Meriter

2 Lysholm, Alf James Rudolf, bror till L 1, f 14 dec 1893 i Sthlm, Svea art:reg:s förs, d 20 febr 1973 där, Osc. Elev vid Norra latinlärov, Sthlm, 03–07, vid Visby h a l ht 07, student-ex där 16 juni 13, elev vid KTH ht 13, civilingenjörsex där 31 maj 17, beräkningsingenjör vid ab Ljungströms ångturbin, Lidingö, 17, överingenjör där 28–44, konsulterande ingenjör vid Sv flygmotor ab, Trollhättan, 44–50, konsult ingenjör med internationella uppdrag från 45, led av Flygtekn rådet 48–57, prof i ångteknik vid KTH 8 sept (tilltr 1 okt) 50–60. – IVA:s mindre GM 34, LIVA 36, HedLIVA 58, Sv uppfinnarefören:s plakett 61, honorary member of the American soc of mechanical engineers (ASME) 66.

G 1) 4 april 1925 i Sthlm, Osc, m FL Margit Augusta Ekman, f 31 dec 1898 där, Hedv El, d 31 mars 1953 där, Osc, dtr till krigsrådet Axel E o Augusta Charlotta Hasselblad; 2) 27 maj 1955 i Sthlm, Kat, m Jane Ingar Nyström i hennes 2:a gifte, f 18 aug 1919 där, Osc, dtr till direktörsombudsmannen Axel Ragnar August N o Vicky Elisabeth Persson samt förut g Rosetzsky.

Biografi

Nyutexaminerad från KTH:s avdelning för maskinbyggnad och mekanisk teknologi 1917 fick Alf L mitt under brinnande krig anställning vid ab Ljungströms ångturbin (ALA) som assistent till överingenjören där, uppfinnaren F Ljungström (s 71 ff). ALA drevs som patentbolag utan produktion med ritkontoret inhyst i en byggnad på södra Lidingön men 1918 flyttades verksamheten till en nyanlagd experimentverkstad vid Gåshaga. Här deltog L vid bl a konstruerandet av ett kondenserande turbinlok, som i en första version stod färdigt 1921 och åren därpå vidareutvecklades. I samband med detta uttog L patent på vissa förbättringar, i eget namn eller gemensamt med bl a Ljungström. Senare konstruerade han ett icke kondenserande turbinlok, som efter tillverkning vid Nydqvist & Holm 1930 levererades till Trafik ab Grängesberg-Oxelösund (TGO) och insattes på malmbanan Ludvika–Oxelösund. TGO beställde ytterligare två lok, som var i drift långt in på 1950-talet, men i Sverige fick aldrig ångturbinloket någon större spridning. Licenser såldes emellertid utomlands, till bl a Metropolitan Vickers i England 1933.

Under 1920-talet deltog L även i en rad andra projekt vid ALA, inte minst vid framtagningen av Ljungströms luftförvärmare, som i motsats till turbinloket blev en ekonomisk framgång på världsmarknaden. Företagets huvudprodukt var dock sedan gammalt Ljungströms dubbelrotationsturbin, även kallad motrotationsturbinen. På denna nedlades mot slutet av decenniet ett omfattande utvecklingsarbete, varvid L tog ut ett flertal patent både i Sverige och utomlands. Ett av dessa avsåg en ny typ av turbinskovelblad, formade enligt den s k Lysholm-profilen, och licenser såldes snart till bl a Westinghouse, Siemens och Brown Boveri. Skovelprofilen användes också i en av L:s allra främsta uppfinningar, i Lysholm–Smith-växeln. Efter att ha utvecklats i samarbete med Volvokonstruktören J G Smith 1925—28 blev denna den första hydrauliska växeln i seriemässig produktion för motorfordon. Licenser såldes till bl a England, Tyskland och USA för tillverkning av växlar för bussar, rälsbussar, diesellok, stridsvagnar mm. I Sverige började 1949 Köpings mekaniska verkstad tillverka växeln för vissa Volvo- och Scania-bussar. I samarbete med olika företag inom och utom landet lade L efter hand ned ett omfattande arbete på varianter av växeln, och i början av 1960-talet konstruerade han även en växel för personbilar.

Ångturbinerna mötte redan på 1920-talet en hårdnande konkurrens på marknaden. ALÅ beslöt därför satsa på ett försök att på grundval av ångturbinens konstruktion utveckla en gasturbin. Det uppdrogs 1929 åt L att göra en förundersökning, varvid programmet till att börja med begränsades till stationära anläggningar för reserv- och spetsaggregat. L:s första patent på det nya området avsåg ett gasturbinaggregat med flerstegsra-dialturbin och togs ut 1930. Sommaren 1931 utvecklade L preliminära konstruktioner för ett flygplansaggregat, en propellerturbin, som ab Bofors 1932 åtog sig att bygga i samarbete med L och ALA. Denna turbopropmotor, som var den första i världen av sitt slag, stod färdig i juni 1934 och testades fram till hösten 1935 i Bofors. Då kvarstod åtskilliga brister i konstruktionen, och efter underhandlingar med flygförvaltningen 1935–36 nedlades projektet tills vidare.

För utvecklingen av gasturbinen hade dock viktiga erfarenheter vunnits. Genom att utelämna propellern för att helt lita till reaktionskraften hade L i början av 1933 på ritbordet konstruerat en av de första jetmotorerna i världen. På denna reamotor beviljades i juni 1935 patent i Sverige. Även turbiner för kombinerad propeller- och reaktionsdrift konstruerades. Under arbetet med att förbättra turbinernas olika komponenter gjorde L sin kanske mest framgångsrika uppfinning: skruvkompressorn eller Lysholm-kompressorn, som patenterades i Sverige 1935 och därefter även utomlands. Skruvkompressorn blev en strategisk komponent i Elliot–Lysholms marina gasturbin, som L utarbetade tillsammans med Elliot co i USA 1942-44 för den amerikanska flottans räkning. Rätt att tillverka och sälja skruvkompressorer enligt L:s system förvärvades 1954 av Atlas Copco, varefter denna produkt inom tryckluftstekniken började tränga ut den traditionella kolvkompressorn. Under 1950- och 1960-talen samarbetade L med bl a James Howden & co i Glasgow och ab Scania-Vabis för utveckling av skruvkompressorer på andra användningsområden.

Under andra världskriget väcktes åter flygförvaltningens intresse för jetmotorer, och 1944 igångsattes ett större projekt för framtagning av en svenskkons truerad motor. Order gick året därpå ut till två företag. Knuten till Sv flygmotor ab återupptog nu L sin idé från 1930-talet om en jetmotor med radial-kompressorer. Samtidigt började Sv turbin ab Ljungström (STAL) utveckla en jetmotor med axialkompressor. Sedan ett antal motorer konstruerats vid de båda företagen, beslöt emellertid flygförvaltningen 1949 att satsa på STAL.s motortyp, varvid Sv flygmotors projekt nedlades. Samma öde drabbade senare STAL, då flygvapnet bestämde sig för Rolls Royce's Avon-motor.

Som expert på ång- och gasturbiner, hydrauliska växlar, luftförvärmare, kompressorer mm anlitades L under hela sitt liv av foretag världen över. Med många företag blev detta samarbete både intensivt och långvarigt. L var t ex konsulterande ingenjör vid Twin Disc Clutch co, Racine, Wis, USA, från 1946 fram till sin bortgång, vid Krupp i Essen 1953–65, vid ab Volvo 1950–58 och vid ab Scania-Vabis from 1963. Hans uppfinningar är av bestående internationellt värde; enbart i USA innehade han över 100 patent. För kolleger och medarbetare framstod L som en ytterst elegant konstruktör, som gick direkt på väsentligheterna. Han var många gånger pionjär för idéer som kom att slå igenom långt senare. Som professor vid KTH förmedlade han generöst sina djupa kunskaper och geniala idéer till en ny generation av ingenjörer och uppfinnare.

Författare

Jan-Erik Pettersson

Arkivuppgifter

L:s papper hos Beatrice Lysholm, Sthlm, o Victoria Lysholm Öberg, Sthlm^[1]. Ritningsskisser i blyerts m m hos Nils-Erik Gunners, Västerhaninge, Sth. Div korrespondens, ritningar o fotografier i Tekn museets arkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se KTHH, nr 113. Supplement no. 2. to the List of publications of members of the stafT of the Royal institute of technology, Stockholm, Gbg 1957, s 84 f. Dessutom: Ljungströms mottryckslokomotiv. Föredr hållet vid Sv teknologlöreningens avdelnings for mekanik årsmöte d 29 okt 1932 (TT, årg 63, 1933, Sthlm, 4:o, Mekanik, s 1–8). – Progress in design and application of the Lysholm-Smith torque converter, with special reference to the development in England (The Institution of mechanical engineers, Proceedings, vol. 130. 1935, April-October, London 1935, s 193–230; tills med H. F. Haworth). – A new rotary compressor (ibid, 150. July–December 1943, 1943, 4:o, s 11–16, 4 pl-bl). – Reaktionsdrift för flygplan (TT, 75, 1945, s 301–305). – Gasturbinen. Foredrag på 3. nordiska ingeniörmöte, Stockholm, 28 maj 1946 (Ingenioren, udg af Dansk Ingeni0rforening, Aarg 55, 1946, Khvn, 4:o, Maskinteknik, s 97–108). – [Kommentar till uppsats av C Keller] (Transactions of the American society of mechanical engineers, vol 68, 1946, New York, 4:o, s 815 f). – Rapport från studieresa i U.S.A. september 1958. 4:o. 27, (12) bl, 5 fig. [Duplic] -En mekanists syn på några atomkraftproblem (TT, 89, 1959, s 741–746). – Laboratory test results with a family of heating elements for Ljungström air preheaters (International developments in heat transfer, Proceedings of the 1961–62 heat transfer conference August 28 - September 1, 1961, University of Colorado, Boulder, Colorado, U.S.A. 1961 & London 1962, New York 1963, 4:o, s 104-109; tills med T. J. McVeigh o R. Gustafsson). – Experiments on flame radiation in an air-cooled steel muffle combustor and a complementary water- cooled fumace (ibid, s 142-150 tills med N-E Gunners).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 8 sept 1950, nr 14, KTH:s arkiv, huvudarkivet, Dia: 9 (matr över studerande, nr 147), o E 11:96 (ink skriv:er 1913, nr 409), RA. G Boestad, Maskinteknik (Bandinsp intervju 3 okt 1973, Tekn museets arkiv). Muntl medd av prof Ingvar Jung, fru Jane Lysholm, N-E Gunners o K-A Zetterström.

T Althin, KTH 1912–62 (1970); E M Fernald, An explanatory excursion into gas turbine patents (Mechanical engineering, vol 68, 1946, s 727 ff); G Fransson, Från Köpings mekaniska verkstadsab till Volvo (1982); S A Hansson, Birger o Fredrik Ljungström – uppfinnare (1955); I Janelid, Atlas o trycklufttekniken (Atlas Copco 1873-1973, 1973); H Johnsson, Skand pionjärinsatser på gasturbinområdet (Daedalus 1968); I Jung, Gasturbinen, dess utveckl, nuv användn o framtidsutsikter (TT 1940); dens, Sagan om gasturbinen (Daedalus 1982); J Nerén, Automobilens hist (1937); G Pipping, Världens första flygreamotor till Tekn mus (Daedalus 1978/79); S Strandh, Maskinen genom tiderna (1979); SvTeknF; K G Åhlén, Sv rotormaskiner (Från idé till produkt, 2, 1963); H Ångström, Våra kommunikationer (Tekniken o framtiden, 2, 1945); E Östmar, Gasturbinutveckl vid Stal-Laval 1945–1965 (1971). – Nekr över L i SvD 26 febr 1973.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alf J R Lysholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9978
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alf J R Lysholm, urn:sbl:9978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2024-04-19.