Fredrik A Lovén

Född:1847-05-02 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1929-11-24 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län

Jägmästare, Skogsforskare, Skogschef


Band 24 (1982-1984), sida 146.

Meriter

7 Lovén, Fredrik August, kusin till L 4, L 5 o L 6, f 2 maj 1847 i Lund, d 24 nov 1929 i Karlstad. Föräldrar: prof Nils Henrik L o Ulrika Elisabeth Liljewalch. Mogenhetsex vid Lunds h elementarlärov 7 juni 66, inskr vid LU 27 jan 68, FK där 7 maj 73, skogsvetensk studieresa till Tyskland 73–74, disp vid LU 28 maj 74, FD där 3 juni 74, elev vid skogsinst 2 okt 74, avgångsex där 21 dec 75, eo tjänsteman i domänstyr 1 jan 76, extra jägmästare i Norra Hälsinglands revir 10 april 76–1 maj 78, ingenjör o statistiker i skogsstyr maj 78–82, tf lektor i naturvetenskap vid skogsinst periodvis 79–84, sekr i Sv jägareförb:s centralavd 81–84, skogschef vid Uddeholmsverken, Värml, 6 jan 84–08, lär i skogshushålln vid Värmlands läns folkhögskola i Molkom periodvis 95–05, led av Värmlands läns skogsvårdsstyr 05–19. – LLA 10.

G 1) 11 aug 1892 i Sthlm, Hedv El, m Klara Sofia Brigitta v Essen, f 30 dec 1858 i Leksberg, Skar, d 5 sept 1897 i N Råda, Värml, dtr till majoren Jakob Magnus v E o Clara Catharina Johanna Sandströmer; 2) 11 juni 1899 i Gbg, Domk, m sin första hustrus syster Charlotte v Essen, f 29 juni 1863 i Leksberg, d 4 juni 1924 i Karlstad.

Biografi

Fredrik L avlade kandidatexamen vid LU med högsta betyg i de naturvetenskapliga ämnena och företog därefter med resestipendium från universitetet en skogsvetenskaplig resa till Tyskland, där han studerade vid forstakademierna i Neustadt, Eberswalde och Tharandt. Som avslutning vistades han vid skogsrevir i Harz och Thüringerwald, där han samlade material för sin doktorsavhandling om parasitsvamparna och deras inflytande på skogskulturen.

1878 förordnades L som ingenjör i skogsstyrelsen, där han främst verkade som statistiker. Samtidigt var han lektor i naturvetenskapliga ämnen vid skogsinstitutet, under sex månader LA:s fysiolog vid Experimentalfältet och vid ett par tillfällen sekreterare under chefsinspektionen av de allmänna skogarna. Han fick tid över även för skogsvetenskaplig forskning, och 1880 tillerkändes han genom k brev en gratifikation för ett bidrag i Tidskrift för skogshushållningen, där han sammanställt statistiska tabeller över trädens avsmalning, vilka ansågs av bestående värde vid utsyning av skog.

Trots att L när han blev skogschef vid Uddeholmsverken inte hade nämnvärd erfarenhet av praktisk skogsförvaltning, hade företaget gjort ett gott val. Han var för egen del ingen god ekonom, men när det gällde skogshantering hade han en skarp blick för vad de ekonomiska faktorerna betydde. Med det praktiska arbetet förenade han en omfattande forskning och publicering av sina resultat. Han hade en mer optimistisk syn på skogstillväxten och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter än flertalet samtida. Hans åsikter i detta sammanhang har i flera fall visat sig hållbara. Hans betydelsefullaste arbete torde vara Tallens och granens tillväxt i Wermland samt dessa skogars ekonomiska mogenhetstid och behandling. Liknande problem behandlade han i Om våra barrskogar, där även Uddeholms skogshistoria ingår. Varje år fram till 1903 utarbetade han en berättelse om skogsförvaltningen vid Uddeholm, och när han avgick, gjorde han av årsberättelserna en sammanfattning, som senare utnyttjats vetenskapligt av (G Arpi).

L ägnade uppmärksamhet åt avverkning och sågning. 1885 utarbetade han för Uddeholms räkning bestämmelser om gallring, avverkning och timrets aptering. Skogssådd och plantering genomfördes under hans chefstid mer planmässigt och mer odogmatiskt än tidigare. Han tog främst hänsyn till berggrund, jordmån och det lokala klimatet. Enligt hans efterträdare vid Uddeholm (G Wesslén) tillhörde han visserligen den gamla skolan men var "en föregångsman vid vetenskaplig behandling av skogsproblem och har bidragit vid grundandet av en ny skogsskötsel i landet". L var i olika perioder lärare vid Värmlands läns folkhögskola och lantmannaskola i Molkom och under många år ledamot i länets skogsvårdsstyrelse. Även som pensionär ägnade han sig åt forstliga uppgifter, bl a hösten 1910 som ordf i den kommission som tillsattes för en försökstaxering av Värmlands skogar.

Redan som student var L ivrig jägare och sekreterare i Lunds jägaresällskap. I Sthlm hade han motsvarande befattning i Sv jägareförbundets centralavdelning, och han hade formulerat de stadgar förbundet antog 1883. Som redaktör för jaktavdelningen i Tidning för idrott skrev han bl a om ripjakt i Jämtland och älgjakt på Ornö. L var musikalisk, hade vacker sångröst och hörde till stiftarna av Sällskapet för kvartettsångens befrämjande. Ohälsa tvang honom att avgå från tjänsten, och under sina sista år kunde han p g a svår höftnervvärk inte lämna sina rum.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (bla till red för NF).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En månad i Harz vid skogsreviret Kupferhiitte (Tidskrift för skogshushållning, årg 1, 1873, Wenersborg, s 193-208). - Om parasitsvamparna och deras inflytande på skogskulturen. Akad alh. Lund 1874. 57 s, 3 pl. Omtr i Skogvaktaren, tidskr för skogsegare, skogvaktare ... m.fl., årg 4, 1894, Kristinehamn, s 102-107 [bildtexterna], 3 pl, o 5, 1895, s 79-94, 129-160, 193-209. — En parasitsvamp på tall. (Caeoma pinitor-quum, A. Br.) (Tidskr för skogshushålln, 3, 1875, s 28—32). — "Om grafstickarens eller den åttatan-dade barkborrens (Tomicus typographus) betydelse för skogen" (ibid, s 42—52). — Skogsvetenskapens uppkomst och utveckling, samt skogsundervisningen (Bidrag till Sveriges officiela statistik, Q. Skogsväsendet, 1. J O T v Engeström mfl [föret], Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år 1870, Sthlm 1879, 4:o, s 127-140; anon). - Om tim- merskogars utdrifhing och deras värde (Tidskr for skogshushålln, 7, 1879, Upsala, s 65-99). - Om topptorkan hos tall (Skogsvännen, qvartalsskrift for skogvaktare o mindre landthushållare, 1880, Upsala, s 44—48). — Om våra skogsträds inbördes strid. Referat af ett föredr ... i Stockholms naturve-tensk fören d 13 april o 28 sept 1881 (Elfsborgs läns hushållningssällskaps tidning, årg 1 — 10, 1872—81, Vencrsborg, 4:o, s 1149-51 [i årg 10, 1881, n:is 14 & 15]). — Om rofdjurens utrotande inom landet. [l]-3 (Tidning för idrott, årg 1-2, 1881-82, Sthlm, 4:o, s 2-4 o 49-51, 188 f, o 3, 1883, s 180 f; sign F. L.). — Menniskans välde öfver djuren (ibid, 1-2, 1881-82, s 92-94, d:o). - Förslag till stiftandet af ett allmänt svenskt jägareförbund ... Cirkulär till samtliga jägareförb o skyttesällsk ... (ibid, 3, 1883, s 54 f). - Våra skogars lifoch strid. En populär naturbetraktelse. Sthlm 1884. 66 s, 1 pl. — Tvenne björnjagter (Svenska jägareförbundets nya tidskrift, årg 23, 1885, Sthlm, s 55-59; sign). — [3. Näringar,] B) Skogshushållning [tabeller] ([Rubr:] Bidrag till Sveriges offic statistik, H. Kungl. Maj:ts bcfallningshafvandes femårsbe-rättelscr, N F, 6. Åren 1881-1885, Vermlands län, Sthlm 1887, 4:o, s 35-43; anon). - När böra 8 tums timmer drifvas och när äro i allmänhet träden ekonomiskt mogna till afverkning? Föredr hållet... 12 april 1888. Filipstad 1888. 15's, 1 pl. [Ur Werm-ländska bergsmannaföreningens annaler s å.] — Tallens och granens tillväxt i Wermland samt dessa skogars ekonomiska mogenhetstid och behandling. Arbetet i manuscript prisbelönt... i Göteborg år 1891 ... i Karlstad år 1890. Filipstad 1892. Fol. 20 s, 76 s tab, 2 pl. Overs: Das Wachstum der Kiefer und Fichte in der Schwedischen Provinz Wermland, Kristinehamn 1901, 4:o, 20 s. - Hvilka omloppstider böra i olika delar af vårt land väljas för bruksskogar, o huru böra de sistn i allm behandlas? (Skogvaktaren, 3, 1893, s 129-144). - Är trakthuggning i bruksskogar öfver hufvud taget det ekonomiskt bästa skogsafverkningssättet, eller är blädning eller den sk jardinagemetoden i vissa fall att föredraga, och när? (JKA, N S, årg 51, 1896, Sthlm 1897, s 57-101; även sep: ... Föredr hållet på tekn diskussionsmötet ... d 30 maj 1895). — B) Skogshushållning och trävarurörelse / C) Jagt (Bidrag till Sveriges offic statistik, H. Kungl. Maj:ts bcfallningshafvandes femårsberättelser, N F, 8. Åren 1891-1895, Vermlands län, Sthlm 1897, 4:o, s 10—23; anon). — Råd vid skogsodling af barrträd. [Rubr; omsl:] Till gemene mans och skolans tjenst utg. Uddeholm (tr Filipstad) 1900. (4) s. [Nya uppl 1900-01; jfr nedan 1903.] - I skogsfrågan. Några betraktelser med särskild hänsyn till skogsvetenskapens historiska utvecklingsgång. Filipstad 1901. X, 322 s. — Skogens lif, vård och föryngring. Föredr ... vid skogvaktaremötet i Kristinehamn d 10 aug 1902 (Skogvaktaren, 12, 1902, s 206-212). -Om föryngringssätten i våra skogar (Skogsvännen, tidskr för skogsbruk, närmast afsedd för mindre skogsägare o skogvaktare, årg 2, 1902, Sthlm, s 104—110, o 3, 1903, s 1-8). - Genmäle (Tidskr för skogshushålln, 30, 1902, Sthlm, s 150-159). - Om våra barrskogar. Landets skogsfråga. Värmlands läns skogshushålln o trävarurörelse. Uddeholms bolags skogshist. Tallens o granens tillväxt. Jämte ett tillägg ... af A. G. Höjer. Sthlm 1903. 4:o. 120 s. — Uddeholms bolags skogshistoria samt Tallens och granens tillväxt ... jämte ett tillägg ... Sthlm 1903. 4:o. 68 s. [Ur föreg.] - Lönar det sig att producera skog? [Omsl: I skogsfrågan.] Linköping 1903. 22 s. [Föret; utg av C. P. af Buren.] - Råd vid afverkning af barrskog [rubr, omsl:] i enlighet med nya skogslagen af den 24 juli 1903. Till de mindre skogsegarnes tjenst utarb. Filipstad 1904. 12 s. [Nya uppl inkl ovan nämnda arb 1900:] Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog i enlighet ... 1906. 20 s. Ny omredig uppl 1910. - "Om insekternas inverkan på skogen." Föredr, hållet vid skogvaktaremötet i Filipstad den 9 aug. 1903 (Skogvaktaren, 14, 1904, s 35-43). - Hufvuddra-gen af våra barrskogars lif, skötsel och vård. Tallens o granens tillväxt, egenskaper, sjelfrensning o sjelfgallring. [Rubr; omsl:] Till de mindre skogsegarnes tjenst tecknade. Filipstad 1905. 23 s. 2., genoms uppl [omsl]: ... skogsägarnes och skolornas tjänst ... 1910. — Eftergranskning, 1–2 (Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1909, [Bispgården, tr] Sthlm, 1, s 5-48). -De undertryckta barrträdens utvecklingsmöjligheter (Skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 9, 1911, Sthlm, Fackafd, s 111–144). – Skogsväsendet (En bok om Värmland av värmlänningar. Red av H. H. Hildebrandsson o Sixten Samuelsson, d 2, Upps o Sthlm 1918, 4:o, s 203-232). - Artiklar i Nord familjebok, Ny ... uppl, bd 1-30, 1904-20; medvi Wermländska bergsmanna-föreningens annaler, 1884-85, 1888, 1892, 1895-1906, 1908, 1910, Filipstad o Karlstad; smärre bidr i bl a de ovan nämnda tidskr, i Tidn för idrott 1881—84 i en av L red avd Jagt och skytte.

Källor och litteratur

Källor o litt: Skogsstyns arkiv, D I b:4 (Rulla över skogspersonalen 1876) o D I b: 10 (d:o 1882), Skogshögskolans arkiv, D 111:2 (liggare ang elever 1859–1900), allt i RA.

I Andersson, Uddeholms hist (1960); K Fredenberg, FAL (Skogsvårdsfören:s tidskr 1930); [E O Holm,] Fil d:r F A L (Skogvaktaren 1900); Inbjudn till fil drs-prom... [LU] 3 juni 1874 (1874); H Samzelius, K skogs- o jägeristaten, 1–2 (1899–02); [dens,] biogr över L (Jägaren 1904), s 197 f; dens, Jägeristaten (1915); G Wesslén, Skogen o människan (1943); G Wiström, Sv jägmästare (1928). – Nekr:er över L i SvD 26 nov o i Karlstads-tidn 28 nov 1929.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik A Lovén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9701
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik A Lovén, urn:sbl:9701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se