K Robert Ljunglöf

Född:1885-08-19 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1950-02-09 – Rö församling, Stockholms län

Industriledare


Band 24 (1982-1984), sida 44.

Meriter

3 Ljunglöf, Knut Robert, son till L 2 i hans 2:a gifte, f 19 aug 1885 i Sthlm, Ad Fredr, d 9 febr 1950 i Rö, Sth. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 05, avgångsex från krigsskolan på Karlberg 1 maj 08, underlöjtn i Livgardets till häst reserv 31 dec 08, anställd i Jac Fr Ljunglöfs tobaksfabriksab 09, suppl i styr där 20 april 10–10 febr 12, faderns kompanjon i firma Jac Fr Ljunglöf 17 febr 12, drev firman ensam från 20, led av styr för Stora Kopparbergs bergslags ab 13 juni 25, ordf där från 27 aug 43, led av överstyr för Gålöstiftelsen 15 okt 26, kassaförvaltare o ordf i arbetsutsk där 21 dec 36, led av styr för Liljeholmens stearinfabriks ab från 28, ordf där från 45, VD o ordf i styr för ab Kema från jan 29, led av styr för Livförsäkrings-ab Thule med dtrbolag 32, ordf i styr o jourhavande dir där 34, led av styr för Rederi ab Transatlantic 14 april 37, ordf där från 30 april 40, fullm i Sthlms handelskammare 39–49, ordf i styr för Centralbolaget för kemiska industrier ab okt 40, i Forskningslaboratoriet LKB:s råd 42, i styr för LKB-Produkter fabriksab april 43, led av styr för ab Investor april 44, ordf i styr för Sv inst för kulturellt utbyte med utlandet 45–48, för Sthlms ensk bank ab från 46, för Koppartrans olje-ab från 16 juni 47, i Koppartrans rederiab från dec 47, v ordf i styr för ab de Lavals ångturbin, förste v ordf i Sverige-Amerika stiftelsen från 49.

G 1) 23 dec 1924 i Sthlm, Engelbr, m Emma Westervelt i hennes 2:a gifte, f 3 aug 1868 trol i Ramapo township, Rockland County, N Y, USA, d 28 mars 1939 i Skå, Sth, dtr till William Montgomery W o Catherine A Smith; 2) 16 juni 1941 i Sthlm, Engelbr, m Hanna v Bergen i hennes 2:a gifte, f 30 maj 1887 i Elieholm, Blek, d 20 nov 1974 i Rö, dtr till dir Johan Abraham v B o Louise Hildegard Schmidt.

Biografi

Den ljunglöfska tobaksfirman, som tack vare kvalitetsmedvetande och specialisering på snus blivit mycket vinstgivande, hade 1895 ombildats till aktiebolag. Rörelseöverskotten investerades till stor del i objekt utanför tobaksbranschen, främst då i fastigheter och tomtmark i och utanför huvudstaden. Arvet skulle föras vidare till den tredje generationen, och detta satte i hög grad sin prägel på Robert L:s bildningsgång. Efter studentexamen och reservofficersutbildning vistades han flera år i Tyskland och England. I Tyskland auskulterade han hos några av de stora tobaksfirmor med vilka familjeföretaget hade affärsförbindelser; i England erhöll han goda allmänna teoretiska insikter i affärsverksamhetens förutsättningar och metoder. När han 1912 inträdde som kompanjon och meddelägare till fadern, var han väl skickad att omhänderta såväl den egentliga driften av familjeföretaget som den kapitalförvaltning som byggts upp genom detta.

Men ödet ville annorlunda. Genom beslut av 1912 års riksdag förstatligades tillverkning och försäljning av tobaksvaror från och med 1915. Inkomsterna från det statliga tobaksmonopolet skulle – efter tysk förebild – medverka vid finansieringen av 1913 års stora folkpensionsreform. Därmed var den ljunglöfska tobaksfirmans saga all vad gällde dess huvudsakliga verksamhetsområde. Den ombildades redan 1912 till enskilt bolag men bibehöll de stora intressen utanför tobakshanteringen som redan fanns. Utrymmet för dess verksamhet breddades avsevärt i samband med att den tillfördes det vederlag som staten erlade i samband med övertagandet av snusproduktionen. Med titeln grosshandlare markerade L livet ut sin särställning som meddelägare och senare ensam ägare till familjeföretaget.

L:s uppgift blev nu att förvalta det kapital som samlats i firman. Rätt länge verkade han i skymundan, men med tiden blev han en alltmer uppmärksammad företrädare för enskilt sv näringsliv. Hans insatser föll därvid väsentligen inom tre områden: den kemisktekniska industrin, bankväsendet och försäkringsverksamheten. Till socialiseringsplaner och planhushållningsidéer framträdde L offentligt som motståndare. Hans syn på den ekonomiska politiken låg nära den som konsekventast och vältaligast förespråkades av professor Eli F Heckscher. L var också övervägande anglosaxiskt orienterad; därvidlag torde intryck från läroåren ha spelat in.

Med stor målmedvetenhet inriktade L först sina krafter på att sammanföra ett antal större företag i den kemisk-tekniska branschen i ab Kerna, vars VD han förblev till sin bortgång. De ursprungligen mest betydande företagen inom Kemagruppen var Barnängens tekniska industrier i Sthlm och Eneroth & Co i Gbg. Som chef för Kerna visade L prov på betydande ledaregenskaper, inte minst därigenom att han till sina företag lyckats knyta ett stort antal framstående tekniker och forskare. Till de mera kända bland dessa hörde Harald Nordenson och The Svedberg. I familjetraditionens anda blev specialisering på högklassiga märkesprodukter utmärkande för verksamheten; särskilt betydelsefull blev framställningen av kosmetika, parfym, tvål och tvättmedel. För branschen som helhet var L:s insatser som ordförande i styrelsen for Centralbolaget för kemiska industrier ab av särskilt värde; genom detta kunde åtskilliga fruktbara initiativ komma till förverkligande och bli till mer allmänt gagn.

Då den kapitalförvaltande delen av familjeföretaget i rätt stor utsträckning var inriktad på fastighetsaffärer, fanns naturliga kontaktpunkter mellan L och mera framstående företrädare för kreditförmedlande institutioner av olika slag. L knöts först till Inteckningsbanken, därefter till Sthlms enskilda bank, vars styrelseordförande – en av de få utanför familjen Wallenberg – han var under sina sista levnadsår. Bland de styrelseposter han innehade i företag med ägarmässig anknytning till Enskilda banken torde det viktigaste ha varit ordförandeskapet i styrelsen för Stora Kopparberg. Någon mera personlig framtoning fick aldrig L:s insatser i dessa sammanhang; han framstår som en medelvägens man, utan ambitioner att profilera sig eller bryta ny väg. Helt annorlunda förhöll det sig med L:s insatser på försäkringsområdet. 1932 invaldes han i styrelsen för livförsäkringsbolaget Thule, Nordens största i sitt slag. Efter dess styrelseordförande Sven Palmes död 1934 ryckte L fram till dennes post. Hans första uppgift blev att söka finna ny VD efter koncernchefen Gunnar Palme, som avled endast kort tid efter sin far. L:s val, som väckte stort uppseende i försäkringsvärlden, föll på industrimannen Ragnar Blomquist, då chef för Höganäs-Billesholm. Den era som nu inleddes i Thule betecknar något nytt inte bara inom sv försäkringsverksamhet utan i sv företagsamhet över huvud taget: det första under en längre tid konsekvent genomförda rationaliseringsexperimentet i större skala.

För ett sådant experiment fanns både goda förutsättningar och goda skäl. Thules organisationsuppbyggnad och personalpolitik hade så länge Sven Palme varit knuten till bolaget – det var ända sedan 1888 – präglats av strängt kostnadsmedvetande och en ytterligt medveten personalrekrytering. Thule hade alltsedan dess alltid legat före konkurrenterna och gjorde det fortfarande. Men det hade att kämpa med samma svårigheter som dessa, främst det låga ränteläget med ty åtföljande svårigheter att placera livförsäkringstagarnas pengar på ett tillfredsställande sätt. Genom utomordentligt långtgående rationalisering av snart sagt varje fas i kontorsarbetet och försäljnings- och inkassoverksamheten sökte man nu i någon mån kompensera försäkringstagarna för de dåliga tiderna. Huvudsaklig initiativtagare torde ha varit L, medan verkställighet och detaljutformning föll på Blomquist. Rationaliseringsverksamheten skedde sålunda på flera plan. Särskilt viktigt och uppmärksammat i detta sammanhang blev uppförandet av ett nytt kontorshus, Thulehuset vid Sveavägen i Sthlm, numera försäkringsaktiebolaget Skandias koncernkontor. Den centralt belägna tomten, på vilken en gång det stora Ljunglöfska fabrikskomplexet byggts, ägdes fortfarande av L, när den försåldes till Thule. Det nya komplexet, den första inhemska funkisbyggnaden i sitt slag, betecknade med sin monotona fasad och sina över hundra meter långa korridorer, flankerade av inglasade "kycklingburar", det industriella tänkandets första stora insteg i kontorsmiljö och kontorsrutiner. Vid Blomquists avgång som Thulechef 1946 kunde resultatet av den intensiva rationaliseringsverksamheten avläsas i en mycket stor ökning av försäkringsrörelsen och utomordentligt goda rörelseresultat.

L hade starkt framträdande filantropiska och kulturella intressen. I egenskap av kassaförvaltare i Gålöstiftelsen (Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn) medverkade han synnerligen aktivt för att få till stånd en mera tidsenlig form för stiftelsens verksamhet. Den hade från 1830-talet, då den tillkom, haft som uppgift att med hjälp av enskilda donationer omhänderta "värnlösa barn", men från slutet av 1930-talet ombildades stiftelsens tillgångar successivt till en fond, vars avkastning skulle gå till medellösa ungdomar för deras vidareutbildning.

En annan viktig insats gjorde L som styrelseordförande i – som det fullständiga namnet lyder – Sv institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Han understödde frikostigt institutets tillblivelse med egna medel, och i egenskap av styrelseordförande under de första verksamhetsåren var han huvudansvarig för dess organisatoriska utveckling.

Såväl L:s affärsverksamhet som hans ideella intressen vilade på familjetradition. Vid hans bortgång framstod helt klart att han inte. bara förvaltat sin ärvda förmögenhet väl utan också lyckats formera den avsevärt. Han hade vad han själv kallade "ekonomiskt-musikaliskt" gehör. Sin gård Beateberg vid Rimbo, Sth, utvecklade han till ett mönsterjordbruk och hade där ett förnämligt stall med engelska fullblod.

Författare

Karl Englund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev från E Washburn, Salt Lake City, 30jan 1982 hos SBL (ang Emma Westervelt). Lantförsvarsdep:s konseljakter 31 dec 1908, nr 1, RA.

T Althin, Sthlms superfosfat fabriks ab 1871–1946. Minnesskr (1946); F Bedoire, Trälhav, landskap o celler. Kontorsbyggandets hist (Arkitektur 1979, nr 1); B Bernholm, R L (Vecko-journalen 1948, nr 36); Det började med bläck ... (1943); K Englund, Försäkring o fusioner. Skandia, Skåne, Svea, Thule, Öresund 1855–1980 (1982); N Forssell, Liljeholmens stearinfabrik 1839–1939, 1 (1939); Gålöstiftelsen 150 år (1981), s 11; I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); V Horn, Hos grosshandlare o fru R L (Sv hem i ord och bilder 1928); M Marcus, Den sv tobaksindustrien år 1908 (1911); L Nordström, En gammal stockholmsfirmas hist (1930); Näringsliv o kultur. En saml uppsatser. Tillägn R L ... 1945 (1945; särsk bidr av E Angelin, Y Beckman, Y Lunden, H Nordenson, T Nodlin, G Richert o R Winblad); Saml av anmäln:ar till ab:reg mm 1912 (1913) o 1920 (1921); T Wärn, Alvar Lindencrona (Sv försäkrings-årsb 1958).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Robert Ljunglöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9604
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Robert Ljunglöf, urn:sbl:9604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se