Hård, släkt, härstammande från Johan H (levde 1424) i Kalset, Villstad, Jönk, vars sondotters söner i äktenskap med Olof Pedersson (Liljesparre; levde 1491) i Böjeryd, Gryteryd, Jönk, upptog namnet H. Samma namn bars även av deras systerson Peder H (levde 1537). Han har tidigast påträffats bland adelsmännen kring Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) i Sthlm i juni 1520. I aug 1521 deltog H enligt Peder Svart i en expedition, som Kristian II :s anhängare i Sthlm gjorde för att undsätta Västerås slott. Senare gick han i Gustav I:s tjänst o var slottsfogde i Sthlm 1523—26. Genom äktenskap med en dotter till det 1520 på Kristian II :s order avrättade riksrådet Åke Jöransson (Tott) kom H i besittning av Häringe i Västerhaninge, Sth, som blev hans sätesgård. Han blev riksråd senast 1526 (GIR; STb; ej 1528) o riddare vid konungens kröning 1528. Även efter sin avgång från slottsfogdeämbetet var H verksam i Sthlm, bl a i slottsloven 1529 o 1531 o i samband med de religiösa oroligheterna i staden. Han användes också vid förhandlingarna med danskarna i Lödöse 1528, Varberg 1530 o Khvn 1532.
Från Peder H:s morbror Bengt H (levde 1517) härstammar en släktgren, som från 1600-talets början under halvtannat sekel var knuten till säteriet Torestorp i Svenljunga, Älvsb. Den har sedan 1766 särskilt nummer på riddarhuset med namnet H af Torestorp.
Bengt H:s bror Peder H (levde 1533) på (Stora) Segerstad i Reftele, Jönk, blev stamfar för den släktgren som på riddarhuset sedan 1700-talet kallats H af Segerstad. Hans son Lasse Pedersson (d 1563) på Segerstad, som utan bevis identifierats bl a med en redan under Gustav I:s befrielsekrig verksam person med samma namn, blev 1563 överste för krigsfolket i Västergötland o deltog s å i Erik XIV:s anfall på Halmstad (Westling), där han uppges ha stupat (v Schantz). Dennes son Erik H (1560—1645) har sannolikt med orätt identifierats med den Erik Larsson som 1585—87 var befallningsman på Sthlms slott. Han bodde länge på Hjällö i Södra Fågelås, Skar, men gjorde omkr 1615 en gård i byn Flata i Suntak, Skar, till säteri med namnet Hårdaholm. Båda dessa gårdar beboddes sedan av hans ättlingar under mer än ett sekel. Hans sonson Johan H (1617—91) på Hjällö sårades i slaget vid Leipzig 1642. Han var överste för Skaraborgs regemente 1656—65, kommendant på Kronborg o Helsingborg 1658 o landshövding i Malmöhus län 1659—61 o i Hallands län 1665—76 samt blev 1666 generalmajor o senare generallöjtnant. 29 brev till H från Karl X Gustav 1658—59 finns i Krigshist handl XIV: 5, RA. Han var farbror till Per H (1653—1729) på Gudhammar i Hova, Skar, som fick överstes karaktär 1712 o generalmajors avsked 1722, o far till generaladjutanten Thure H (1669—1708). Denne stupade vid Rajovka i Vitryssland o har blivit omtalad genom att Karl XII lyckades undkomma på hans häst. Hans yngre bror riksrådet Carl Gustaf H (H 1) på Stora Herrestad, Malm, blev greve 1731 o far till generallöjtnanten Johan Ludvig H (H 2). Dennes son överste Carl Ludvig H (1749—1803) på Stora Herrestad var far till Carl Gustaf H (1790—1841). Denne tillhörde riddarhusoppositionen vid 1823 års riksdag o blev vice landshövding i Ög 1824 o justitieråd 1826 samt var statsråd 1836—40. H gjorde sig känd för stor självständighet i omdömet o reserverade sig ofta mot besluten i Högsta domstolen o konseljen. Framför allt var han obenägen att beakta förmildrande omständigheter o tillstyrka nåd. Han var farfar till den siste medlemmen av släktens grevliga gren. Denne kallade sig Hart och avled 1929 i USA.
Erik H:s äldre bror Olof H (1555—1630) på Segerstad uppges (Marks v Würtenberg) ha följt hertig Karl på dennes resa till Tyskland 1577 o var åtminstone från 1581 dennes hovjunkare. Han gjordes av hertigen till häradshövding senast 1584 i Öknebo hd, Sth, o 1588 i Valle hd, Skar. Då Karl 1597 satte sig i besittning av Kalmar slott, blev H en av de fyra ståthållarna där. 1598 måste han o Jöran Klasson (Stiernsköld) överlämna slottet till Sigismund, varefter de sattes i fängelse, först på Borgholms slott o sedan på Marienburg i Westpreussen. Efter utväxling hösten 1599 var H ståthållare i Jönköpings län 1600—09 o 1612 samt överste för krigsfolket i Småland 1609—11 o för fotfolket där 1611—12. Under Kalmarkriget befullmäktigades han sommaren 1612 att uppbåda smålänningarna man ur huse, o efter fredsslutet 1613 var han en av kommissarierna för uppbörden av Älvsborgs lösen i Jönköpings län under de första fem terminerna 1613—18. Under flera decennier innehade H förutom häradshövdingetjänsten i Valle hd även motsvarande tjänst i sin hembygd, Västbo hd, Jönk, där han 1616 ej lyckades hindra allmogen från att på tinget i hans närvaro slå ihjäl häradsskrivaren. Hans son Carl H (1591—1653) på Skämningsfors i Brandstorp, Skar, blev 1630 överste för ett västgötskt infanteriregemente, med vilket han 1630—35 deltog i kriget i Tyskland. Där var han kommendant i Frankfurt a d Oder sommaren 1631 o i Schweinfurt 1631—33. 1635—45 var H riksjägmästare, o 1645 blev han landshövding i Jämtland, Medelpad o Ångermanland men tillträdde ej. Hans son Carl H (d 1704) på Bjursnäs i Björnlunda, Söd, blev kommendant i Hälsingborg o överste 1677 men lät 1678 av ett förfalskat brev lura sig att uppge denna fästning till danskarna. Tidigare s å hade han blivit chef för Närkes o Värmlands regemente, o senare blev han kommendant på Varberg 1685, överste för Jämtlands dragonregemente 1687 o tillika vice landshövding i Västernorrlands län 1702. En bunt brev till H från Karl XI 1677—78 finns i KrA. Hans bror Gustaf H (1635—88) på Monäs i Södra Fågelås deltog i Karl X Gustavs polska o Karl XI :s danska krig o blev 1679 överste för Skaraborgs regemente. Dennes son livdrabanten Lennart H (1683—1747) deltog i slagen vid Holowczyn o Poltava, kalabaliken i Bender o Karl XII:s båda norska fälttåg samt blev 1719 överjägmästare i Västergötland. Gustaf o Carl H:s bror överjägmästaren i Västergötland, Skåne o Småland Adolf H (1642—97) på Skämningsfors var far till överstelöjtnant Olof H (1686—1768) på Stora Segerstad, vars dagbok från fångenskapstiden i Ryssland 1708— 22 finns i VHAA (utg i KKD 4, 1908).
Gustaf, Carl o Adolf H:s kusin överjägmästaren i Västergötland, Halland o Bohuslän Erik H Johansson (1621—92) på Tubbetorp i Stenum, Skar, var far till kammarherren o stallmästaren Axel Christoffer H (d 1704), som tillhörde Karl XII:s närmaste omgivning bl a i slaget vid Narva, sårades vid övergången av Düna o till sist blev vådaskjuten till döds av konungen. Hans bror hovstallmästaren Gustaf H (1654 —1714) på Kavlås i Hömb, Skar, som följt Karl XI på dennes ritter o varit Karl XII:s ridlärare, var anfader i sjätte led till uppfinnaren o direktören civilingenjör Carl-Gustaf H (f 1907).
Överjägmästaren Erik H:s brorson ryttmästaren Lars H (d 1706) var farfars far till generalmajor Carl Alexander H (H 3). Lars H:s bror underlöjtnanten Erik H (1663—1750) var farfar till provinsialläkaren i Jönköping livmedikus Carl Wilhelm H (1767—1817). Sonson till honom var Karl Wilhelm Kossuth H (1851—1917). Karl H var kamrer vid Huskvarna vapenfabrik 1877—98 o VD i Stensholms fabriks ab 1890—98 o i Munksjö ab 1898—1917 samt ledamot av Jönköpings stadsfullmäktige 1900—14. Karl H:s farbror fängelsedirektören August Leopold H (1806—71) i Norrköping var far till rådmannen i Sthlm Bror August Denis H (1834—1900). Dennes dotter Kerstin Augusta Sofia H (1873—1955) blev fil dr i romanska språk i Uppsala 1906 o kom genom Lotten v Kræmers testamente att tillhöra de första ledamöterna av Samfundet De nio 1913. Kerstin H:s farbror bandirektören Bror Jakob Albrecht H (1837—1901) i Sthlm var far till fattigvårdsdirektören i Gbg Bror Johan Arvid H (1870—1928). Brorson till denne är skriftställaren Ulf H (f 1915).
August o Jakob H:s syssling grosshandlaren Gustaf Magnus H (1829—98) i Gävle, som en tid var disponent vid Korsnäs sågverksab, var farfar till överläkaren docent Stig H (f 1916). Svägerska till denne är journalisten Pia H (f 1909), dotter till prof Nils Holmgren (s 276).
Carl Wilhelm H:s brorson överinspektören vid packhusinspektionen i Gbg Jacob Peter H (1810—95) har efterlämnat självbiografiska anteckningar från sin ungdomstid (tr i HCÅ 1949). Hans son kontraktsprosten Jacob Peter Waldemar H (1851— 1925) i Södra Sandsjö, Kron, var far till Knut Fredrik H (1887—1957). Fredrik H disputerade 1924 i Uppsala på avhandlingen Sydsv florans växtgeografiska huvudgrupper o blev fil dr 1925, lektor i Karlstad s å o i Gbg 1931 samt docent där 1934. Förutom doktorsavhandlingen kan bland hans arbeten framför allt nämnas Pflanzengeographische Studien im nordwestlichen Teil der Eichenregion Schwedens (1935) o Den värmländska kärlväxtflorans geografi (1952). Omfattande materialsamlingar av H finns i GUB. Bror till honom är f d byrådirektören vid domkapitlet i Växjö Erik H (f 1899), som bedrivit genealogiska forskningar rörande bl a släkten H:s historia (se nedan). Deras fars kusin godsägare Per Fredrik Leopold H (1846—1920) på Reaby vid Gränna, som även var verksam som målare o skulptör, var farfar till överste Fredrik H (f 1903) o dennes bror överste Bertil H (f 1906).