N Rudolf I Lundberg

Född:1844-12-22 – Väversunda församling, Östergötlands län
Död:1902-12-02 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Zoolog, Iktyolog


Band 24 (1982-1984), sida 201.

Meriter

Lundberg, Nils Rudolf Ingewald, f 22 dec 1844 i Väversunda, Ög, d 2 dec 1902 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: bataljonsadjutanten Christopher L o Charlotta Fredrica Widegren. Mogenhetsex vid Linköpings h elementarlärov 66, inskr vid UU 25 sept 66, FK där 30 maj 73, fiskeritillsyningsman i Sthlms län 74–76, disp vid UU maj 75, FD där 31 maj 75, tf förste fiskeriassistent vid LA 75, ord 76, tf fiskeriintendent där 8 mars 78, ord 12 dec 84, fiskeriinspektör från 10 sept 89, led av lantbruksstyr från 89, grundade Statens fiskodlings- o sötvattenbiologiska anstalt i Finspång, Ög, 90, startade Sv fiskeritidskr 92, red där från 92, led av komm ang regala laxfisket i Torne älv (betänkande jan 92), stiftade Sv fiskareförb 97, ordf där från 97, led av komm ang jordägares rätt över vattnet på egen grund nov 97–98. – LLA 92.

G 30 dec 1876 i Nässja, Ög, m Abela Maria Santesson, f 27 juli 1851 i Rogslösa, Ög, d 25 juni 1928 där (enl db för Matt, Sthlm), dtr till lantbrukaren Gustaf Bernhard S o Abela Sophia Liedholm.

Biografi

Rudolf L var under gymnasieåren i Linköping en ivrig biolog och förvärvade senare i Uppsala en grundlig utbildning inom disciplinens olika fack, dock främst i zoologi, där W Lilljeborg (bd 23) var hans lärare. Anställd som tillsyningsman över fiskerierna i Sthlms län blev han 1874 ledare för försöksfiske med drivgarn efter strömming och lax. Under detta och följande år gjorda iakttagelser blev det viktigaste underlaget för hans doktorsavhandling, som gav honom en plats bland Sveriges då fåtaliga ichtyologer.

Som förste fiskeriassistent och senare fiskeriintendent hos LA framhöll L i tal och skrift vikten av att fisket bedrevs på vetenskaplig grund och att förslag till förbättringar omsorgsfullt utreddes. Noggrann statistik ansåg han särskilt viktig. Malmöhus läns hushållningssällskap var först i Sverige med att anslå medel till fiskeristatistik, och denna fick under L:s ledning en mönstergill utformning. En sammanfattning av detta arbete, kompletterad med annat statistiskt material, publicerades i Meddelanden rörande Sveriges fiskerier, där L i inledningen till del 2 lade fram sina åsikter om fiskeristatistikens betydelse.

L kritiserade skarpt det betänkande med förslag till ny fiskeristadga mm som 1883 framlagts av en statlig kommitté. Hans kritik ledde till att detta utan åtgärder lades till handlingarna. Han utarbetade själv ett förslag till fiskeristyrelse, som visserligen endast delvis förverkligades men som ledde till att L ställdes i spetsen för fiskeriadministrationen inom den 1889 upprättade lantbruksstyrelsen. Han förordnades till inspektör över insjö-och östersjöfisket – västkustfisket löd under länsstyrelsen i Gbg – och blev trots långvarig ohälsa till stort gagn för fiskerinäringen både som administratör och som vetenskapsman. På hans förslag och under hans ledning anlades 1890 en statlig fiskodlings- och sötvattenbiologisk anstalt vid Finspång, och 1892 startade han utgivningen av Sv fiskeritidskrift. Med artistisk smak ordnade han fiskeriavdelningarna vid flera utställningar, bl a vid Stockholmsutställningen 1897 och året därpå vid internationella fiskeriutställningen i Bergen. På andra sv fiskerikonferensen, till vilken L tagit initiativ, stiftades på hans inbjudan Sv fiskareförbundet, vars ordförande han var till sin död.

L gav ut flera för fisket betydelsefulla avhandlingar. En undersökning av hur avfall från flottningsvirke påverkar älvfisket föranledde en ändring av lagstiftningen för timmerflottning, och hans slutsatser i en skrift om ålfisket bidrog i hög grad till lösningen av de ur både praktisk och vetenskaplig synpunkt viktiga problemen kring ålens vandringar. I sitt arbete Om sv insjöfiskarnas utbredning använde han sig av kvartärgeologernas då nyvunna forskningsresultat för att förklara fiskarnas nuvarande utbredning. L tillbragte flera somrar i Finspång sysselsatt med vetenskapliga undersökningar, som resulterade i bl a meddelanden om laxfiskars larvstadier. Han var väl insatt i fiskets historia, vilket framgår av bl a hans redogörelser för det medeltida skånska sillfisket. L led länge av svår astma och hade under senare år starkt nedsatta krafter.

L:s dotter Hildur Charlotta L (1878–1972) var 1927–43 bibliotekarie vid Sthlms stadsbibliotek. Hildur L var i många år styrelseledamot (1920–34 v ordf) i Sveriges allmänna biblioteksförening. Hon föreläste vid biblioteksskolan 1926–43 och utgav skrifter som främst rörde ungdomsböcker och ungdomsbibliotek.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från Rudolf L i KB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen om strömmingen i Stockholms skärgård. Akad avh [Upps]. Sthlm 1875. 21 s. (VAH, Bihang. Bd 3. [1875–76.] N:o 4.) – Die Ostsee- und Süsswasser-fischereien. Sthlm 1880. 76 s, 1 karta. (Internationale Fischereiausstellung zu Berlin 1880, Schwe-den, 1. Notizen uber die schwedischen Fischereien [:1].) – Om ålfisket med s. k. hommor vid svenska östersjökusten samt Öresund (LAH och tidskrift, årg 20, 1881, Sthlm, s 301–317, 1 pl; även sep, 17 s, 1 pl; övers i Report of the commissioner of fish and fisheries for 1883, Washington 1885, s 415–430, 1 pl). – Hvilken betydelse eger fiskodling inom vårt land; och huriledes bör densamma kunna bäst befordras? Förecjr, hållet ... d 22 jan 1883 (ibid, 22, 1883, s 144–152). – Meddelanden rörande Sveriges fiskerier. H [l]-2. Sthlm 1883–88. 143 s, 2 kartor, 292 s, 2 pl, 2 kartor. Sep ur h 2: Om fiottvirkesaffallets inverkan på fisket i elfvarna, berättelse till K. landtbruksakad öfver sommaren 1884 utförda undersökn. [Omsl.] [1885.] 49 s. Några undersökningar om naturförhållandena i mellersta delen af Stockholms skärgård åren 1885 och 1886. [Rubr.] 1887. 35 s, 2 pl, 1 karta. – Fiske med metspö. Sthlm 1889. II, 114 s. (Illustreradt bibliotek för idrott, 8.) – Det stora sillfisket i Skåne under medeltiden och nyare tidens början, dess förh till samtidiga sillfisken o till det nutida fisket i Skåne. [Rubr.] [Sthlm 1891.] 76 s. ([VHAA,] Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d 11, nr 2.) – Några ord om den föreslagna nya styrelsen för Bohusläns hafsfisken. [Rubr.] Gbg 1891. 10 s. [Undert R. Lg.; ur GHT 30/10 s å.] - 13. Sötvatten-biologiska anstalten vid Finspång (Biologiska föreningens förhandlingar, bd 4, 1891–1892, Sthlm 1892, s 107–110; även sep, 4 s). – Reservation (Betänkande och förslag afgifvet i januari 1892 af svenske ombuden i kommissionen för utredning af frågan om den framtida dispositionen af det regala laxfisket i Torneå elf, Sthlm 1892, s 30-33). – Är allmännare införande af fiskuppfödning i dammar hos oss önskvärdt, och efter hvilken plan bör i så fall detta ske? Medd till... sammankomst d 18 sept 1893 (LAH o tidskr, 32, 1893, s 316–320; även sep, 5 s). – On the postembryonal development of the Daphnids. Sthlm 1895. 19 s, 2 pl. (VAH, Bihang. 20. [1894-95.] Afd 4. [Zoologi...] 2.) – Introductory remarks on the fisheries and fishery-industries of Sweden (International fisheries exhibition, Bergen 1898, Sweden, special catalogue. 1. Introductory remarks ... 2. Exhibits, Sthlm 1898, s 1-76). – Om svenska insjöfiskarnas utbredning. Sthlm 1899. 87 s, 20 kartor. (Meddelanden från Kongl. landtbruksstyrelsen. N:r 1899:10 = 58.) – Om ålynglets uppvandring och åtgärder att befordra denna. [Sthlm] u å. 10 s. [Ur Sv fiskeritidskr 1900.] – Om några laxfiskars larvstadium, notiser från fiskodlings- o sötvattensbiologiska anstalten vid Finspong (Medd från K landtbruksstyr. 1901: 2 = 69. Berättelser för år 1899 [Sthlm, tr] Norrköping 1901, s 315–324, 1 pl). – Notiser om sikens (Coregonus) yngelstadier (Kongl. landtbruksstyrelsens underdåniga berättelse för år 1900, [Sthlm, tr] Norrköping 1902, s 283-285, 1 pl; anon). – Medarb för fiske i Tidning for idrott, Sthlm, 4:o.

Utgivit: Svensk fiskeritidskrift, årg 1-11, 1892-1902, Sthlm.

Översatt: A. E. Brehm, Djurens lif. Bd 2, afd 1. Kallblodiga ryggradsdjur. Sthlm 18[75–]76. 366 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 10 april 1890, nr 22, RA; LA:s arkiv, DI a: 8 (matr o reg över sv o uti akad:led:er), LA.

H Juhlin-Dannfelt, LA:s hist 1893–1912 (1913); [E Lönnberg,] R L t (Sv fiskeritidskr 1902, h 3 o 4, 1903); Ny ill tidn 27 aug 1898, s 285, 287 f; Oden. – Nekr:er över L i DN o NDA 3 dec o i Gbgs aftonbl 4 dec 1902.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Rudolf I Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9768, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9768
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Rudolf I Lundberg, urn:sbl:9768, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se