sthlm 1909]. Fol. 104 s/bl [Korrekturuppl av ej fullföljt utkast till inlaga i nämnda tvist; på franska.] – Sign art i Nordisk familjebok, bd 7–10, 14, 16, Sthlm 1884–92, o Ny ... uppl, från bd 13, 1910; rec i Nordisk revy, tidskr för vetensk kritik o universitetsangelägenheter, årg 1–2, 1883/84-1884/85, Upsala, 4:o; anon bidr i Frihandelskorrespondens [rubr], 1890, 1893–95, Sthlm, stor fol; medv i Föreningens emot lifsmedelstullar uppsatser och meddelanden, Sthlm, Meddelanden till pressen genom Föreningen ..., 1887, Sthlm, fol, o dennas centralstyrelses verkställande kommittés cirkulär; medarb i Justitia, tidn för in- o uti domstolsreferat, Sthlm, fol.

Utgivit: Stockholms dagblad, juli 1895–aug 1901 (även huvudred).

Översatt: G Schönberg, Arbetarfrågan ... med tillägg, Sthlm (tr Upsala) 1877, 133 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Utom under M 1 angivna arb av Anderson, Ekman, Hadenius, Ingmar, Lindhagen Lundstedt, Millqvist o Runestam även: Anjou; L Kihlberg, Karl Staaff, 1 (1962). – Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl O Montan, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9447
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl O Montan, urn:sbl:9447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-25.