Meriter

Lindblom, Carl Gustaf Samuel, f 2 juni 1873 i Habo, Skar, d 17 juli 1947 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: komministern Carl August L o Teofda Charlotta Landahl. Mogenhetsex vid hal i Skara vt 92, ord elev vid Chalmers tekn läroanstalt sept 92, utex från dess fackavd för mekanik o maskinlära juni 95, anställd vid Nydkvist & Holms verkstäder i Trollhättan 95—96, ingenjör vid ab de Lavals ångturbin i Järla, Nacka, 96—99, chef l:tr Technisches Bureau W Levenson i Jekatennoslav, Ryssland, 99—02, samtidigt sv statens handelsstipendiat i Ryssland 01 — 02, tekn representant där för några sv o tyska företag 02—08, chefsingenjör vid Technisches Bureau H Treeck i S:t Petersburg 08-12, VD lör ab Lux i Sthlm 12—18, led av styr för Sv turbinfabriks ab Ljungström (STAL) i Finspång, Og, 13—15, VD för Sv exportab o ab Handel o industri i Sthlm 13 — 18, led av styr för Skövde mek stenhuggeri & kalkbruks ab (från 43 Skövde gasbetong ab) 17, ordf där 19—23 o 36—46, vice VD i ab Sv maskinverken i Södertälje 18—21, ensk verksamhet i Tyskland 21 — 23, generalrepresentant i Ryssland för en grupp sv företag 23 — 28, konsult ing vid Sv ackumulator ab Jungner i Sthlm 29—46, v ordf i Sv uppfinnarefören 32 — 46, led av styr för Sv fören för industriellt rättsskydd 32—46, ordf i styr för Sv uppfinnarekontoret 34—37, för ab Rockwool i Skövde 37—46, led av styr för ab Industricentralen i Sthlm 41-46.

G 5 jan 1910 i Sthlm, Hedv El, m Kerstin Julia Elisabet Lüning, f 8 okt 1886 i Falköping, d 18 jan 1953 i Lidingö, dtr till postexpeditören Gustaf Georg L och Elisabeth Rauert.

Biografi

Som nybliven ingenjör anställdes den 23-årige Carl Gustaf L vid ab de Lavals ångturbin, när den nya fabriken i Järla togs i bruk 1 okt 1896. Tillverkningen gällde även centrifugalpumpar, som direktdrivna av de snabbgående turbinerna skulle vinna marknader världen över. 1899 sändes L av Gustaf de Laval (bd 11) till Ryssland o blev chef för en teknisk byrå i staden Jekaterinoslav i Ukraina. De följande åren projekterade o utförde han pumpstationer o ångturbinanläggningar bl a i Donetsområdet i Ukraina, i staden Baku vid Kaspiska havet o i ryska Polen. Från 1902 var han turbinbolagets tekniske representant i hela Ryssland men var samtidigt agent för Friedrich Krupp AG i Essen, m fl tyska o sv företag. Under hans ledning byggdes bl a stora bevattningsanläggningar för bomullsodlingarna vid Kurafloden i Sydkaukasien, som mycket uppmärksammades i fackkretsar. 1908 stationerades han som chefsingenjör o prokurist hos de Lavals generalagent, Technisches bureau H Treeck i S:t Petersburg. Under denna tid medverkade han i den industriella expansionen med elektriska kraftstationer, pumpanläggningar, bergverks-, nafta- o textilindustrianläggningar mm, även i det asiatiska Ryssland.

Då Axel Wenner-Gren inledde samarbete med ab Lux, fotogenapparatfabrikant i Sthlm, för exploatering i stor skala av en dammsugare, var L bolagets VD. Ny bolagsordning hade utfärdats 18 juni 1913, o arbetarantalet steg till 300 vid fabriken på Lilla Essingen. L blev VD även för ab Handel & industri o Sv export ab i Sthlm, som skulle driva försäljningen. L utförde ett stort pionjärarbete för "Elektriska dammsugaren Lux", som snart blev världsberömd. Han avgick 1918, då bolaget sammanslogs med Elektromekaniska ab till ab Elektrolux med Wenner-Gren själv som VD.

L blev då vice VD i ab Svenska maskinverken i Södertälje, en mekanisk verkstad med gjuteri, som även utvecklade nya uppfinningar, vilket särskilt intresserade honom. Han var själv mycket initiativrik o hade dessutom 1917 tillsammans med uppfinnaren Gustaf Dalén (bd 10) mfl övertagit Skövde mekaniska stenhuggeri & kalkbruk för att lansera lättbetong. Detta företag ombildades till ab med Dalén som störste aktieägare o L som styrelseordförande. Företaget fick framgång först när L förvärvat licensrätten för Sverige till gasbetong 1923.

I Ryssland hade återuppbyggnadsarbetet efter revolutionen börjat komma igång. L, som var en av Sveriges främsta rysslandskännare, sändes 1923 dit for att öppna affärsförbindelser. Det var på uppdrag av bla ab Sv maskinverken, ab de Lavals ångturbin, Karlstads mekaniska verkstad o Sv ackumulator ab Jungner. L hade redan på 1890-talet praktiserat hos uppfinnaren Waldemar Jungner (bd 20) i sin hemtrakt o tog sig nu särskilt an NIFE-ackumulatorn med stor framgång.

Återkommen till Sverige 1929 var han konsulterande ingenjör vid Jungnerbolaget. Samtidigt arbetade han för betongföretaget i Skövde, där han åter blev styrelseordförande 1936 o följande år även i dotterföretaget ab Rockwool. Han var också bland de ledande i Sv uppfinnareföreningen. Först vid 73 års ålder lämnade han dessa uppdrag.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Gustaf de Laval, 1845— 1913 (1943); G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829-1929 (1929); SMoK; Sv ackumulator ab Jungner, Sthlm (Ev Gegerfelt, Sv storföretag, 2, 1948); Sv industrier, Iudustrilex ... med biografier ... (1945), s. 426 f; SvTeknF; Sv uppfinnarefören:s jubileumsskr 1886-1936 (1936), s 33, 47 o 65; Västgötar i Sthlm (1943); Väd 1945. - Nekr över L i Industritidn Norden 1947, nr 33 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf S Lindblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-05-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10469
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf S Lindblom, urn:sbl:10469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-05-07.