Lovisin, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 158.

Biografi

Lovisin (Lowisin), släkt, härstammande från Olof Eriksson Lovisinius (d 1648), som skall ha varit bondson från Södermanland enligt släkttraditionen (Orig:geneal) och betecknades som södermanlänning, då han 1622 inskrevs vid UU. Hans son uppger emellertid att förfäder fordom uti långliga tider i Södertälje "beklätt förnäma tjänster och varit stadens förmän" (Alm-Eriksson, s 32). Lovisinius blev 1627 auskultant i Svea hovrätt och uppges 1634 (Palmskiöldska saml) ha varit borgmästare i Södertälje, i vilken funktion han säkert kan beläggas 1635–1637 (SRP;RR resp Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 127). 1636 representerade han staden på utskottsmötet i Sthlm, och från 1640 var han assessor i Svea hovrätt. Genom sin första hustru – dotter till prof Lars Jönsson Laelius (bd 22) och änka (Frälseg 2: 2; RR 1683) efter sekreteraren Erik Elfsson (bd 14) – kom Lovisinius i besittning av hennes närmast föregående make Daniel Anderssons skattehemman i Björkeby i Toresund, Söd (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 127), som han 1646 måste sälja for att göra avbetalning på en skuld (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 172). Av kronan fick han 1635 "for det besvär han där i staden av kronans saker utstå måste" två års skattefrihet för ett av honom köpt mestadels "osått och fördärvat" skattehemman i Håknäs i Ytterjärna, Sth.

Hans son advokatfiskalen Erik Lovisinius adlades 1675 med namnet L och blev 1687 landshövding och friherre (se nedan). Två av dennes söner stupade 1704 i Polen som officerare, och ett par av hans döttrar var gifta med riksrådet Gustaf Palmfelt och presidenten Carl Frölich (bd 16). Den äldste sonen, Erik L (1671–1715), fick det genom faderns testamente stiftade fideikommisset Brandalsund i Ytterjärna och ärvde även godset Södertuna i Frustuna, Söd, samt köpte 1701 Ekebyhov på Ekerö, Sth. Han blev efter studier i Wittenberg och Lund häradshövding i Tjust 1696 och assessor i Svea hovrätt 1704. Hans son Erik L (1699–1739) på Brandalsund gifte sig med en dotter till generalmajoren Alexander Hummerhielm (bd 19). Hon gifte efter hans död om sig med sedermera generallöjtnanten Arvid Niclas von Höpken (bd 19). Erik L:s (d 1739) son löjtnant Gustaf Adolph L (1732–1808) på Brandalsund var i äktenskap med en dotter till presidenten Carl Fredrik von Höpken (bd 19; bror till hans styvfar) far till Carl Arfved L (1772–1847). Carl L deltog i krigen i Finland 1790 och Pommern 1805 samt i flera landstigningsförsök på den finska kusten 1808. Ehuru ännu blott major förde han befälet över Svea livgarde i striden vid Sävar 1809, och på grund av där visat mod och beslutsamhet blev han 1810 riddare av svärdsordens stora kors. Vid Fersenska mordet 1810 var L med en bataljon av Svea livgarde på Riddarhustorget utan att göra mer än ansatser att försvara riksmarskalken mot folkmassan (bd 15, s 737 och 740). Han blev 1812 överste i armén, deltog i slagen vid Gross-Beeren och Leipzig 1813 och fälttåget mot Norge 1814, var 1815–37 J A Sandels' efterträdare som sekundchef för Svea livgarde och 1818–38 överkommendant i Sthlm samt blev generalmajor 1818, generallöjtnant 1836 och general befälhavare i sjätte militärdistriktet (Jämtl, Vnl, Vb o Nb) 1837. L stod Karl XIV Johan nära och blev 1843 statsråd och chef för lantforsvarsdepartementet. Hans utnämning gjordes mot reservationer från två statsråd (Heckscher) och klandrades av oppositionen, då han – ehuru "känd och aktad som en hederlig man" – ansågs "sakna den bildning och de administrativa egenskaper som befattningen kräver" (Leijonhufvud). Efter Karl Johans död fick han avsked 1844 och blev den nye konungens efterträdare som generalbefälhavare i fjärde militärdistriktet (Sthlm, Sth, Upps, Söd o Vm). Några fullmakter för L finns i den Kalmbergska autografsamlingen i NordM. Då han dog ogift, ärvdes Brandalsund av hans yngre bror Adolf Axel L (1786–1856). Denne hade deltagit i finska kriget 1808–09 och i fälttågen i Tyskland 1813 och Norge 1814 samt blivit överste i armén 1826, kabinettskammarherre 1840 och generalmajor 1843. Han var 1843–49 sekundchef för Svea livgarde.

Den förste friherren L:s yngste son, Jacob L (1690–1734) på Tvetaberg i Tveta, Sth, som deltog i slaget vid Helsingborg 1710 och belägringen av Fredriksten 1718 samt fick överstelöjtnants avsked 1720, var far till Eric Jacob L (1718–94) på Tvetaberg, som blev lagman i Västmanland 1762 och fick avsked med landshövdings karaktär 1767. Dennes sonsons son underlöjtnant Gerdt Adolph Ulrik L (1839–1920) tilldömdes 1864 efter den ogifte Adolf Axel L Brandalsunds fideikommiss, som genom försäljning 1907–08 förvandlades till fideikommisskapital. Hans syssling Carl Lowisin (1846–1910) befordrades vid generalstaben till överstelöjtnant och avdelningschef vid dess topografiska avdelning 1892 och var efter samorganisationen av denna med Rikets ekonomiska karteverk den förste chefen för Rikets allmänna kartverk 1894-1908. Han blev överste i armén 1895 och i generalstaben 1897.

Släktens nuvarande medlemmar skriver sig Lowisin.

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Olof Eriksson Lovisinius: RR 1635 juli-dec, fl 130, 1640 april-juni, 1415, 1675 maj-juli, f 743, o 1683 nov, f 128, Svea hovrätts arkiv D VI a 3 a a: 1, E VI a 2 a a: 127:4 o 172:5, RA; Orig:genealogierna, RHA; Palmskiöldska saml, vol 224, UUB; H Alm, Södertälje kyrka (Sörmländska kyrkor, 88, 1946), s 14; A Alm-Eriksson, En gammal täljesläkt. L:ska ätten (Täljebygden 1949); Anjou; BorgRP före frihetstiden (1933); Frälseg 2:2 (1935), s 483; B Lager, Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Sthlm (PHT 1964), s 7, 73; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lags o doms; S I Olofsson, Medeltiden o nya tiden till 1860 (Södertälje stads hist, 1968, 1; noter o reg i del 2); SRP 5–6 (1888–91); UUM 1 (1900), s 32. Erik L (d 1715): Biographica, Kommittéarkiv 220, vol 1, RA; Anjou; Bergskoll; Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); Frälseg 1:2, 2:2 (1931–35); Lags o doms; N Sjöberg, Brandalsund (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Södermanland, 1908); B G Söderberg, Uppland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 121, 123, 128; dens, Södermanland (D:o, 1968), s 204, 210. Gustaf Adolph L: S Högberg, M över LPS 1766–1815 (1961); VV Ridderstad, "Gula gardet" 1526–1903 (1903). Carl Arfved L: M 606–609, RA; Broomé; Carl Arfved L (KrVAH 1848, s 10 IT); Fv Dardel, Minnen, 1, 4 (1911-13); O I Fåhraeus, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), s 105, 167; A Grade, Ur Michaél Gustaf Anckarsvärds papper (PHT 1917); G Hafström, Justitiekanslern o Fersenska mordet (Festskr tillägn Birger Ekeberg, 1950), s 188, 193, 204; G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); Q C Helfberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 2, 12 (1870–74); K Svea livgardes hist 1719–1976 (1976); S A Leijonhufvuds minnes-anteckn:ar (1919); A Th Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); G Montgomery, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809 (1842), s 276, 286, 288; T Nerman, Fersenska mordet (1933), s 138, 141 f; Ridderstad, a a; Sjöberg, a a; SMoK; Chr Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2 (1903), s 147; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 5:2 (1910), s 262, 9:1 (1922), Bilagor, s 91, 97; G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); H Wachtmeister, Ant:ar o bref från Carl Johanstiden (1915); S Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); F U Wrangel, Ett minne från det gamla "Castenhof (SSEA 1905), s 5. Adolf Axel L: H Almquist, Marsoroligheterna i Sthlm 1848 (SSEÅ 1942), s 104, 106; E H Bergquist, Generalens ring i Sankta Ragnhilds kyrka (Till hembygden 58, 1961); K Svea livgardes hist 1719–1976 (1976); [E M C Pontin,] Februari-revolutionen i Paris o mars-imitationen i Sthlm (1848), s 73; Ridderstad, a a; W Swahn, Bidr till K M:ts hofs personalhist (1888). Jacob L: C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5: 1 (1917); Frälseg 1:1–2, 3:1–2, 4:1,3 (1931-76); Lewenhaupt; Ridderstad, a a. Eric Jacob L: Biographica, RA; Högberg, a a; Lags o doms; Låstbom, a a; Malmström. Gerdt Adolph Ulrik L: Anteckn:ar om K Svea art:reg 1794–1894 (1898); Braunerhjelm, a a, 5:2 (1922); N Segerstråle, Sv fideikommiss (1979); Sjöberg, a a. Carl Lowisin: TU 7:69, KB; Generalstaben 1873–1923 (1923): SPG; O W Virgin, Carl Lowisin (KrVAH 1911, s 224 ff).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lovisin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9720, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9720
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lovisin, släkt, urn:sbl:9720, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se