A Valfrid M P Munch-Petersen

Född:1877-06-03 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1967-12-06 – Danmark (i Gentofte)

Språkforskare, Bibliotekarie


Band 25 (1985-1987), sida 759.

Meriter

Munch-Petersen, Alfhild Valfrid Matilda Palmgren, f 3 juni 1877 i Sthlm, Jak o Joh, d 6 dec 1967 i Gentofte, Danmark (begr i Khvn, Vestre). Föräldrar: rektorn Karl Edvard Abraham Henning Palmgren o Ida Teresia Pohl. Elev vid Palmgrenska samskolan i Sthlm ht 83, mogenhetsex där 18 dec 95, inskr vid UU vt 96, lär vid Palmgrenska samskolan ht 96–vt 00 o ht 01–vt 07, studerade språk utomlands, bl a engelska i Oxford juli-dec 00, FK vid UU 29 maj 01, FL 15 sept 03, disp 6 maj 05, FD 30 maj 05, allt vid UU, eo amanuens vid Kungl biblioteket i Sthlm 24 nov 05–11, studerade bibl:vetenskap med särsk hänsyn till seminarie-, skol- o folkbibl i USA sept–dec 07 (erhöll statl rese-bidr 4 juni 07), startade bibl:kurser i Sthlm 08, ensamutredare ang statl åtgärder för främjande av det allm bibl:väsendet dec 09–sept 11, led av stadsfullm i Sthlm 10–11, av centralbibkkomm där 10–12, av komm ang statsunderstöd åt anstalter för populärvetensk föreläsn:ar juni 10–jan 11, ang statsunderstöd åt folkbibl:en nov 11–jan 12, grundade Sthlms barn- o ungdomsbibi 11 (invign 3 dec 11; ingick som en avd inom Sthlms stadsbibi 28), led av Dansk Kvindesamfunds Fellesbestyr 14–16, lär i sv språk o litt vid Danmarks Laererhøjskole i Khvn 14–59, vid univ där 22 mars 16, lektor där 18 april 18–31 jan 49, led av styr för Khvns Kommune-biblioteker 18–36, ordf i styr för Sv föreläsn: fören i Khvn 18–36, lärare vid dansk skolradio 26–54, bildade Föreningen Kvindelige Akademiker i Khvn, led av styr för bl a Fören Nordens danska avd. – Litt et art 24, Iqml 32, Ingenio et arti 41, HedL av Sveriges allm bibl:fören 50.

G 30 april 1911 i Sthlm, Jak, m prof Jon Julius Munch-Petersen, f 20 okt 1873 i Khvn, S:t Joh, d 20 febr 1939 där, Garnisons kirke, son till prof Jacob Julius Petersen o Olivia Christine Rasmine Munch.

Biografi

Valfrid M var dotter till den bekante reformpedagogen Karl Edvard Palmgren (1840–1910). Denne hade 1876 grundat den läroanstalt i Sthlm som utvecklades till Palmgrenska samskolan och blev Sveriges första läroverk med samundervisning. Skolan blev vida bekant bla för sin undervisning i träslöjd och för sin moderna språkundervisning med stark tonvikt på det talade språket. Den präglades av kristen idealitet och stark fosterlandskänsla.

Efter mogenhetsexamen engagerades M som lärare vid faderns skola och undervisade i moderna språk med utmärkt praktisk språkfärdighet, förvärvad under utrikes studieresor. Hon bedrev också studier vid UU och disputerade på en avhandling inom romansk språkvetenskap.

Hösten 1905 anställdes M vid KB och blev Sveriges första kvinnliga biblioteksamanuens. Livligt socialt engagerad fattade hon emellertid starkt intresse för det allmänna biblioteksväsendet och reste 1907 med statligt stipendium till Förenta staterna för att studera detta där. Efter hemkomsten redogjorde hon med entusiasm för sina erfarenheter i tidskriftsartiklar och broschyrer och framför allt i boken Bibliotek och folkuppfostran (1909). M hade blivit starkt imponerad och skildrade målande städernas stora huvudbibliotek med deras olika avdelningar, bl a för barn, och med särskilda lokaler för föreläsningar och utställningar. Huvudbibliotekens verksamhet kompletterades med ett väl utbyggt filialsystem och med vandringsbibliotek på arbetsplatser och i hemmen.

M hade också tagit djupa intryck av det amerikanska bildningsidealet. Vid sidan av the public school med dess begränsning till uppväxtåren hade hon mött the public library, som omfattade hela människans liv från den tidiga barnaåldern till ålderdomen. Hon hade fångats av den amerikanska optimistiska individualismens och självverksamhetens ideal. Folkbildning blev för henne folkuppfostran med stark betoning av människans enskilda ansvar. Det var ett individualistiskt, ansvarsetiskt och kulturkonservativt präglat bildningsideal, som M alltid skulle komma att omfatta. Denna folkuppfostran skulle ske genom de allmänna biblioteken. Programmet förde henne i motsatsställning till den på liberalt radikal grund vilande folkbildningsrörelsen, organiserad i Folkbildningsförbundet.

M började snabbt en intensiv praktisk verksamhet för att i Sverige söka realisera det amerikanska biblioteksidealet. Hennes första åtgärd blev att inom KB organisera utbildningskurser för bibliotekspersonal, de första i sitt slag i Sverige. I Förenta staterna hade hon kommit i kontakt med Anne Carroll Moore, skaparen av de amerikanska bibliotekens barn- och ungdomsavdelningar. Efter en stor insamlingskampanj lyckades M realisera barnbiblioteksidén, och 1911 öppnades Stockholms barn- och ungdomsbibliotek, organiserat efter amerikanskt mönster med bl a öppna hyllor och sagoberättande och med kvalificerad personal, utbildad vid kurserna inom KB. Biblioteket drevs av en ideell förening, och först efter flera år kunde anslag erhållas från Sthlms stad.

1910 invaldes M i Sthlms stadsfullmäktige och kom därmed i tillfälle att verka för stadens biblioteksfråga. Hon insattes i en kommitté för utredning rörande inrättande av ett centralbibliotek för Sthlm. I kommitténs betänkande 1912 föreslogs inrättande av ett kommunalt centralbibliotek. Detta ledde ej till resultat, och först långt senare skulle Sthlms biblioteksfråga få sin lösning.

Redan i dec 1909 hade emellertid ecklesiastikministern tillkallat M för att som enmansutredare avge förslag rörande folkbiblioteksväsendet, och i sept 1911 avgav hon sitt betänkande Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Hon föreslog där en uppräkning av statsbidraget till de kommunala allmänna biblioteken till högst 500 kr, bl a på villkor att det statliga anslaget skulle kunna användas till anställande av bibliotekarie, vilket skulle vara obligatoriskt. Biblioteket skulle vara uppställt i lämplig lokal och hållas tillgängligt kostnadsfritt. Böcker av "osedligt innehåll" skulle ej få finnas. Hon föreslog vidare bidrag till skolbibliotek, till föreningars studiecirkelverksamhet och till anstalter till bokförmedling och vandringsbibliotek. Av stor betydelse för framtiden var hennes förslag om inrättande av en statlig biblioteksbyrå för det allmänna biblioteksväsendet med anställda konsulenter, som bl a skulle ha till uppgift att ge sakkunnig rådgivning, anordna utbildningskurser, utge läroböcker och mönsterkataloger m m. Den av M föreslagna organisationen godtogs också i allt väsentligt av statsmakterna och bildar epok i det senare folkbiblioteksväsendets utveckling.

På få år hade M gjort en utomordentlig insats i sv biblioteksväsen, som ej kan överskattas. Men hennes inflytande sträckte sig också utöver landets gränser genom att hennes bok Bibliotek och folkuppfostran översattes till finska och danska och bidrog till att stimulera upprättandet av moderna folkbibliotek i de andra nordiska länderna. Och Sthlms barn- och ungdomsbibliotek betraktades som ett mönsterbibliotek också utanför Sverige.

1911 ingick M äktenskap och flyttade till Khvn, där hon sedan var bosatt återstoden av sitt liv. Därmed började ett nytt skede av hennes verksamhet, av helt annan karaktär än hennes insats i hemlandet.

M:s fosterländska arv från föräldrahemmet och Palmgrenska skolan gav henne nu inspiration till hennes nya livsuppgift. Hon föresatte sig att i Danmark sprida kunskap om sv kultur och i synnerhet skapa nya möjligheter för sv språket att vinna uppskattning.

1914 övertog M undervisningen i sv vid danska statens lärarhögskola, Danmarks fortbildningsanstalt för lärare på lägre nivå. Efter ansökan erhöll hon våren 1916 rätt att utan lön undervisa i svenska vid Khvns universitet. Från 1918 till 1949 innehade M ett honorarlönat lektorat vid universitetet och utbildade alla landets blivande gymnasielärare i sv språk och sv litteratur. Av stor betydelse blev också hennes verksamhet som lärare i sv i den danska skolradion 1926–54.

Också med en rad publikationer, de flesta utarbetade tillsammans med lektor Ellen Hartmann och i första hand avsedda som läroböcker, var M intensivt verksam for kännedomen om det sv språkets egenart. Huvudverket är Svensk-dansk ordbog med även Morten Borup som medredaktör. Den byggde på sv ordböcker men också på egna omfattande excerpter. Inte endast skriftspråksord utan också vardagliga, dialektala och slangpräglade ord och uttryck har medtagits. En mindre utgåva av ordboken, först publicerad 1939, utkom i 18 upplagor. Mycket känd också i Sverige blev Farlige Ord og lumske Ligheder i Svensk og Dansk (1944) med två senare upplagor. Ett flertal textsamlingar med ordlistor presenterade urval av klassisk och modern sv litteratur.

Med sin undervisning, sina publikationer och sin omfattande föredragsverksamhet utförde M en stor kulturgärning i Danmark. Sitt intresse för det allmänna biblioteksväsendet övergav hon dock ej och var bl a 1918–36 ledamot av bestyreisen för Khvns Kommunebiblioteker.

Många utmärkelser kom M till del. M:s förnämliga kulturinsatser på skilda områden och hennes stora personliga charm tillvann henne stark beundran och respekt i både Sverige och Danmark.

Författare

Gert Hornwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i GUB och UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Observations sur l'infinitif dans Agrippa d'Aubigné. [Akad avh, Uppsala.] Sthlm 1905. 159 s. – Systematic list of the literature in Swedish language on the Empire of Japan from the Middle Ages to the present day. [Rubr.] [Tokyo, tr] Kobe 1907. 21 s. [F v Wenckstern, A bibliography of the Japanese empire, vol 2, Suppl (2).] – Den amerikanska biblioteksrörelsens utveckling under de sista decennierna (Folkbiblioteksbladet, utg af Folkbildningslörbundet, årg. 6, 1908, Sthlm, 4:o, s 6–17; även sep, 12 s). – Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden (OoB, årg 17, 1908, Sthlm, s 385–404; övers: De amerikaansche open-bare bibliotheken en haar streven, Haarlem 1909, 40 s, ur Wetenschappelijke bladen så). – Bibliotek och folkuppfostran. Anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta Stater. Sthlm 1909. 180 s. Overs: Kirjastot ja kansankasvatus, Hfors 1910, 143 s; Biblioteker og Folkeopdragelse, Indtryk fra en Studierejse ..., Khvn 1916, 165 s. – Biblioteket – en ljushärd, något om Förenta Staternas biblio-teksförhållanden. Upps 1909. 43 s. ([Omsl:] Heim-dals småskrifter, n:r 5.) – Selected list of Swedish books. Recommended for public libraries. [Omsl.] Chicago 1909. 45 s. – Folkuppfostran eller half-bildning? Några reflexioner o jämförelser (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål utg af A Molin, årg 3, 1909, Sthlm, s 464-478; även sep, 15 s). – Der Ferienkursus fur Schulbibliothekare im Sommer 1908 zu Stockholm (Zentralblatt fur Bibliothekswesen, Jahrg 26, 1909, Leipzig, s 202–209). – Om folkuppfostran. Sthlm 1910. 72 s. -Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Afgifvet d 28 sept f9U. Sthlm 1911. 4:o. (8), 244 s, Bilagor 24 s. – Biblioteko di Stockholm por pueri e yuni (Progreso, oficiala organo di 1'Uniono por la linguo interna-ciona ... [Ido], Yaro 7, 1914, Paris, s 388-393; även sep, 8 s). – Svensk litteratur (Tilskueren, Maanedsskrift ..., 1918, Khvn, Halvbd 1, s 373-380). - Selma Lagerlöf (Dansk Tidsskrift, N. R.: Gads danske Magasin, Aarg 16, 1922, Khvn, s 384–388). – Svensk-dansk Ordliste. Khvn 1925. 64 s. (Tills med M Borup.) – Är svenskundervisningen i danska skolor av godo eller ondo? Förk referat av ett föredr i Dansklaererforeningen den 21. april 1925 (Vor Ungdom. Tidsskr for Opdragelse og Undervisning, 1925, [Khvn,] s 420-424). – Palmgrenska Samskolan (ibid, 1927, s 104-108). – Svensk-dansk Ordbog. Mindre Udgave. Khvn 1939. 156 s. (Tills med E Hartmann.) 2.-3. Opl 1942, 1945. 5.-6. Opl 1948, 1954. 7. opl 1959. 155 s. (Gyldendals rade ordbeger [pärmtit].) 8. opl 1962. 161 s. (D:o.) 9. opl 1965. 11. opl 1968. 167 s. 13. opl 1972. 176 s. (D:o.) 15. opl 1975. (D:o.) 2. udg 1978. 251 s. 2.-3. opl 1982, 1985. - Svensk. Tekstha:ftc til Radioundervisning. [l]-3. Khvn 1939-45. (Tills med E Hartmann; Statsradiofoniens Sprogunder-visning.) 1. 1939. 32 s. 2. 1941. 40 s. 3. Det okända Sverige. 1945. 64 s. – Svensk-dansk Lommeord-bog. Khvn 1941. 64 s. (D:o.) [Titeluppl:] Svensk--dansk fickordbok. Sthlm (tr Khvn & [titel o omsl:] Sthlm) 1941. 2.-3. uppl 1944, 1948. - Säg mig en svensk bok somjag kan läsa! Khvn [1941]. 32, (16) s. – Fem svenske Forfattere. Radioföredrag. Khvn 1942. 32 s. – Farlige Ord og lumske Ligheder i Svensk og Dansk. Khvn 1944. 76 s. (Tills med E Hartmann.) 2. foragede Udg 1948. 100 s. 3. d:o [Khvn, tr] Odense 1962. 260 s. - Kortfattet svensk Sproglasre. [Omsl.] Khvn 1946. 24 s. (D:o.) 2. udg 1959. 30 s. – Svensk-dansk Ordbog. Khvn 19[41–] 54. XII, 1198 s. (D:o; tillf titelbl 1941: Medred M Borup.) 2. udg 1966. XII, 1206 s. (Gyldendals store ordbeger.) 3. udg 1970. X, 1216 s. 2.-4. opl 1976, 1981, 1984. - Ar boken stadd på avskrivning? (Biblioteksbladet, årg 38, 1953, Lund 19[53-] 54, 4:o, s 213–219). – "Vid Folkbildningsförbundets 50-årsfest" [genmäle] (ibid, 39, 1954, s 63 f). – Föredrag i den danska statsradio-fonien, Köpenhamn den 23 aug 1955 ... En gammal prästgård - nya tankar, dansk-svensk vänskap (Karl Edvard Palmgren och hans skola. Några minnesblad saml ..., Härnösand 1955, s 3–12). – Svenska dagbladet torsdagen den 14 oktober 1926 ... K. E. Palmgren och hans skola (ibid, s 20–25). – Sveriges första kvinnliga biblioteksamanuens (Biblis, årsbok utg av Föreningen för bokhantverk 1959/1960, Sthlm [1961], s 157–178). – Stockholms barn- och ungdomsbibliotek. Ett program och dess förverkligande (Biblioteksbladet, 46, 1961, s 750–759). – Birger Sjöberg i Köpenhamn (Birger Sjöberg sällskapet, 1963. Brev och berättelser, Sthlm, s 49-52).

Redigerat: Tomten. De svenska barnens tidning. [Rubr.] N° 0. Den 24 aug. 1908. Sthlm 1908. 4:o. 4s.

Utgivit: G Lilja, Karusellen. Khvn [1942]. 7 s. – Svenska läsestycken. Khvn 1945. 122 s. (Tills med E Hartmann.) – Karl Edvard Palmgren och hans skola. Några minnesblad saml. Härnösand 1955. 30 s. – V P Munch-Petersen Ueser svensk. Fra Biskop Tomas til Dag Hammarskjöld. Bd 1–2. Khvn 1967. 47, 11 s. (Tills med E Hartmann.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i Idun 1905, s 624, o 1916, s 220 samt i SvD 2 juni 1947; [G Bolin, pseud] Corinna, Första sv barnbiblioteket 50 år (SvD 20 aug 1961); Art VM i Festskrift udg af Khvn:s univ (1968), s 178–186; DBL o Biblioteksbladet (1968, s 271 t). – Nekr i GHT 12 dec 1967.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Valfrid M P Munch-Petersen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2019-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9535
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Valfrid M P Munch-Petersen, urn:sbl:9535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2019-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se