Calla Curman (f. Lundström)

Född:1850-11-12 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1935 – Varbergs församling, Hallands län

Filantrop, Handarbetets vännerstyrelseledamot


Band 09 (1931), sida 466.

Meriter

2. Calla Curman, f. Lundström, den föregåendes hustru, f. 12 nov. 1850 i Jönköping. Föräldrar: fabrikören, sedermera godsägaren Karl Frans Lundström och Sofie Malmberg. Erhöll enskild undervisning. Ledamot av styrelsen för Handarbetets vänner 1880 —1904; stiftarinna av Sällskapet Nya Idun 1885 samt ledamot av dess nämnd 1885—1912; ledamot av styrelsen för Stockholms läsestuga på Kungsholmen 1898—1900; ledare av en ungdomsförening bland lantarbetares barn i Uppland 1906—13; ledamot av styrelsen för Samfundet för unison sång 1908—15 och av lokalstyrelsen i Stockholm för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1918—24. Hedersledamot av sistnämnda förening 1928.

Gift 1) 12 apr. 1868 med förste bataljonsläkaren Adolf Liljen-roth, f. 27 febr. 1836, f 17 dec. 1874; 2) 4 mars 1878 med professorn Karl Peter Curman (se ovan).

Biografi

C. L. var brorsdotter till de svenska säkerhetständstickornas uppfinnare, Janne Lundström. Hennes farfar var den boktryckare Lundström, som Viktor Rydberg omnämner i dikten »Träsnittet i psalmboken». I det rika hemmet fick dottern en utmärkt enskild undervisning, särskilt enligt tidens sed i franska och engelska språken och deras litteratur. Redan tidigt visade hon en ovanlig musikalisk begåvning. Meningen var, att hon efter slutade lässtudier skulle ägna sig åt utbildandet av denna sin talang, men hon ingick i stället vid nyss fyllda sjutton år äktenskap med läkaren Adolf Liljenroth. Denne bortrycktes emellertid efter endast några års äktenskap av döden (1874). Fyra år därefter gifte C. L. om sig med professor Karl Curman.

Som värdinna i det hem, professor Curman själv uppförde vid Floragatan 3, kom C. C. snart att göra en lika lysande som ovanlig och värdefull insats i Stockholms kulturella umgängesliv på 1880- och 1890-talen. Den i antikiserande stil byggda villan, som smyckades med från olika resor hemförda konstverk, möbler och textilier, lämnade med sitt atrium och sin peristyl bekvämt utrymme för ett hundratal gäster. Här kunde C. C. realisera en tanke, som hon länge burit på, att låta personer ur olika intressesfärer råka varandra i tvångsfria samkväm med någon stimulerande underhållning. Bjudningskort utsändes med upplysning, att professor Curmans voro »hemma för sina vänner» kl. 7—11 e. m. vissa dagar, vanligen två på hösten och tre på vintern. Intet svar behövdes; man kom och gick som man ville. Bland gästerna på de Curmanska mottagningarna märktes spetsarna inom vetenskapen, konsten, litteraturen och det sociala arbetet. Man såg där bland många andra riksantikvarien Hans Hildebrand, prseses i Konstakademien Johan Nordenfalk, professorerna A. Key, Sonja Kovalevskij, Kr. Loven, G. Mittag-Leffler, O. Montelius, O. Sandahl och Kurt Wallis; Ivar Afzelius, Artur Hazelius, Nils Linder och Harald Wieselgren; John Börjeson, Gustav Cederström, Alb. Geller-stedt, August Malmström, Georg von Rosen, Eskil och Hanna Winge; Knut Almlöf, Olga Björkegren, Ellen Hartman, Andreas Hallen, Ellen Nordgren-Gulbrandson, Algot och Ina Lange, Sven Scholander; Anne Charlotte Edgren, Hellen Lindgren, Viktor Rydberg, Karl Snoilsky; Sofie Adlersparre, Ellen Anckarsvärd, Agnes Branting, Fredrika Limnell, Ellen Key, Agda Montelius, Anna Hierta-Retzius.

Efter en mottagning, då Björnstierne Björnson och Albert Edelfelt varit med, skrev C. C. en gång,: »I vårt fattiga gråa liv är det skönt att någon gång ha en olympisk afton, och det hade vi i sanning i går. Den förverkligade min ungdoms dröm om innehåll och lyftning, poesi och gnista i sällskapslivet. Så drömde jag en gång Iduntanken.» Denna tanke förverkligade C. C. även genom att 1.885 efter mönster av det manliga sällskapet Idun bilda ett motsvarande kvinnligt, Nya Idun.

En varm kärlek till naturen gjorde C. C. till friluftsmänniska. Hon blev — ovanligt nog på den tiden — en mycket tränad fjällvandrerska och företog på 1880- och 90-talen en mängd fotvandringar, under vilka hon lärde känna folket i dess dagliga liv både i Sverige och Norge. För det sistnämnda landet väcktes hennes intresse redan på 1860-talet av Björnson. Unionsbrottet 1905 blev emellertid för henne en besvikelse, som hon ej kunnat övervinna.

De kulturella, humanitära och fosterländska intressen, som besjäla C. C. har hon främjat genom ett ståtligt mecenatskap. Efter sin makes död inköpte hon, för att hedra hans minne som skapare av badorten Lysekil och för att rädda dem från att fördärvas av stenhuggerierna i dess omgivningar, stora områden på över 185,000 kvm., innefattande bl. a. Stångehuvud. Dessa för den bohuslänska kustformationen så typiska klippartier har hon tillika med en donation å 10,000 kronor (Carl och Calla Curmans stiftelse) för deras vård överlämnat till Vetenskapsakademien genom gåvobrev av 3 nov. 1925. Bland övriga donationer av C. C, märkas sådana till egyptiska museet i Stockholm, historiska museet, medicinsk forskning, Vetenskapsakademien (för Bergianska trädgården), tyska professuren vid Stockholms högskola, Rudbeckiusstiftelsen, Viktor Rydbergsfonden; Fredrika-Bremerförbundets lantbruksskola i Rimforsa, Frälsningsarmén, Föreningen Ljusglimt, Föreningen för Stockholms läsestugor, Husmodersföreningen i Uppland, K. F. U. M, Sigtunastiftelsen; Sveriges moderata kvinnoförbund och Föreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Vid sidan av sitt mecenatskap utövar hon i stor utsträckning enskild välgörenhet.

Författare

Gurli Linder.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Uppsatser och smärre artiklar i tidningar och tidskrifter m, m., såsom Tidskr. för hemmet (1882), Dagny (1889), Ord o. bild (1897), Fören. Handarbetets vänner 1874—1899 (1899), Göteb. handels- o. sjöfartstidn. (1899), Jyllandsposten (1906), Aftonbladet (1906, 1914, 1918), Sv. folkviljan (1907, 1915), Idun (1909), Stockholms dagblad (1910), Sv. dagbladet (1923), och Medborgarinnan (1923), samtl. återgivna i C. C:s nedannämnda Minnen; det i Jyllandsposten 1906 och Aftonbladet 1906 publicerade brevet till en norsk dam från hennes svenska väninna även sep. utgivet som broschyr (på danska) Lysekil 1906, (14 s.) och (på svenska) Sthm 1907, (8 s.). — Minnen, Sthm 1926. 314 s., 20 pl. Tryckta kompositioner: Fyra sånger för en röst med piano af Eli Rem. Sthm [1897]. (Innehåller: Svarta rosor, Ungbirken, Den gamla sagan, Jeg vaelger mig April.)

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden och egna erinringar; Walborg Hedberg & Louise Arosenius, Sv. kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); C. G. Laurin, Minnen, 1, (1929); Gurli Linder, Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918); N. S. Lundström, Sv. kvinnor i offentlig verk- samhet (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Calla Curman (f. Lundström), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gurli Linder.), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15740
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Calla Curman (f. Lundström), urn:sbl:15740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gurli Linder.), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se