Lagerberg, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 44.

Biografi

Lagerberg, släkt, härstammande från lagläsaren i Visingsborgs grevskap Lars Jonsson (d tidigast 1603) i Herrtorp, Härlunda, Skar. Dennes son lagläsaren i samma grevskap Jon Larsson (d 1638) i Herrtorp var far till hauptmannen för nämnda grevskap Lars Jonsson (1608—88), som 1687 adlades med namnet L. I sitt äktenskap med en dtr till Erik Brahes (bd 5) illegitime son Gustaf Örnewinge hade denne flera söner som före adlandet kallade sig Herlund. En av dem var far till riksrådet Carl L (L 2), som blev friherre 1758 men aldrig introducerades.

En annan son till Lars Jonsson L var riksrådet Swen L (L 1), som blev friherre 1719 o greve 1731. Han var svärfar till presidenten Carl Johan Cronstedt (bd 9) o till riksrådet Nils Palmstierna samt far till Adam Otto L (1726—98). Denne blev kammarherre 1742, var presidentssekreterare i kanslikollegium 1748—55 o fick hovmarskalks karaktär 1756. Han föreslogs 1761 av hattarna till riksråd, men mössornas yrkande på hans uteslutande från förslaget segrade i riksdagen. I stället blev L s å landshövding i Skaraborgs län. Hans försök att bli president i kommerskollegium 1767 o i Svea hovrätt 1772 misslyckades. I Västergötland hade L efter fadern ärvt bl a säterierna Ulvhult i Grevbäck, Stora Hov i Travad o Moholm i Mo, o genom köp förvärvade han bl a Hintzegård i Brevik, Wrangelsholm i Valtorp o Sväneby i Sväneby, där han bodde en tid o lät uppföra en ny huvudbyggnad efter ritningar av svågern Cronstedt. Genom sitt äktenskap med Beata Sparre, efter vilken Beatebergs socken, Skar, 1758 fick sitt namn, kom han därtill i besittning av bl a Göksholm i Stora Mellösa, Ör, o Ryholm i Beateberg, där han började bygga ett stort slott, som aldrig fullbordades. På Ryholms ägor anlade L Lagerfors järnbruk i Bällefors i enlighet med privilegier av bergskollegiet från 1762. Om hans naturvetenskapliga intressen vittnar att han var ämnessven i VA o köpte naturaliesamlingar, som hopbragts av M von Bromell (bd 6) o S Hof (bd 19). L drabbades av stångjärnsprisernas hastiga fall o av missväxt (revisionsakten, del V) men anses även ha överdådigt slösat med pengar (Welin) o måste 1773 gå i konkurs. S å upptäckte justitie-kanslern, att han utnyttjat sin ställning som landshövding till egen fördel genom lån ur Skara hospitalkassa, ur lantränteriet o från en kronofogde, som efterlämnade stor balans, samt att han sett genom fingrarna med kronofogdars, domares o räntetagares olagliga handlingar. Hovrätten dömde L till två års suspension, men justitierevisionen skärpte straffet 1778 till avsättning. Hans sonson Claes Sven L (1792—1829), som deltog i norska fälttåget 1813—14 o blev överstelöjtnant 1825, var far till generalen Carl Sven Axel L (L 3) o till Gustaf (Gösta) Otto Fredrik L (1826—1904), som var överste för Andra livgardet (senare Göta livgarde) 1880—88. Gösta L var svärson till grosshandlare Thomas Aspelin (bd 2) på Fagersta, där han dog, o farfar till målarinnan Carin L (f 1894).

L 1:s brorson Johan Emanuel L (1700— 56) deltog i Karl XII:s norska fälttåg 1718, striderna i Bohuslän 1719, försvaret av Sthlm o Gävle mot ryssarna 1720 o 1721 o kriget i Finland 1742 samt fick kaptens avsked 1749. Han var far till kvartermästaren Lars Herman L (1736—77), vilken var verksam som ivrig mössa på frihetstidens sista riksdagar. Dennes son kapten Emanuel L (1769—1819) deltog i kriget i Finland 1808 o i norska fälttåget 1814. Hans sonson Pontus August L (1834—1925) blev efter militär verksamhet direktör vid länscellfängelset i Malmö 1873 o kapten i armén 1874. Pontus L dömdes 1887 för att han tillägnat sig 5 000 kr på fångarnas säcktillverkning till sex månaders suspension o återställande av beloppet. Händelsen har blivit känd i socialdemokratins historia genom att Axel Danielsson (bd 10) i tidningsartiklar beskyllde domstolen för att av hänsyn till L:s ("Pontus Lurifax") sociala ställning ha dömt honom för milt, vilket ledde till fängelsestraff för Danielsson. Hovrätten skärpte L:s straff till avsättning, sex års straffarbete o ständig vanfrejd, men högsta domstolen stadfäste rådhusrättens dom. 1889—1905 var L direktör vid länscellfängelset i Falun. Hans son sedermera sekr i generalpoststyr Sven Adam Carl Pontusson L (1863—1942) skrev om det sv postverkets äldre historia i Minnesskrift vid invigningen af nya posthuset i Sthlm, 1 (1903). Kusin till Pontus L var Adam Magnus Emanuel L (1844— 1920). Magnus L var efter studier vid Malmö tekniska skola kontorist från 1862 i Gbg, där han — de första åren endast på lediga stunder o utan lön — var intendent för Gbgs museums numismatiska o etnografiska avdelningar från 1862 till omkr 1870 o därefter för dess myntkabinett till 1887 samt detta museums ombudsman 1864—89. Han blev kammarjunkare 1865 o kammarherre 1871 samt var 1887 rdgm i AK. L utnyttjade energiskt förmögna gbgares kulturella givmildhet till att åt museet förvärva betydande mynt- och medaljsamlingar. 1873 tog han initiativet till bildandet av Sv nu-mismatiska föreningen. Genom arv efter sin första hustrus morfar gbgsgrosshandlaren J F Silvander 1879 fick L så god ekonomi att han kunde bekosta utgivningen av en lång rad minnespenningar o köpa säteriet Råda i Råda, Göt, som han ägde till 1898. Därefter bodde han först i Sthlm, senare i Gränna o Mariefred. Som självständig forskare var L obetydlig (Rasmusson; Högberg). Hans bok Bref från söderns länder (1872) blev mycket hårt kritiserad av prof L Dietrichson (bd 11), vilket gav upphov till en ryktbar fejd, i vilken Viktor Rydberg uppträdde till hans försvar. 1896 utgav han L l:s dagbok 1710—11. På ålderdomen publicerade han memoarverken Göteborgare, 1—2 (1913—14), o Stormän som jag mött jämte annat, 1 (1915). I KB finns nästan 1 500 brev till L, av vilka breven från Snoilsky utgivits av R G:son Berg. Hans korrespondens med familjen förvaras i RHA (i sluten deposition). L var far till målarinnorna Karin Stackelberg, f L (1877—1957) o Brita L (1878—1952) samt till Sven Magnusson L (1880—1946), som blev sv vicekonsul i New York 1915 o i London 1919 samt konsul 1923 o var vicekonsul i Hamburg 1925—27.

Magnus L:s ovannämnde farfar Emanuel L var kusin till Carl L (1787—1859), som deltog i finska kriget 1808 o blev kommendör 1841 samt publicerade en rad uppsatser 1835—51 i debatten om flottan, mestadels i Tidskrift i sjöväsendet o KrVAH. Dennes brorson Carl Pontus L (1830—98) var häradshövding 1875—84 i Gotlands södra hd o därefter i Vadsbo södra domsaga, Skar. Hans äldre bror Otto L (1827—1907) blev kommendörkapten 1866 o kommendör 1882, förde befälet på fregatten Vanadis under dess världsomsegling 1883—85, var varvschef i Karlskrona 1887—90 o blev konteramiral 1889. Han var far till borgmästaren i Nora Sven Otto L (1864—1922). Dennes äldre bror Sven Carl Pontus L (1859—1922) blev efter några års anställning vid flottans civilstat amanuens vid Gbgs museum 1886 o kammarjunkare 1887. Carl L efterträdde s å sin förutnämnde brylling Magnus L som intendent för nämnda museums myntkabinett o 1889 som museets ombudsman, var från 1892 till sin död intendent för dess historiska avdelning o blev 1895 kammarherre. Han publicerade bl a flera skrifter om släkten L (se nedan) samt om Gbg o olika företeelser där. 279 brev till L finns i GUB men hans samlingar om släkten L i KB. I äktenskap med målarinnan o skulptrisen Jenni L, f Heyman (1867—1958; jfr bd 19) var han far till envoyén o överceremonimästaren Joen Carlsson L (L 4). Carl L:s kusin överstelöjtnant Swen Otto L (1876—1939) var chef för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona 1928—31 o blev överste i armén 1930. Swen L var far till Swen Pontus Emil L (1905—63), som blev överste i kustartilleriet 1953 o från 1957 var befälhavare för Karlskrona försvarsområde. Bror till Swen L d y är f d VD i Nya asfalt ab i Sthlm civilingenjör Per L (f 1906). Kusin till dem är riddarhussekreteraren överste Per L (f 1916).

Från en illegitim son till ovannämnde Johan Emanuel L härstammade Knut Helmer Lagergren (s 113).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: De äldsta släktleden: Västergötlands handl 1603:1:4, sista sidan, RA; J E Almquist, Häradstingsprotokollen före 1614 (1945), s 34, 36, 44 f; W Berg, Visingsö (1885), s 75 ff; B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); Frälseg, 3:1—4:3 (1946—76); C A Klingspor, Sveriges adel under 1600—1700-talen, 2 (1877); [Carl L,] Ätterna L (1894); dens, Ätterna L:s anherrar (VFT 3:1—2, 1910); dens, Lars Jonsson L:s descendenter (1915); Lags o doms. Adam Otto L: Biograp-hica, justitierevisionens revisionsakter 24 jan 1780:III-V, justitierevisionens besvärs- o ansökningsmål 8 aug 1774, nr 4—5, bergskoll :s huvudarkiv B 111:39, nr 307, B 111:41, nr 263, E 1:24, nr 72, RA; N Beckman, Sven Hof (1923); dens, Vår skolas hist, 1 (1926); E W Dahlgren, VA. Personförteckn:ar 1739—1915 (1915); P E Lindskog, Försök till en korrt beskrifning om Skara stift, 4 (1814), s 133; I Lundahl, Ortnamnen i Skar, 11:2 (1967), s 6; L Luthander, Västergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), 1, s 366 f, 372, 2, s 67 f, 72, 111, 115; Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); Malmström; Odhner, 1 (1885), s 311 f, 320, 323 f; G Selling, Sv herrgårdshem under 1700-talet (NordMH 7, 1937); L Stave-now, Om riksrådsvalen under frihetstiden (1890), s 67, 70, 103 f, 106; Sv boklex 1700—1829. Rättegångshandkar (1958); B Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 110, 115; S Welin, Herrskap o underlydande å Ryholm (Västgötabygden, 2, 1947); E Akerhielm, Sv gods o gårdar (2 uppl, 1930), 1, s 361, 2, s 30, 171, 289, 492. Claes Sven L: C Th Kocken, K Västgöta reg, 2 (1948); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661—1920 (1922). Gustaf Otto Fredrik L: G Indebetou, Slägterna Aspelin från Småland (PHT 1903); A Moberg, K Göta livgardes officerskår 1741—1939 (1941); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957). Carin L: SKL. Lars Herman L: AdRP 28—31 (1964—71); Malmström. Pontus August L: A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1611—1927 (K första livgrena-djärreg:s hist, 5, 1930); B Lidforss, Urval av Axel Danielssons skrifter (1908), s XXII f, 103—20; G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1—3 (1920—24); NJA, afd 1, 15 (1888), s 308—19; P-O Zennström, Lu-cifer (1967). Sven Carl Adam Pontusson L: L M Bååth, rec av L:s arbete (HT 1904). Adam Magnus Emanuel L: Riddarhusdirektionens prot 29 sept 1920, § 9, RHA; BachCl; R G:son Berg, Carl Snoilsky o hans vänner, 1—2 (1917—18); Carlander; C F [orsstrand,] Magnus L (H8D 20, 1918— 19); B Hildebrand, M över L:er av . . . VHAA 1753—1953 (1954); E Hildebrand, rec av Swen L:s Dagbok under vistelsen hos tartar-chan Dowlet-Gherey 1710—11 (HT 1897); H Hultman, Prinsen av Vasa (1974); B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver ensk sv män o kvinnor, 2 (1915); Th Högberg, Sv numismatiker under fyra sekler (1961); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (1937); Hj Lindeberg, Prinsen av Vasa (1921); C Lundström, En återblick på Sv numismatiska föreningens fyrtioåriga tillvaro (Numism meddm, 20, 1913); L Luthander, Västergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 390 f, 393, 397; [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 3 (1933), s 82—85; N L Rfasmusson], Adam Magnus Emanuel L (SMoK 4, 1948); Sveriges ridderskaps o adels kalender, 7 (1869; tr 1868); d:o, 8 (1872; tr 1871); A W[ahlste]dt, Adam Magnus Emanuel L (Numism meddm, 23, 1923); dens, Minnespenningar över ensk sv män o kvinnor. Andra följden (1925); K Warburg, Viktor Rydberg, 2 (1900), s 211— 20. Karin Stackelberg, f L, o Brita L: SKL. Carl L: G Heckscher, Militärt o politiskt vardagsarbete 1830—56 (V Söderberg m fl, Johan August Hazelius, 1936); E Holmberg, ÖS 1771—1921 (1921), s 124 f; L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:1 (1934); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); [O E G Norrbohm,] Försök till hist öfverblick af striderna om Sveriges sjöförsvar ... (Tidskr i sjöväsendet, 43, 1880), s 349, 367; [dens,] d:o (ibid, 44, 1881), s 77, 98—101, 193—204; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951). Otto L: J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); A G[iron], Otto L (SMoK 4, 1948); [W Hamilton,] Otto L (TiS, 70, 1907); v Horn, a a, 3:2 (1934); S-Ö Swahn, Adel, präster, borgare. En bok om gamla karlskronagårdar o deras ägare (1934). Sven Otto L: W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949). Sven Carl Pontus L: BachCl; [N E] B [aehrendt] z, Sven Carl Pontus L (SMoK 4, 1948); Carlander; J V Johansson, Gbgs stadsbibi :s handskriftssamling (Gbgs stadsbibi 1891—1941, 1941); A Romdahl, Gbgs museum (Gbg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923, 1923), s 913; SPG. Jenni L: A F [lygare], Jenni L (SKL 3, 1957). Swen Otto L: B L H Mellgren, Swen Otto L (TiS, 102, 1939, s 628 f); Ö Werkström, Ätten L:s nyare stamtavlor (1972), s 27 f. Swen Pontus Emil L: K F Gillberg, Swen L (TiS, 126, 1963, s 681 f); S Myhrman, Översten Swen L (KrVAH 1963, s 272 f); Werkström, a a, s 28 f; överste omkom. Föll från fönster (SvD 10 aug 1963). — H Lange, Swen L in memoriam (SvD i5 aug 1963); A Anjou, Sv frimurare, 1—3 (1903—05).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagerberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10830, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10830
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagerberg, släkt, urn:sbl:10830, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se