Biografi

Lorichs (Lorich, Lorck), släkt, härstammande från Thomas Lorck (d omkr 1530), som var stadsfogde i Flensburg 1511 och rådman där 1518. Hans son Melchior L (f 1526 eller 1527; d tidigast 1583) är känd som målare och kopparstickare i Tyskland, Danmark, Italien och Turkiet och fick 1564 jämte sina bröder Jasper Lorck, Baltzer Lorck (d 1589) och Anders L (L 1) av kejsaren sitt adelskap bekräftat och sitt vapen förbättrat (avskr i Sköldebrevsaml, RA). Brodern Baltzer Lorck, som var köpman i Flensburg, var far till rådmannen Thomas Loricke (1569–1634) i Khvn, känd som kompanjon i handel på Island, Grönland och norra Ryssland till borgmästaren i Khvn Mikkel Vibe. En av dennes döttrar blev hans andra hustru.

Thomas Lorickes son Hans Lorich (d 1635) blev köpman i Malmö och far till rådmannen där Baltzer Lorich (1634–94). Den sistnämnde, som var bland stadens representanter på lantdagen där 1669 och några månader före sin död blev kämnärspreses, har efterlämnat en "memorialbok" med data för sina föräldrar, systrar och barn (orig hos avdelningsdirektör Yngve Herrström, Ängelholm; avskr i MSA). Hans son Johan Lorich (1665–1726) blev stadsnotarie i Malmö 1695, stadssekreterare 1700, rådman 1706 och justitieborgmästare 1710. Han var den ene av stadens båda riksdagsmän 1719. Hans äldre bror tullkontrollören Sören Lorich (1664–1703) i Malmö var far till rådmannen Martin Lorich (d 1750) i Ystad. Dennes bror handlanden Carl Lorich (1693— 1781) i Karlshamn var far till handlanden där Severin Lorich (1723—67), som i äktenskap med en dotter till justitieborgmästaren och riksdagsmannen Frans Cervin (bd 8) var far till rådmannen där Frans Johan Lorich (1751–1825). Den sistnämndes son Carl Lorich (1787–1817) blev med dr i Lund 1813, tjänstgjorde som läkare under fälttågen i Tyskland, Brabant och Norge 1813–14, blev kir mag och adjunkt i praktisk medicin vid Kl 1815 och var tf prof där 1816–17. Bröder till honom var förste expeditionssekreteraren i handels- och finansexpeditionen Frans Joachim Lorich (1785–1863) och kapten Severin Lorich (1789–1837). Expeditionssekreteraren F J L blev genom sitt gifte ägare till det sk Spökslottet på Drottninggatan i Sthlm. Severin L blev sv konsul i Philadelphia 1818, major 1819 och generalkonsul 1822. Han flyttade med konsulatet till New York 1834 och blev överstelöjtnant i armén 1836. Rester av hans arkiv finns i Arkivfragment, RA. Berättelser av honom om resor till S:t Barthélemy, Haiti, USA och Egypten 1816–17 finns i KB (M 298).

Sören och Johan Lorichs äldre bror kh Petrus Lorich (1656–1717) i Svedala, Malm, var farfar till Hans Peter Lorich (1712–98), som blev magister i Lund 1734, docent i filosofi 1735, conrektor vid Malmö trivialskola 1740, rektor där 1744 och kh i Osby, Krist, 1752 och i Hjärsås, Krist, 1762 samt var häradsprost 1766-90.

Den sistnämndes son Nils Lorich (1742–1823) blev student i Lund 1757, skrivare i krigskollegiets generalfälttygmästarkontor 1763, sekreterare vid guvernörsämbetet hos prins Fredrik Adolf 1766 och krigskommissarie 1774. Han fick 1778 krigsråds fullmakt och 1792 krigsråds lön samt 1812 avsked med landshövdings titel. Eftersom släktens kejserliga adelsbrev av år 1564 uppgavs ha uppbränts under förra hälften av 1700-talet av en sinnessjuk medlem av släkten, anskaffade L en avskrift ur det kejserliga registraturet i Wien och blev 1772 av Gustav III erkänd som utländsk adelsman jämte sina halvbröder. 1801 naturaliserades han som sv adelsman med den i 1564 års adelsbrev använda namnformen L. 1818–23 var L ledamot av riddarhusdirektionen. Han var far till generallöjtnanten Carl Fredrik L (L 2) och till Pehr Daniel L (1785–1853). Den senare deltog i kriget i Norge 1814 och blev överste i armén 1820 samt landshövding i Kopparbergs län 1822. Rester av hans arkiv finns i NordM och RA (Arkivfragment). Med honom utdog den naturaliserade släktgrenen på manssidan. Han var morfar till Isak Gustaf Clason (bd 8).

1802 hade på Nils L:s adliga nummer adopterats hans hustrus bror brukspatron Fredric Otto Hassel (1752–1824), som därigenom fick namnet L. Han var delägare i det sthlmska handelshuset Bohman, Hassel & Görges, som grundats av hans morfar Carl Bohman, hans far sthlmsgrosshandlaren Daniel Hassel (1705–63) och hans svärfar Lorenz Görges, som var gift med hans moster. Detta handelshus förvaltade tillsammans med bergsrådet Jöns Risell efter Peter Julinschiölds (bd 20, s 461) konkurs dennes tidigare egendomar, av vilka L 1784 köpte järnbruken Bernshammar, Holm och Norrhammar i Hed, Vm. De båda senare sålde han 1812, men Bernshammar, där han från 1787 lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden med tillhörande växthus och anlägga en stor park i engelsk stil, tillhör fortfarande medlemmar av släkten L. L ägde även en tredjedel av Kengisverken, nu i Pajala, Nb, 1793–1806, hälften av Strömbacka järnbruk i Bjuråker, Gävl, 1794–1815, Gustafs- och Carlsbergs kopparverk i Kall, Jämtl, från 1805, Norra Gisslarbo järnbruk i Malma (nu Kolsva), Vm, mot slutet av sitt liv en tid också andelar i Södra Gisslarbo järnbruk i samma socken. Därjämte var han också engagerad i järnverksanläggningar i Dalarna (Tigerstedt). Från 1802 arrenderade L jämte brukspatron Magnus Bjuggren – ägaren av den andra hälften av Strömbacka bruk – det nedlagda kronobränneriets vid Gripsholm byggnader och tomt, där de grundade en kemisk-teknisk fabrik för tillverkning av svavelsyra, ättika, såpa och blyvitt, efter några år delvis flyttad till Djurgården vid Sthlm. 1811 drog han sig tillbaka från denna rörelse, och 1814 gick handelshuset Bohman, Hassel & Görges i konkurs (Samuelsson).

L var far till diplomaten, konstsamlaren och numismatikern Gustaf Daniel L (L 3). Dennes äldre bror brukspatron Lorentz Ludvig L (1778–1866) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Valsta i Odensvi, Vm, som fortfarande tillhör en av hans ättlingar. Han var farfars far till Signe Emilie Louise Ehrenborgh L (1889–1979) på Valsta. Signe Ehrenborgh L, som 1915–24 var gift med friherre Gösta Erik Axel Ehrenborgh, blev känd som skulptris. Hon har i Jämten 1947 skrivit om sin farfars mors resedagbok 1825. Hennes fars kusin Lorentz Ludvig L (1867–1940) på Bernshammar var riksdagsman i AK 1900–02 och 1922–28, landstingsman 1903–13, 1915–19 och 1923–38 samt v ordf i Vm:s hushållningssällskap 1920—38. Ludvig L skrev bla Vm:s landsting 1863–1927 (1930), Vägar och gästgivaregårdar i Vm (1932), Riksdagsmän från Vm och Västerås stift 1719–1866 (1934) samt sockenhistoriska arbeten om Hed, Odensvi, Malma och Gunnilbo (1931 resp 1938, 1940 o 1952). Han var far till fd landssekreteraren Ludvig L (f 1902), f d regeringsrådet Nils L (f 1905) och f d översten Erik L (f 1906).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o IM: Allmänt: A Fabritius, Lorck (DBL 14, 1938); A Lorck Schicrning, Dic Chronik der Familie Lorck (1949). Thomas Lorck: Danmarks gamle Personnavne, 2: 2 (1954–64); H C P Sejde-lin, Diplomatarium Flensborgense, 1 –2 (1865–73). Melchior L: O Andrup, Melchior Lorck (DBL 14, 1938) o där anf litt; J Bolland, Die Hamburger Elbkarte aus dem Jahre 1568 gezeichnet von Melchior L (Veröffentlichungen aus dem Staatsarchiv der freien und Hansestadt Hamburg, 8, 1964) o där anf litt; E Fischer, Melchior Lorck, Drawings ... Cataloguc (1962); I Franck, Melchior Lorch (All-gcmcine Deutsche Biographie, 19, 1884) o där anf litt; K F von Frank, Standcserhebungen und Gna-denakte fur das Deutsche Reich 3 (1972); H Harbeck, Melchior L (1911); Krause, Melchior L (Allgemeine Deutsche Biographie, 19, 1884); Scj-delin, a a, 2. Jasper Lorck: Sejdelin, a a, 2. Balteer Lorck: Lorck Schierning, a a; J Rcinhusen, Annales Flensburgenses 1558—1604 (Quellen und For-schungcn zur Familiengeschichtc Schleswig-Hol-steins, 1, 1926); Scjdelin, aa, 1–2. Thomas Loricke: E Bagcr, Med penna o ritstift (1947); C Bruun. Kjabenhavn, 1, 3 (1887-1901); S Dalgård, Det Petsoriske Kompagni af 1619 (1955); dens, Dansk-norsk Hvalfangst 1615-60 (1962); A Fabritius, Det k0benhavnske bystyres sla;gtsforbindclser i seldre tid (Historiske meddelelscr om Khvn, 4 R. Bd 2, 1949-52); N PJenscn, Mcdlemmcrne i Hcl-lig Trefoldigheds Laug udi Det danske Kompagni eller Det kongelige Kjabenhavnske Skvdeselskab og danske Broderskab 1447-1901 (1904); Kancelliets Brevboger vedrorendc Danmarks indre For-hold 1603-08 (1915); D:o 1616-20 (1919); D:o 1624-26 (1925); D:o 1627-29 (1929); D:o 1630-32 (1932); D:o 1633-34 (1936); D:o 1635-36 (1940); Kjobenhavns Diplomatarium, 1-6 (1872-84); Kong Christian den Fjerdes egcnhacndige Breve, 1, 7 (1887-91); O Nielsen, Kjobenhavns Historie og Beskrivelsc, 3-4 (1881—85); dens. Thomas Lorck (DBL 10, 1896); Norske Rigs-Re-gistranter, 4-5 (1870-74). Hans Lorich (d 1635): Bagcr, aa; A U Isberg, Bidrag till Malmö stads hist, 2 b (1900); Jcnsen, a a; Kancclliets Brevboger ... 1630-32 (1932); Kjöbenhavns Diplomatarium. 6 (1884). Balteer Lorich: Bager o isberg, aa:n: BorgRP före frihetstiden (1933); O o G Palme, Släkten Palme intill år 1815 (1917). Johan Lorich: Bagcr, a a; BorgRP från frihetstidens början. 1 (1945); Isberg, aa; Millqvist; SjSkl; SRA 2:1 (1909). Sören Lorich: G Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658-1765 (duplic 1958); D:o."Suppl (duplic 1962); Grape; T Holm, Ett brev från Magnus Stenbock (PHT 1920). Martin Lorich: S Carlquist o G Borg, Ystadshist i sten (1967); O Bjurling. 1658-1792 (Ystads hist, 1, 1956), s 472. Carl Lorich (d 1781): H Rosengren mfl, Karlshamns hist, 1—2 (1918—28); A Tuulse, Karlshamns kyrkor (Sveriges kyrkor, Blekinge, 4, 1959—62). Severin Lorich (d 1767): Rosengren mfl, a a, 2. Frans Johan Lorich: D:o; SjBlek. Carl Lorich (d 1817): Sjölin, Porträtt o biogr uppg:er till KLs hist (KLs hist, 2, 1910); F Lennmalm, Sv läkaresällskapets hist 1808—1908 (1908); SjBlek, SLH 1: 1 (1822). Frans Joachim Lorich: Broomé; C Forsstrand, "Spökslottet" (SSEA 1909)^ s 121 ff; T 0:son Nordberg, Spökslottet (SSEA 1927), s 129; dens, D:o 2 (SSEÅ 1928), s 73. 77 f, 110, 115, 119; W Swahn, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist (1892); YV E Svedelius, Antecknar om mitt förflutna lif (2:a uppl 1894), s 328-333. Severin Lorich (d 1837): Biographica, M 1107, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA: Broomé; O Gertz, FS i Lund 1772—1940 (1940); T Gihl, Utrikesförvaltningen från 1809 till närvarande tid (Den sv utrikesförvaltningens hist, 1935); Kommerskoll; L W:son Munthe, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925); M Mörner, Latinamerika (1957); N W Olsson, Swedish pas-senger arrivals in New York 1820-50 (1967); A Paulin o W Odelbcrg, Edelhjertas öden (1961), Petrus Lorich: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Lunds hm, 2:5 (1954). Hans Peter Lorich: P Johnsson, Hjärsåsprostens brevväxl (Göinge hembygds-förena Å 1941); Lunds hm, 4 (1857); SjSk 1; M Weibull o E Tegnér LU:s hist 1668-1868, 2 (1868); L P Wåhlin, Aminnelse-tal öfver ... Hans Peter L (1804). Nils L: Krigsexp:s arkiv B I a: 120, Adelsbrev, vol 28, Biographica, Sköldebrevsaml, Genealogica, vol 112, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Prins Fredrik Adolfs hovstatsräkenskaper, vol 2: verifik, nr 136, vol 3: veriftk, nr 35, 89, 189, SIA; Krigskolhs prot 22 nov 1763, KrA; B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814 (1981); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 127; J Klebcrg, Krigskollegii hist. Biogr ant:ar 1630-1865 (1930); F W O Leu-husen, Riddarhusets funktionärer 1625—1926 (Sveriges riddarhus, 1926); Schröderheimiana (PHT 1924); B Steckzén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); C Tersmedens memoarer, 5 (1918), s 150. Pehr Daniel L: Biographica, RA; F Clason, Furudals bruks hist (1938); Q C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 7 (1872), s 200 f; A Pihlström o C Westerlund, K Dalregementets hist, 5 (1911), s 229, 231, 239, 243, 245, 250 f, 254, 256, 262, 267, 278 f, 282, 289, 305; C F Schenström, D:o, 6 (1938), s 83, 157 f, 182, 331, 398, 433, 459, 591; H G Söderbaum, Jac Ber-zelius, 2-3 (1929-31); H Wachtmeister, Ant:ar o bref från Carl Johanstiden (1915). Fredric Otto L: Adelsbrev, vol 30, RA; S E Bjuggren, Släkten Bjug-gren (1954), s 30; G Bodman, Gripsholms o Kummelnäs kemiska fabriker (Daxlalus 1957), s 99, 101; S Drakenberg, Bernshammars gustavianska tapeter (Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhist tillägnade Sigurd Wallin, 1932), s 196; A v Fersens dagbok, 4 (1936), s 400, 420; B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 2 (1967); L L Lorichs, En bok om Heds socken (1931), s 156 ff, 170; dens, Vägar o gästgivaregårdar i Vm (1932); dens, En bok om Malma socken (1940); P Norberg, Hälsinglands järnbruk i gången tid (1956), s 150 f; dens, Forna tiders järnbruk i Norr- o Västerbotten (1958), s 72 f; E Nyblom, Mina ängder gröna (1950), s 223; K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); H Samzelius, Den äldre sv kolonisationen i Norrbottens finnbygder (PHT 1902); Söderbaum, a a, 1, 3 (1929-31); B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 228, 236; O Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); H Wichman mfl, 1720-1880 (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 174 f, 528. Lorentz Ludvig L (d 1866): Lorichs, a a 1931, s 158 f: dens, a a:n 1938 o 1940; Söderberg, a a, s 229, 235 f 405, 407. Signe Emilie Louise Ehrenborgk L: Lorichs, aa 1938; Nyblom, aa, s 209, 214 f; Signe Ehren-borg-L (SvD 27 aug 1979); SKL; Söderberg, a a, s 406 f. Lorentz Ludvig L (d 1940): AK inibr valen år 1902 (1902); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); A Hahr m fl, Vm:s k hushåll-mssällsk 1815-1915, 1-2 (1915); L L Lorichs, Vm:s landsting 1863-1927 (1930); dens, aa 1931, s 159; dens, a a 1932; Ludvig L (H8D 25, 1923-24); Ludvig L | (SvD 27 nov 1940); [V Millqvist,] AK:s män 1900-02, afSpectator (1902); G B Nilsson, 100 års landstingspolitik. Vm:s landsting 1863-1963 (1966); SMoK; SPG; V Spångberg, Politiska fysionomier tecknade för valmännen (1902); Söderberg, aa, s 229, 237.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorichs, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9673, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-10-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorichs, släkt, urn:sbl:9673, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-10-31.