Gustaf Lundberg

Född:1882-10-29 – Baldringe församling, Skåne län
Död:1961-05-12 – Lidingö församling, Stockholms län

Högskolerektor, Skogsman


Band 24 (1982-1984), sida 195.

Meriter

Lundberg, Gustaf, f 29 okt 1882 i Baldringe, Malm, d 12 maj 1961 i Lidingö. Föräldrar: godsförvaltaren Andreas Petter L o Augusta Sofia Pettersson. Mogenhetsex vid h a l i Ystad 5 juni 01, elev vid Ombergs skogsskola 01–02, vid skogsinst 1 juli 02, utex där 15 juni 04, extra jägmästare i östra distr 20 juni–27 dec 05, assistent i Sthlms revir periodvis 28 dec 05–25 maj 08, vid skogsinst:s praktiska övningar somrarna 06 o 07, vid skyddsskogarna i mellersta Norrland 23 aug–31 okt 06 o 6 aug–31 okt 07, lär bl a i skogsteknologi vid skogsinst 26 maj 08–31 dec 14, sekr i Sv pointerklubben 11, förest o förvaltare för Bjurfors skohevir, Vm, 13 maj–14 juni 14, förest för Bjurfors skogsskola 25 aug 14, led av en av skogsvårdsstyr i Västmanlands län utsedd skogsvårdskomm 28 sept 14–15, tf prof i skogsteknologi med byggnads- o avdikningslära vid skogshögsk 13 jan 15, prof i samma ämne (från 39 skogsteknologi o skogsdikning) där 13 okt 16–47, led av styr för Sv kennelklubben 16, ordf i Sv jägareföb:s avd för Sthlms stad o län 36, rektor vid skogshögsk 15 jan 37–47. – LLA 26, LIVA 34, HedLIVA 47.

G 15 sept 1909 i St Köpinge, Malm, m Maria Ter-Borch, f 29 april 1889 där, d 28 nov 1978 i Lidingö, dtr till arrendatorn Carl Johan T-B o Asta Petersen.

Biografi

Under uppväxtåren i Baldringe, där fadern var godsförvaltare på det piperska fideikommisset Högestad, levde Gustaf L i nära kontakt med skogen och med jakt och hundar. Liksom två bröder valde han jägmästarbanan. Redan fyra år efter examen blev L lärare i skogsteknologi, geodesi mm vid skogsinstitutet.

L avancerade 34-årig till professor i skogsteknologi med byggnads- och avdikningslära vid det 1916 till skogshögskola ombildade institutet. Han behöll denna tjänst till sin pensionsålder, även sedan han 1937 blivit högskolans rektor. I ämnesområdet ingick utom skogsdikning och vägbyggnader också flottning, virkestransporter, virkets tillvaratagande och dess förädling. Skogis-eleverna hade under somrarna sina milsvida övningsområden i anslutning till Malingsbo herrgård i Bergslagen, där L då bosatte sig med sin familj. Mot hösten flyttade L över till Bjurfors herrgård och skogsskola invid Avesta. Dikningsförsök ägde där rum på ikringliggande ängar under L:s kontroll. Utbildningen syftade främst till att utbilda praktiska skogsförvaltare.

För de små jägmästarkurserna på c:a 25 deltagare blev L inkarnationen av den äkta skogsmannen med blick för natur och djur. Han kunde teckna och skulptera och var ett föredöme som jägare med spänst, uthållighet och skjutsäkerhet. Själv föredrog han jakt med stående fågelhund och stövarjakter på räv och hare. L:s hundar hörde till de yppersta. Hans pointer-kennel Skogis blev välkänd även utanför Sverige. Han grundlade också en förnämlig stam med schillerstövare och hade gärna en strävhårig tax i hälarna eller i sin ryggsäck vid skogsvandringar. Inom Svenska kennelklubben och Sv jägareförbundet gjorde L stora insatser. Han hade lätt att uttrycka sig både i tal och skrift. Förutom artiklar i rent skogliga ämnen publicerade han en rad uppsatser om jakt- och naturvård och utgav ett par lärorika och underhållande berättelsesamlingar om vilda djur och hundar.

Sedan 1920-talet var han bosatt på Lidingö, där han under många år disponerade jakträtten på stadens skogar och där han som pensionär strövade med bössa och hund. – L hade en stor vänkrets och var humoristisk och flärdfri.

Författare

Mårten Smedberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om olika beräkningsprinciper för timmerdrifhingars bortsättande (Flottningstidskrift, årg 1, 1912, Sthlm, 4:o, s 9-16). - Handbok i skogsdikning. Sthlm 1914. VI, 144 s. 2. omarb uppl 1926. 4:o. VI, 160 s. - 2. Virkets viktigaste egenskaper med hänsyn till dess användning ([Omsl:] Skogsvårdsföreningens folkskrifter, n° 35. Trädstammens byggnad och virkets användning Sthlm 1914, s 25-48). - Om stubbrytning. Sthlm 1915. 40 s. ([Omsl:] Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1915. Supplementhäfte 1.) — Skogsarbeten vintertid (Landtmannabladet, 1915, Sthlm, fol, n:o 1, s 3 f). — Om virke för tändsticksfabrikation. [Rubr.] Sthlm 1916. 37 s. [Ur Norrlands skogsvårdsförbunds tidskr så.]— Tysklands nuvarande hartsindustri. Reseberättelse ... [Rubr.] Sthlm 1917. 4:o. 42 s. [Ur Skogsvårdsföreningens tidskr s å.] — Om stubb-brytningens ekonomiska betydelse (Styrelsen för maskin- och redskapsprofningsan-stalterna, Meddelande n:r 49. Redogörelse för vid profningsanst å Ultuna o Alnarp utförda profning-ar Sthlm 1917, s 34—46, text; även sep, 15 s, [ny uppl] 1918). — Om stubb-brytning särskilt ur ekonomisk synpunkt. Föredr hållet vid ... sammanträde d 15 jan 1917 (LAH o tidskrift, årg 56, 1917, Sthlm, s 309-329). - Avdelningen för skogs;-teknologi (Skogshögskolan 1917, festskr vid Skogs;-högskolans invign 3 maj 1917 Sthlm 1917, 4:o, s 279—283). — Något om massaved och dess avsättning (ibid, s 448—454). — Våra skogsprodukter och krigstiden. [Rubr.] Sthlm 1918. 53 s. [Ur Skogen s å.] — Motorsågen "Gerber". Sthlm 1919. 6 s. [Ny tr] 1920. - Trä (Nordisk familjebok, ny ... uppl, bd 30, Sthlm 19[19-]20, sp 119-128; sign). — Bara en hare och andra berättelser. Sthlm 1920. 192 s. 2.-4. uppl så. — Erfarenheter rörande virkeskörning med traktorer. Sthlm 1921. 19 s. (Tills med N Schager; Sveriges skogsägareförbunds cirkulär n:r 8 år 1921.) — Om skogssågar (Svenskt land, ill tidskr for jordbruket o dess binäringar, årg 8, 1924, Sthlm, 4:o, s 31-33). - Taxen Morianoch andra berättelser om djur. Sthlm 1926. 213 s. 2.-3. uppl så. — Det högre djurlivet på Lidingön (Li-dingön och dess natur, Sthlm 1927, s 53—78). — Torrvolymvikten hos tall- och granved. Några bidr till kännedomen om dess variation (Festskrift utg med anledning av Skogshögskolans 100-års jubileum 1828—1928 [ur Sv skogsvårdsföreningens tidskr 1928, h 3-4], Sthlm 1928, 4:o, s 308-329). — Skogsavverkning. Några synp på dess utförande vid lantbruksegendomar (Landtmannen, tidskr för landtmän, årg 11, 1928, Sthlm, 4:o, s 688 i). -Rationell jaktvård (ibid, 12, 1929, s 926-928). -Vägfrågan - en viktig detalj i skogsbrukets rationalisering (ibid, s 981 f). — Naturvård kring städer (Sveriges natur, Sv naturskyddsföreningens årsskr, årg 23, 1932, Sthlm, s 110-121). - Vildfasanen och dess rationella jaktvård (Göteborgs jaktsällskap, jaktvårdsfören för Göteborgs o Bohus län. Årsbok 1935, [Gbg, tr] Uddevalla, s 59-73). -Några grundlinjer för rationell jaktvård. [Rubr.] Upps 1939. 34 s. [Ur Sv jägareförbundets tidskr s å.j — Bidrag till kännedomen om fasanernas föda. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1940. 22 s. (Svenska jägareförbundets meddelande n:r 1.) — Våra skogars virkesavkastning (Eric Persson, Den svenska skogen, skildrad i text o bilder ... under medv av B v Stockenström, O Eneroth ..., Sthlm 1940, 4:o, s 191-200). - Tor Jonson f (LA, Tidskrift, 88, 1949, s 435—437). — Skogsdikningarna på Bjurfors kronopark. En sammanfattn av resultat o erfarenheter. [Sthlm, tr] Sundsvall 1952. 92 s. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 8; även Sv skogsvårdsföreningens tidskr 1952, n:r 2, Bil.) — Om poin-terns fostran och dressyr. Sthlm 1958. 15 s. [Ur Sv pointerklubben, Meddelande n:r 54, 1958.] [Ny uppl] Filipstad 1968. 7 s. - Bidr i bl a: Skogsvårdsföreningens tidskrift 1910, 1914—21, 1923, 1927, o forts Svenska skogsvårdsföreningens tidskr 1928-30, 1933, 1937, 1944, 1950, Sthlm; Meddelande ... från Svenska pointerklubben, 1911-13, 1958, Sthlm; Norrlands skogsvårdsförbunds tidskr, 1916, 1920-21, Umeå (tr Sthlm); Skogen, populär tidskr, utg av Sv skogsvårdsfören, 1916-36, 1939-40, 1946, 1949-50, 1952, Sthlm, 4:o; Svenskt land, 1933, Sthlm, 4:o; Svenska jägareförbundets tidskrift, 1933, 1939, Upps, o forts Svensk jakt, 1940-41, 1943, 1945, 1948, 1952-56, 1959-60, 1962, Upps, 4:o; jfr L Linder, Bibliogra-fisk förteckn över inneh i Sv skogsvårdsföreningens publ 1902-1919, Sthlm 1920, s 243, C Björkbom, Register över Sv skogsvårdsföreningens publ 1920-1942, Sthlm 1944, s 107, o H [Améen-] Malmström, d:o 1943-1962, Sthlm 1965, s 218, samt [G T:son Bergendal o V Boström,] Förteckn över Norrlands skogsvårdsförbunds publ 1883— 1933, Sthlm 1938, s 126; medv i SOU 1936:38, Betänkande med förslag rörande jaktlagstiftningsfrågor.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 13 okt 1916, nr 30, RA.

Samzelius; Skogshögskolan 1917 (1917); SMoK; T Streyffert, G L död (SvD 13 maj 1961); F Wahlgren, nekr i Sv jakt, årg 99 (1961), s 244 f; Väd 1959.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mårten Smedberg), hämtad 2020-02-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9760
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Lundberg, urn:sbl:9760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mårten Smedberg), hämtad 2020-02-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se