Karl L Lundberg

Född:1851-09-21 – Nyköpings Sankt Nicolai församling, Södermanlands län
Död:1928-04-23 – Oscars församling, Stockholms län

Industriidkare, Affärsman


Band 24 (1982-1984), sida 197.

Meriter

Lundberg, Karl Ludvig, f 21 sept 1851 i Nyköpings västra förs, d 23 april 1928 i Sthlm, Osc. Föräldrar: handl Karl Magnus L o Emelie (Emma) Berglund. Elev vid Frans Schartaus handelsinst i Sthlm 70–71, handelsanmälan där 21 nov 77, innehavare av firma K M Lundberg 1 jan 81–1 febr 02 (ab från 17 april 01), VD i ab Nordiska kompaniet 14 jan 02–12 (styrled 14 jan 02–juli 12), burskap i Sthlm 25 april 02, VD i ab Nordiska kompaniets verkstäder o i ab Nordiska kompaniets filialer 18 nov 04—12 (styrled 18 nov 04–5 juli 12), led av styr för Sthlms borgarskola 9 nov 06, v ordf 13 juni 19–5 okt 25, ordf där från 5 okt 25, led av styr för Sthlms stads sparbank från 06, av styr för Ränte- o kapitalförsörjningsanstalten från 06, av Sthlms skiljenämnd för handel, industri o sjöfart 12 jan 07–31 jan 19, VD i ab Stureplan från 20 nov 07, led av borgerskapets 50 äldste från 30 nov 11, av överstyr för Prins Carls uppfostringsinrättn för fattiga barn (Gålöstiftelsen) från 20 dec 11, av Sthlms grosshandelssocietets o skeppsrederiernas deputerade 23 febr 12–20 april 28, av styr för Fören för välgörenhetens ordnande från 12, kassaförvaltare där från 13, led av Sthlms arbetslöshetskomm nov 14–juni 18, handelskunnig led av Sthlms rådhusrätt från 14, led av dir för Danviks hospital 29 juni 17–14 maj 20, av Sthlms handelskammares skiljenämnd 17, av Sophiahemmets råd 17–28, kassaförvaltare för Sophiahemmets ålderdomshem Solhem 19–27, led av dir för Sthlms borgerskaps änkehus från 11 dec 19, skattmästare i stiftelsen Isaak Hirschs minne från omkr 20, led av styr för Sthlms konsert-fören 29 sept 22–30 sept 24, v ordf där 29 sept 22–3 okt 23, dessutom led av styr för Frans Schartaus handelsinst, v ordf i Fören för de blindas väl samt revisor i Sv fattigvårdsförb (från 25 Sv fattigvårds- o barnavårdsförb).

G 19 juni 1875 i Sthlm, Ty, m Hedvig Maria Sofia Harling, f 23 okt 1852 där, Maria, d 27 mars 1934 där, Osc, dtr till järnkramhandl Johan Magnus H o Emma Maria Charlotta Reisenhoff.

Biografi

Karl L:s far startade 1843 en liten garnbod i Nyköping med kommissionsförsäljning för Hargs bomullsspinneri. Han öppnade senare (enl Ahnfelt redan 1851, dock anmäld först 1864) en filial på Stora Nygatan 2 i Gamla stan i Sthlm, dit familjen flyttade 1868 och dit verksamheten helt koncentrerades. Efter faderns död 1873 stod L:s mor för firman fram till 1881, då L formellt blev innehavare.

Under L:s ledning kom den från början relativt blygsamma rörelsen att stadigt utvecklas till att bli Sthlms ledande detaljhandelsföretag. Sortimentet utökades kontinuerligt, man började med engrosförsäljning och egen tillverkning av trikåvaror. L synes ha haft framsynta idéer och genomförde en rationell redovisningsform som först på 1930- och 40-talen blev allmänt antagen. Han var också en av de första – möjligen den allra första – som avskaffade det krångliga prutsystemet och ersatte det med fasta priser.

Det dittills viktigaste steget i företagets utveckling togs i mitten av 1880-talet, då L öppnade en bosättningsaffär i Storkyrkobrinken i Gamla stan, senare kompletterad med filialer på Drottninggatan och vid Stureplan. Den egna tillverkningen utökades också i snabb takt med öppnandet av tapetserar- och sängjusteringsverkstäder samt ateljéer för linnevävnad och damartiklar.

Företagets kraftiga expansion kom att medföra lokalproblem. Samtidigt förlorade Gamla stan en del av sin betydelse som köpcentrum. L beslöt att flytta verksamheten och koncentrera den till ett hus. Han inköpte därför 1896 de s k Almska fastigheterna vid Stureplan, där ett nytt affärshus (nuv Johnsonhuset) byggdes och kunde invigas 1898.

L var nu innehavare av Sthlms största och modernaste detaljhandelsföretag. Den totala försäljningen uppgick vid sekelskiftet till 2,1 mkr och antalet anställda till 370. Företaget ombildades 1901 till ab med ett aktiekapital på 1,35 mkr. Man hade specialiserat sig på husgeråd, inredning och beklädnad och vände sig i allt högre utsträckning till de köpstarkare kunderna. Några ytterligare planer på expansion eller diversifiering torde knappast ha varit aktuella. L var nu 50 år gammal, hade byggt upp ett storföretag och var uppenbarligen mest intresserad av att konsolidera detta.

En som däremot drömde om ett varuhus efter utländskt mönster var den unge, dynamiske Josef Sachs, innehavare av firman Joseph Leja (jfr bd 22, s 510 f) på Regeringsgatan, det efter L:s firma största detaljhandelsföretaget i Sthlm. I L:s rörelse såg han ett idealiskt komplement till den egna verksamheten. Joseph Leja hade expansionsmöjligheter och kapitaltillgångar. – L:s företag var större, bättre organiserat och väl inarbetat på det sortiment som Leja saknade. Tillsammans kunde man också minska sina lagervolymer och få lägre administrationskostnader.

Sammanslagningsprocessen gick snabbt. Diskussionen började på allvar under hösten 1901 och redan i jan 1902 konstituerades det nya företaget, ab Nordiska kompaniet (NK) med bägge kompanjonerna som verkställande direktörer. Aktiekapitalet uppgick till 2,7 mkr, varav Sachs stod för 1,25 och L för 1 mkr. L:s svärson Carl Frisk (bd 16) skötte förhandlingarna och torde kunna tillskrivas en viktig roll i sammanhanget. Sachs gör i sina memoarer den bedömningen att det bakom Frisks iver att få till stånd en sammanslagning låg en viss oro över att den ej längre unge svärfadern tagit på sig för stor börda genom bygget vid Stureplan. De bägge affärsjättarnas fusion väckte stor uppmärksamhet i pressen och skildrades skönlitterärt av Sven Lidman i romanen Köpmän och krigare (1911).

NK:s verksamhet fortsatte i de två hus där L och Sachs bedrivit sina rörelser. Deras skilda personligheter tycks till en början ha utgjort en lyckad blandning, där L var den försiktige företagsledaren som framför allt ägnade sig åt kamerala och organisatoriska uppgifter. Han tog dock aktiv del i byggandet av NK:s möbelfabrik i sin egen födelsestad Nyköping och i etablerandet av den möbelexport till Ryssland som blev nödvändig, sedan man inte kunnat få tillräcklig avsättning på hemmamarknaden. Till sist gjorde dock kompanjonernas skilda syn på hur företaget skulle skötas ett samarbete ohållbart. L ansåg sig ha gjort sitt livsverk i och med bygget 1898, ville ha en lugn utveckling och var kritisk mot den 20 år yngre kompanjonens expansionslust. När denne 1911 offentliggjorde sitt projekt att bygga ett nytt varuhus – färdigt 1915 och beläget på sin nuvarande plats på Hamngatan – dit verksamheten skulle flyttas, fann L tiden mogen att dra sig tillbaka. 1912 sålde han sina aktier i NK och avgick som VD och styrelseledamot.

I fortsättningen kom L att ägna sig åt allmännyttigt och filantropiskt arbete. Han hade många halvofficiella förtroendeuppdrag och intresserade sig bl a för frågor rörande handelsutbildningen. Han tillhörde i många år Sthlms borgarskolas styrelse. I en skrivelse 1914 väckte han förslag om byggandet av en ny skollokal. Projektet fullföljdes först efter hans död men var i mycket ett resultat av hans engagemang. Han var intresserad av musik och tillhörde Sthlms konsertförenings styrelse under en för föreningen besvärlig och känslig period. Hans krafter togs även i anspråk i ett flertal välgörenhetsinrättningar.

Författare

Carl Henrik Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 29 juni 1917, nr 39, o 14 maj 1920, nr 67; Patent- o registreringsverkets arkiv, bolagsbyrån, D I aa:43 (nr 4290),46 (nr 4551), 67 (nr 5833 o 5834) o 109 (nr 7950), D I b:20 (blad 55 f), E 3a:564 (nr 4290) o 749 (nr 5833 o 5834); Sthlms konsertlörenings arkiv, prot o stynberättelser, allt i RA. Borgerskapets änkehus, prot 11 dec 1919 o 24 maj 1928; Gålöstiftelsens arkiv, överstyns prot 20 dec 1911 o 19 juni 1928; Handels- o ekonomikoll:s arkiv, prot i handelsärenden 6 dec 1864, 26 sept 1874 o 27 nov 1877; Sthlms borgarskolas arkiv, stynprot 25 jan 1907, 4 dec 1912, 13 juni 1919, 5 okt 1925 o 30 april 1928; Sthlms grosshandelssocietets arkiv, prot 23 febr 1912 o 20 april 1928; Sthlms magistrats- o rådhusrättsarkiv, magistratens prot 29 dec 1880 o borga-rediarium 1900–16; Stiftelsen Danviks hospitals arkiv, dir:prot 27 juli 1917 (nr 36), allt i SSA. Skolrådsprot 9 nov 1906, §4, Engelbrekts lörs:s arkiv, Sthlm. Årsredogörelser, Sophiahemmet, Sthlm.

A Ahnfelt, Sveriges firmor o män (1886); R Bolin, Nyköpings sparbank. Biogr uppgifter o person-förteckn:ar (1951), s 89; A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); F Ottergren, Direktörer, lärare o elever vid Frans Schartaus praktiska handelsinst 1870–71 (1906); O Rabenius, Sthlms borgarskola under hundra år (1936), s 109 ff, 173 ff, 184, 187 o 195; dens, Mellan Sthlms strömdrag (1943); J Sachs, Mitt livs saldo, 1–2 (1949; reg hos SBL); K Samuelsson, Nordiska kompaniet (1952); SMoK; Sthlms kommunalkal; W G Stiernstedt, Ett halvsekel... Sthlms handelskammare 1902–1952 (1952); G Sundeli, Ord o öden i ett tidningshus (1959); Sveriges bankmatr 1927 (1927); Sveriges äldsta företag ed C Forsstrand (1923); Väd 1927. – Nekr i Fören:s för välgörenhetens ordnande årsber 1928.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl L Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9763
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl L Lundberg, urn:sbl:9763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se