E Wilhelm Montan

Född:1838-09-14 – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1909-09-23 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Historiker, Tidningsredaktör, Statsvetare


Band 25 (1985-1987), sida 672.

Meriter

1 Montan, Erik Wilhelm, f 14 sept 1838 i Arboga (enl dopattest i Svea livg förs:s arkiv, SSA; ej i fb), d 23 sept 1909 i Saltsjöbaden, Sth (enl db för Klara, Sthlm). Föräldrar: advokatfiskalen Erik Wilhelm M o Justina Elisabet Staaff. Inskr vid UU ht 56, förste kurator vid Västmanlands-Dala nation 6667, vt 70 o 7273, FK 28 maj 68, disp 20 maj 69; FD 1 juni 69, docent i statskunskap 14 juni 6982, allt vid UU, eo kanslist vid ED 6975, ordfi UU:s studentkår vt 70 o 7273, tf adjunkt i historia o statskunskap vid UU 7576, medarb i NDA 7577, sekr i KU riksdagarna 7677, medarb i Sthlms dagbl från 78, professors n hov 31 mars 82, ordf i styr för AB 1 april1 okt 84, huvudred, VD o led av styr för Sthlms dagbl 1 okt 8496, utg 29 nov 8429 juni 95, ordf i styr för ab Sv telegrambyrån 9308, led av komm ang tillhandahållande av tidn:ar genom postverkets försorg juni 99mars 01, led av styr för Sv hist fören 0009. LSkS 73. Ogift.

Biografi

Wilhelm M hade sina rötter i Bergslagen. Från att ha varit sysselsatta inom bergshanteringen övergick släktens medlemmar efterhand till statsförvaltningen. Farfadern Vilhelm Eric var borgmästare i Arboga, hans far Eric bergsfogde och landskamrerare. Även på moderns sida hade M en gedigen ämbetsmannabakgrund.

M stannade länge i Uppsala. Han erhöll upprepade förtroendeuppdrag i både nation och studentkår och praktiserade studentskandinavism. I Historiska föreningen blev han sekreterare vid grundandet 1862. Omsider kom hans fackliga intresse även de yngre universitetslärarna till del. I en programskrift slog han ett slag för att förbättra deras ställning. Sina studier inriktade M på historia och samhällsvetenskap. Hans vetenskapliga produktion, ägnad den gustavianska tidens konstitutionella frågor, var snävt avgränsad och blev ej heller omfångsrik. Historikern M gjorde istället sin mer betydande insats som utgivare av en serie centrala källskrifter från 1700-talet, bl a den tidiga frihetstidens adelsprotokoll. Till verkförteckningen på detta fält bör fogas uppgiften att han tillsammans med O Alin (bd 1) planerade och påbörjade arbetet med den brett upplagda urkundssamling som senare publicerades under titeln Svenska riksdagsakter. En verksamhet som denna var i sig inte uppseendeväckande under vad som kallats utgivningens århundrade, men M låg dock långt framme vad gäller planmässighet och kvalitet. Hans val av bilagor till adelsprotokollen vittnar om en medveten strävan att ur det disparata källmaterialet välja delar som sammantagna bildar en helhet där förståelsen av det politiska skeendet blir den största möjliga. Ett viktigt hjälpmedel för forskningen är vidare M:s matrikel Ridderskapet och adeln vid riksdagarna 17191809 (RHA).

M sökte 1882 den mångsidigt inriktade skytteanska professuren i Uppsala men blev trots kungligt bistånd förbigången för den åtta år yngre Alin. M anses ha skadat sin sak genom alltför intensiva egna bearbetningar och godtogs heller inte av P v Ehrenheim, vilken såsom förmyndare utövade den skytteanska patronatsrätten. Motgången vid tillsättningen tog M djupt. En i HT:s första årgång påbörjad artikelserie om den gustavianska tidens statsutskott fick ett tvärt slut; han återupptog heller aldrig sitt historiska författarskap.

Publicistiskt verksam sedan 1870-talets mitt fick M 1884 en central position i den stockholmska tidningsvärlden. Som ledare för ett konsortium tog han då kontrollen över det nedgångna Aftonbladet men lyckades efter kort tid "byta upp sig" till det ekonomiskt och upplagemässigt betydligt starkare Sthlms dagblad. Där hade M varit aktieägare sedan 1878 och även under riksdagarna skrivit artiklar om konstitutionella och utbildningspolitiska frågor. Sthlms dagblad hade av den tidigare huvudägaren W Walldén utvecklats till ett av landets ledande nyhetsorgan, "den svenska Times". Läsekretsen utgjordes i första hand av ämbetsmän och bildad överklass; den politiska tendensen var moderatliberal. Tidningen företrädde en sammansatt ideologi, där allmän regeringsvänlighet, befäst sv-norsk union och ekonomisk liberalism med frihandel som främsta punkt utgjorde ingredienser. M:s dryga tio år som huvudredaktör innebar ingen förändring av denna politiska tendens men medförde att större vikt än tidigare lades vid den opinionsbildande funktionen. De intellektuella ambitionerna var härvidlag betydande. Själv ingen flitig skribent förde M med hjälp av medarbetare, särskilt H Forssell (bd 16), fram sin tidning till en tätposition som sakligt utredande debattorgan.

Betydligt mindre lyckosam blev Sthlms dagblads ekonomiska utveckling under den period M ledde företaget (Runestam). På huvudstadens vid denna tid totalt sett kraftigt expanderande dagstidningsmarknad framträdde Sthlms dagblad som nära nog den enda förloraren. Konkurrens från SvD, startad 1884, var en viktig faktor bakom de sjunkande upplage- och inkomstsiffrorna. I de alltmer brännande tull- och unionsfrågorna kom tidningen dessutom i åsiktsmässig otakt med läsekretsen. Det frihandels- och norskvänliga Sthlms dagblad fjärmades från sin av nationella, konservativa och protektionistiska stämningar alltmer influerade målgrupp. M gav vid de förhandlingar som inledde och avslutade hans styre prov på en påtaglig förslagenhet i affärer men kan eljest knappast beskrivas som en framstående företagsledare. För tidningsverksamhetens ekonomiska sida var hans förståelse otillräcklig; som betecknande berättas en episod där M lät lyfta ut tre spalter annonser för att bereda plats åt en av Forssells artiklar (Swahn). När aktiemajoriteten 1895 övergick till ett konsortium av frihandlare under H Tamms ledning, fick M också träda tillbaka till förmån för brodern Carl (M 2) just under hänvisning till sin bristande effektivitet.

M:s engagemang i Sthlms dagblad utgjorde plattformen för hans insatser på den nationella nyhetsförmedlingens område (Ingmar). När monopolföretaget Sv telegrambyrån, en avläggare till den tyska Wolffbyrån, 1893 ombildades till aktiebolag blev tidningen tillsammans med AB och NDA ägare och M styrelsens ordförande. Verksamheten kom under de följande åren att hotas från flera håll. M:s strävan var härvid att säkerställa byråns ställning som prqssägt företag. Länge var han också framgångsrik; bl a breddades genom M:s försorg ägarbasen till att omfatta flera tidningar, men efterhand fick han i företagets driftige ekonomidirektör F G T Eklund en övermäktig fiende. Den senare lyckades 1908 för egen del vinna majoriteten i bolaget efter att bakom ryggen på den ovetande M ha förvärvat bla det då krisdrabbade Sthlms dagblads aktier. Genom denna uppgörelse, som hårt drabbade minoritetsägarna, avskrevs för ett drygt decennium framåt möjligheten till en pressens egen nyhetsbyrå.

M:s insatser inom forskning och publicistik präglades av stor sakkännedom men var ej i någon större utsträckning nyskapande. Stridbar till karaktären och med en benägenhet att framkalla omgivningens skarpa opposition fick han röna upprepade motgångar. Efterhand alltmer isolerad fann M sin tillflykt i ett lika dyrbart som välvalt privatbibliotek, omfattande nära 12 000 nummer.

Författare

Andreas Tjerneld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv, innehållande avskner av ståndsprot o riksdagsakter samt ms till matr över präste- och borgarståndens ledamöter, i RA. Brev från M i GUB, KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till Gustaf III5 historia, särskildt i konstitutionelt hänseende. 1*. Akad avh ... Upps ... Sthlm 1869. 90 s. Tal till minne af konung Carl XV (Till konung Carl XVS minne. Tal och sånger i den studerande ungdomens namn vid Upsala universitets minnesfest den 30 november 1872, Upsala 1872, s 333). Tal å Upsala Gille den 9 november 1875. [Rubr.] Upsala 1875. 4:o. (4) s. [Undert: E. V. M.] Beskattningsrätt / Bevillningar / Bevillnings-utskottet. [Text.] Sthlm 1877. 21 s. [Anon; ur NF, d 2, 18[76-]78.] Vid skiljovägen. Sthlm 1878. 26 s. [Anon; ur NDA.] De äldsta statsutskotten och beskattningsrätten på deras tid (HT, årg 1, 1881, Sthlm, s 85-116; även sep, 32 s). Bidrag i Nordisk familjebok, bd 12, Sthlm 18[75]-78, o Ny ... uppl, 13, 190406; recensioner i Svensk litteratur-tidskrift utg af H Forssell, 1869, Sthlm, s 101110, 405420, o Framtiden, tidskr lör fosterländsk odling ... utg af C v Bergen, bd 4, Sthlm 1870, s 273-287, o 6, 1872, s 230-244; medv i bla NDA 187478 o Aftonbladet 1884.

Utgivit: Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll från och med år 1719. D 17. Sthlm 1875-84. (3, 5 o 6 fullföljda av C Silfverstolpe 1886-87.) I. 17191720 (h 12, 1719, 1720). 1875. 194, 399 s. 2-3. 1723:1-2 (h 13). 2 (h 12) [jan12 aug], 1876. 522 s. 3 (h 3) [13 aug -okt]. 1877. 323 s. (H 4, s 325534, 1886.) 45. 1726-1727:12. 4 (h 12), 1726, jan-april 1727. 1878. 587 s.5(h 1),maj-juni 1727. 1879.539 s. (H 2, s 541739, 1886.) 6. 1731 (h 1). 1881. 561 s. (H 2, s 563-655, 1887.) 7. 1734:1 [maj-okt]. 1884. 619 s. Om universitetens reform. Handlingar rörande adjunkt- och docentinstitutionernas om-bildning på uppdrag af lärare vid Upsala universitet. Sthlm 1877. XIV, 304 s. J v Engeström, Historiska anteckningar och bref från åren 17711805. Sthlm 1877. LXVI, 356 s. (Förtit: Bidrag till Sveriges historia ...) G J Ehrensvärd, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof. D 12. Sthlm 187778. 1. Journal för åren 1776 och 1779 samt berättelse om svenska teaterns uppkomst. VI, (19), 464 s. 2. uppl 1878. 2. Journal för år 1780, bref och minnen 177079 samt minister-depescher 178083. XX, 512 s. (D:o.) O Wallqvist, Minnen och bref. Sthlm 1878. 216 s. (D:o.) -Bref upplysande svenska historien. Utdrag ur grefve Samuel af Ugglas' efterlemnade papper, meddelade (HT, 1, 1881, s 283295, 403413; även sep, s 283305). Stockholms dagblad, dec 1884juni 1895 (även huvudred).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 mars 1882, nr 14/2, RA.

I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); E Ekman, Sv tidningskungar (1924); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); E Hildebrand, Sv publikationer af hist handkar (HT 1886); dens, E V M (HT 1909), s 177; Hundra års historisk diskussion. Hist Tdren i Upsala 1862-1962 (1962); G Ingmar, Monopol på nyheter (1973); C Lindhagen, Memoarer, 1 (1936), 2 (1937); Lundstedt; V Millqvist, PK:s matr (1901); G Retzius, Biogr anteckn:ar o minnen, 2 (1948); S Runestam, Frihandlarna o Sthlms dagbl (HT 1965); H Schiick, Hans Forssell (SBL 16, 1966); SMoK; SPG; W Swahn, Ur minnenas sekretär, 2 (1943); W E Svedelius, Antecknar om mitt förflutna lif (1889); K-H Wirén, Från skilda håll (1979). Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Wilhelm Montan, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Wilhelm Montan, urn:sbl:9451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se