H Ragnar Lundblad

Född:1893-05-16 – Nederluleå församling, Norrbottens län
Död:1973-01-09 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Gymnasielärare, Matematisk fysiker


Band 24 (1982-1984), sida 214.

Meriter

Lundblad, Hans Ragnar, f 16 maj 1893 i Nederluleå, d 9 jan 1973 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: kh Johannes L o Anna Amanda Elisabet Martinelle. Studentex vid Luleå h a l vt 10, inskr vid UU ht 10, FM 31 jan 13, tf assistent för solarundersökn:ar vid fysiska instit 16 sept 13, assistent där vt 14–vt 20, FL 15 sept 17, disp 19 maj 20, FD 31 maj 20, doc i mekanik o matematisk fysik 5 juni 20–vt 22, allt vid UU, lektor i matematik o fysik vid Luleå h a l 1 aug 22–37, tf undervisn:råd vid skolöverstyr 36, undervisn:råd där 23 dec 37 (tilltr 1 jan 38)–58 (tjänstl från 53), sakk i ED 49–58.

G 31 dec 1918 i Sidensjö, Vnl, m sjuksköterskan Anna Margareta (Anna-Greta) Söderström, f 10 febr 1883 där, d 10 nov 1980 i Sthlm, Kungsh, dtr till smeden Erik Gustaf S o Brita Bylund.

Biografi

Ragnar L disputerade 1920 i Uppsala på en avhandling i fysik och blev kort därefter docent i mekanik och matematisk fysik men lämnade några år senare en lovande vetenskaplig bana för att återvända som lärare till hemstaden Luleå. Han intresserade sig där, utom för sin undervisning, för administrativa frågor och visade sig ha ett gott organisatoriskt handlag. Inom domkapitlet gjorde han en viktig insats. Dess välskrivna, av L författade utlåtanden gjorde intryck på ED i Sthlm. Som gymnasist hade L som lärare haft läroverkets dåvarande rektor Harald Wallin. När denne många år senare som undervisningsråd inspekterade Luleå läroverk, återfann han där sin begåvade elev som lektor i sina egna ämnen och konstaterade snart att L blivit en skicklig pedagog.

Just före sin egen pensionering lyckades Wallin värva L till skolöverstyrelsen. Där tjänstgjorde han först på läroverksavdelningens tredje rotel. Dit hörde ärenden rörande den naturvetenskapliga undervisningen, examensärenden och de känsliga avvägningsfrågorna om klassernas storlek och behovet av extra lärarkrafter samt tidvis också byggnadsfrågor. L strävade förgäves efter att minska klassernas storlek men hade i övrigt en utomordentlig säkerhet att i anslagsäskandena kunna beräkna det kommande årets reella behov. Hans utredningar och prognoser var mönstergilla.

Under de sista nio åren före pensionsåldern var L formellt sett fortfarande undervisningsråd men i realiteten helt verksam inom ED för sakkunnigutredningar och propositionsskrivande. Han medverkade på departementsstadiet vid en rad genomgripande skolbeslut: 1950 års enhetsskolereform, 1953 års provisoriska gymnasiereform, förarbetena till 1954 års riksdagsbeslut om den första lärarhögskolan, 1956 års realskolereform och direktiven till 1957 års skolberedning. Som föredragande i ofta invecklade frågor behärskade L ämnet helt. Hans klarhet, grundlighet, förutseende och sifferminne var legendariska. Han var en förträfflig utredare men inte road av dialog och debatt.

Genom sin verksamhet bidrog L i hög grad till att länka in skolutvecklingen i banor som i sin tur måste påverka hela samhällets utformning. Med sinne för både rättvisekrav och effektivitet fann han på viktiga punkter det förlösande ordet i spänningen mellan utopister och bevarare av den bestående ordningen. För egen del var L tillbakadragen och närmast självutplånande. Han avvisade alla yttre utmärkelser. I ett brev jan 1956 (till G Helén) skrev han: "Försök inte göra mig till skolreformator. Jag är fullt tillfreds om jag kan bidra till att anpassa skolan till den pågående samhällsförändringen." L drog sig på pensionsdagen undan från allt yrkesarbete och alla yttre samhällsinsatser for att i stället ägna mycken tid åt svårlösta matematiska problem. Därmed satte han stilenligt punkt för en märklig ämbetsmannabana.

Författare

Gunnar Helén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L bl a i RA (till K Kärre).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: A theory of the pyrgeometer of Ångström. [Sthlm, tr] Upps 1918. 10 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik. [Utg av VA.] Bd 13. N:o 7. Meddelande från Uppsala universitets fysiska institution.) – Über einige Grundbegriffe in der Optik dispergierender Medien (Annalen der Physik, F 4, Bd 57, Leipzig 1918, s 183-202). – Zur Theorie des Opaleszenzlichtes (ibid, s 581–627). – Untersuchungen iiber die Optik der dis-pergierenden Medien vom molekulartheoretischen Standpunkte. [Akad avh.] Upps 1920. 198 s. (UUÅ, 1920, Matematik och naturvetenskap, 2.) – Die Temperatur- und Druckabhängigkeit der Dielektrizitätskonstante und des Brechungsindex (Zeitschrift fur Physik, Bd 5, Braunschweig & Berlin 1921, s 349–362). – Till frågan om solstrålningens variabilitet. [Sthlm, tr] Upps 1922. 57 s. (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 17:14. Meddelande ...) – Aktuella frågor inom dispersionsteorien (Kosmos, fysiska uppsatser utg år 1923, Sthlm, s 153-171). - On the radiation and temperature of the external photospheric layers (The astrophysical journal, vol 58, 1923, Chicago, s 113–137). – Folkskollärarnas arbetstidsundersökning (Folkskolans årsbok, årg 33, 1953, Sthlm (tr Trelleborg), s 306-310). – Realskolan under övergångstiden. De högre skolornas organisation under tiden före enhetsskolans allmänna genomförande (Från departement och nämnder, årg 18, 1956, Sthlm, s 85-91). – Övergångstidens skolformer (Folkskolans årsbok, 37, 1957, s 371–378). – Gymnasiet i blickpunkten 7. Gymnasiet och samhällets resurser (Tidning för Sveriges läroverk, årg 57, 1957, Sthlm, 4:o, s 534-539). - Glädjeämnen och besvikelser i skolväsendets utveckling (ibid, 58, 1958, s 908-910). - Lärarbrist och läraröverskott. Sthlm 1958. 110 s. (SOU 1958:19, Ecklesiastikdep; 1955 års universitetsutredning, 4. – Universitetsutredningens lärarprognoser (Från departement och nämnder, 20, 1958, s 236–243). – Problemuppgifter o a bidrag samt rec i Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 12–19, 1928/29–1936, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor och litt: H Gejrot o P H Räf, Lärarmatr 1934 (1934); G Helén, Ny sv skolreformator (S-T 29 dec 1955); dens, Om skolutredaren R L (Tidn för Sveriges lärov 1958, h 33); K Kärre, Om SÖ-mannen R L (ibid); Norrlands nation i Upsala 1904–1914 (1915); H W[alli]n, H R L (Psykologisk pedagogisk uppslagsbok, 2, 1944); H Öberg, R L (SvD 24 jan 1973).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Ragnar Lundblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9775, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Helén), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9775
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Ragnar Lundblad, urn:sbl:9775, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Helén), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se