Schering Rosenhane

Född:1754-01-06 – Husby-Oppunda församling, Södermanlands län
Död:1812-11-06 – Husby-Oppunda församling, Södermanlands län

Kammarjunkare, Revisor, Historisk författare


Band 30 (1998-2000), sida 537.

Meriter

4 Rosenhane, Schering, sonsons sonson till R 1, f 6 jan 1754 i Husby-Oppunda, Söd, d 6 nov 1812 där. Föräldrar: kammarherren Fredrik Bengt R o grev Eva Sofia Stenbock. Inskr vid UU 6 juni 62, teol ex där 70, e o kanslist i Kanslikoll 8 nov 72, kopist 30 nov 73, kanslist där 10 maj 75, deltog i riksdagarna 78–89 o 00–12, andre sekr i Presidentskontoret (från 91 Kabinettet för utrikes brevväxl) 23 mars 79, förste sekr där 7 nov 86, kabinettssekr 29 aug 92–17 febr 01, kammarjunkare 4 sept 92, kansliråd 18 dec 92–1 juli 01, led av Kanslersgillet 27 okt 01, revisor i Riksens ständers bank o i Riksgäldskontoret 03, led av Kanslistyr från 23 okt 09, statssekr:s n h o v 09, överpostdir 12. – Led av Upfostrings-sälskapet 78, LPS 88, LVHAA 90 (preses 06–07 o 09–10), LVA 99 (preses 04–05). – Ogift.

Biografi

R:s ämbetsmannakarriär föll huvudsakligen inom utrikesförvaltningens område. När han utnämndes till kabinettssekreterare skedde detta utan att han haft diplomatisk tjänst och hans rådbråkande av franska språket och hans omständlighet i skrift var föremål för löje. Han verkade därefter i formellt framskjutna positioner men synes sällan ha varit pådrivande eller initiativtagare till viktigare beslut. I sin privata korrespondens uttryckte sig dock R oförblommerat om sv politik och hävdade efter Gustav III:s död att Sverige borde inta en fast och avvisande attityd till de ryska kraven. Även om han stundom kunde raljera över sin förman, hovkanslern Fredrik Sparre, bidrog de båda – ibland tillsammans och oftast fruktlöst – till att försvara hävdvunna former och korrekt ton på utrikesförvaltningens område under G A Reuterholms (se ovan) maktepok. I Sparres frånvaro kunde R visa prov på administrativ list gentemot de styrande. Han agerade sålunda för att mildra de skarpa sv angreppen mot Neapel i anledning av G M Armfelts (bd 2) vistelse där 1794. Följande år var R också den ende som i Kanslikollegium visade förståelse för och initialt agerade för att stödja de pommerska landsständerna när dessa uttryckte oro för att deras konstitutionella rättigheter skulle vara hotade i samband med förmyndarregeringens reformförslag. Efter Reuterholms fall hoppades R på avancemang men han blev förbigången vid utnämningarna och ansåg att hanteringen av det utrikespolitiska fältet, med undantag för den ryska frågan, försummades. Ett arv efter fadern gjorde det nu möjligt för honom att i högre grad odla sina litterära intressen och han tillbringade fortsättningsvis sommarhalvåret på fädernegodset Torp i Husby-Oppunda.

R framträdde tidigt som den sv förvaltningstraditionens upprätthållare och historieskrivare. Han gjorde en kontroversiell insats på detta område genom en relation, uppsatt i samband med att Gustav IV Adolf inträdde i Kanslikollegium 1797. I denna utvecklas i polemiskt syfte åsikten att Gustav III:s ingrepp i kollegiets arbete varit skadliga. Samtidigt kritiseras de rådande förvaltningsformerna inom Kabinettet för utrikes brevväxlingen, med syftet att stärka kabinettssekreterarens ställning också gentemot kungen. R rönte ingen framgång i sin kritik men återvände till temat ännu under sitt sista år då han på Lars v Engeströms (bd 13) uppdrag författade en vidräkning med kanslireformerna. Kanslikollegiums avskaffande 1801 uppfattade han som uteslutande ett verk av illasinnade krafter; några inneboende svagheter i den äldre förvaltningsorganisationen ville han inte se.

R:s insats i det huvudsakligen kulturvårdande Kanslersgillet var uppenbarligen ringa och han synes inte ha deltagit med tyngre inlägg i diskussionerna om utbildningsreformer. Vid ett par tillfällen anförde han dock mer allmänt den åsikten att det var skadligt att rekommendera en viss lärobok i historia för användande i hela landet. R:s sista viktigare uppdrag gällde handhavandet av ärenden enligt 1810 års tryckfrihetsförordning, om vilken han inte hyste några högre tankar. Den förvirring som präglade handläggningen av de första utrikespolitiskt känsliga ärendena enligt denna kan dock inte läggas R till last.

Som historiker framträdde R flitigt, särskilt i C C Gjörwells (bd 17) publikationer. Han var dennes gynnare och engagerad i Upfostrings-sälskapet, där han verkade för utgivandet av historiska skrifter. R publicerade 1783 en ofullbordad fortsättning av de statsvetenskapliga avsnitten i Sven LagerBrings (bd 22) historieverk. Gjörwells enträgna uppmaningar att överarbeta detta i stort vad avsåg tiden efter 1720 hörsammade han dock inte. Eftersom LagerBring själv ansett uppgiften alltför grannlaga skulle man inte under dennes namn utge en fortsättning, menade R. När R senare kallades till ledamot av det på Olof Knös' (bd 21) initiativ skapade Historiska sällskapet i Uppsala betonades också den varsamhet han visat vid tecknandet av riksrådets historia i en tid då dess avskaffande gav anledning till skiljaktiga åsikter. En stor insats gjorde R som detaljrik recensent i Upfostrings-sälskapets tidningar.

De flesta skrifter och uppsatser av R:s hand har en påtaglig person- och lärdomshistorisk inriktning och han ägde sin styrka i att strukturera arkivmaterial. I flera sammanhang framhävde han hjälpvetenskapernas stora betydelse vid författandet av politisk historia. Inträdestalet i VHAA, en bred teckning av sv historieskrivning, vittnar dock om föga förtrogenhet med samtida källkritisk forskning. I akademin var han en intresserad granskare och bedömare av insända uppgifter och föremål. R:s djupa kunskaper i äldre förvaltningshistoria och -praxis gjorde honom också efterfrågad i centralförvaltningen när det gällde utredningsuppdrag som krävde sådana kunskaper och arkivvana. Det är betecknande att han som ledamot av bankorevisionen hade, efter vad han skriver till Gjörwell 1803, hela sin tid upptagen av att nagelfara Fredrik Silfverstolpes bankohistoria. Även som ledamot av VA blev R:s roll historieskrivarens; hans presidietal 1805 har ofta citerats, eftersom han där lägger stor vikt vid den tydliga nedgången i intresset för vetenskaplig verksamhet.

R förde intresserat släktens litterära samlande vidare. Han vårdade de ärvda samlingarna och gjorde de sista åren av sitt liv en minutiös katalog över det Rosenhaneska biblioteket på Torp. R förvärvade handskrifter, böcker och grafik och skapade genom att bl a slakta mängder av planschverk en på motiv byggd bildsamling, som han försåg med omfattande kommentarer och bibliografiska hänvisningar. Denna del av samlingen skänktes efter hans död till VHAA.

R:s verksamhet och intressen ger bilden av en något formalistisk och grundlig person som inte var i takt med sin tid. Minnestecknarna talar gärna om hans trubbiga yta men också om hans varma hjärta. Särskilt mot sina lärda vänner framstår R som vänligt intresserad och han önskade aldrig framhäva sin egen person.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av R:s arkiv (10 vol: personalia, konc, ms till vetensk skrifter, korrespondens) i UUB; handl:ar efter R även i KB (brev, anteckn:ar m m) o RA. – Brev från R i KB (bl a till C C Gjörwell), LUB (många till J De la Gardie), RA (bl a till G Mörner, F Sparre o G H Stenbock samt många till G A Reuterholm), UUB (bl a till P F Aurivillius o många till J J F Jennings o dennes hustru Sophia Eleonora samt till Catharina Magdalena Ulfsparre) o många i Brinkmanska arkivet, Trolle-Ljungby.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stockholms märkvärdigheter... Relation om Stockholms slotts och stads tilstånd, in til år 1663 (Adressen, [utg av C C Gjörwell,] årg 1, 1775, Sthlm, sp 1–7, 11–16, 28–31, 33–40, 45 f, 49–54, 65–66, bilagor: s 67 f, 78–80, 86–88, 94–96,101 f, 112, 117 f, 133–135). – Bibliographie: Förtekning på de arbeten, hvilka blifVit författade och till större delen trykte af herrar och friherrar Rosenhane (C C Gjörwell, Collectio Gjörwelliana, Förnyad uppl, d 1*, Sthlm 1781 [-87], s 187–203, 340–343; anon). – Märkvärdigheter om drotning Louisa Maria, gemål af konungarne Uladislaus IV och Johan Casimir i Polen, begge af k sv Vasa-huset (Anmärkningar i svenska historien, saml af et sälskap, [utg av Gjörwell,] Sthlm 1782–86, s 25–242 [= 104, i n:o 27–28, 1786]). – Svearikes konunga-längd, upsatt [förtit: ... konunga- och rådslängd, d 1]. Sthlm 1789. 4:o. 153 s. – Kort utkast til Konung Adolph Fredrics och dess gemåls lefver-nes-beskrifning i anledning af de öfver dem slagna skåde-penningar. Sthlm 1789. 244 s. [Föret.] – Minne öfver ... revisions-secreteraren ... Johan Bernh. Kinninmundt. Uplästvid dess jordfästning uti St. Clarae kyrka i Stockholm, då ridderliga skölden vid grafven sönderslogs den 23 Julii 1789. Sthlm 1789. 13 s. – Svea-rikes råd, des upphof, embete, tidehvarf och öden. [Rubr; omsl: Afhandling om ...] Sthlm 1791. 4:o. (12), 80 s. (C Hillebrandsson Uggla, Svea rikes råds-längd, [utg av Gjörwell,] afd 1.) Övers: Ge-schichte des Schwedischen Senats (T H Gadebusch, Materialien zur Geschichte und Stadstik der nordi-schen Staaten, besonders Schwedens, Berlin 1791–92, s 195–344). – Om rikets jarlar. [Rubr; omsl: Afliand- lingom ...] Sthlm 1791. 4:o. 24 s. (Ibid, 2.) – Anmärkningar, rörande konungarne Erik XIV:s och Johan III:s fängelse-rum på Gripsholm (C C Gjörwell, Historiska extracter, innehållande förnämligast caracterer o anecdoter om stora o märkvärdiga personer, saml 18, Sthlm 1791, s 3-8; anon). – Minne af... generalen ... friherre herr Otto Jakob Zöge von Manteuffel, uplästvid dessjordfästn i Hedvig Eleonoras kyrka, då dess friherre-vapen krossades d 13 Februarii 1796. Sthlm 1796. 12 s. – Åminnelse-tal öfver Hans excellence riks-rådet grefve Melcher Falkenberg, hållet i Stora frimurare-logen d 25 Februarii 1796. Sthlm 1796. 28 s. – Inträdes-tal framställande historiens öden inom fäderneslandet. Hållet i Kongl. vitterhets, historie och antiquitets academien vid dess allm sammankomst d 20 mars 1791 (VHAAH, d 5, Sthlm 1796, s 223–285). – Afhandling om de fem höga riks-ämbeten uti Sverige, nemligen: riks-drotzet, riks-marsken, riks-amiralen, riks-cantzleren och riks-skattmästaren, jämte bifogad Berättelse om Riks-marskalks-ämbetet. Sthlm 1799. 236, (13) s. [Efter Almänna tidningar 1788, omarb.] – Bref til utgifvaren ... angående en nyligen utkommen afhandling om de fem höga riks-ämbeten (Journal för svensk litteratur ... utg ... af G. A. Silverstolpe, bd 3, Sthlm 1799-1800, s 441-448; sign S. R.). – Svar på de ... sid. 396 gifna anmärkningar, emot ... afhandlingen om ... riksämbeten i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1800. (6) s. [Ibid, Bihang til ... h 4.] – Lefvernes beskrifning öfver framlidne presidenten i Konungens ... hof-rätt i Åbo ... friherre Axel Gabriel Leijonhufvud, förf o upläst för K vitterhets, historie o antiquitets acad d 24 Julii 1791 (VHAAH, 6, 1800, s 436-451). – Anteckningar hörande till Kongl. vetensk. akademiens historia framlagde i ett tal vid praesidii nedläggande d. 13 februari 1805. Sthlm 1811. (8), 527 s. [Inkl. Kongl. finska hushållnings-sällskapets skrifter, Förteckning på K vetenskaps-akademiens praesides o Förteckning på K vetenskaps-akademiens ledamöter, s 157–517.] – Bidrag i Upfostrings-sälskapets tidningar, 1784–87, o Allmänna tidningar, 1788, 1790.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslergillets prot; Ensk samkar: arkivfragment; Manuskriptsaml, vol 54; allt i RA. Ep G 7:9, 25, 35, KB. X 290 f, UUB.

G Adlerbeth, Tal öfver ... R ... 14 jan 1813, då vapnet krossades (1812); dens, Åminnelse-tal öfver... R... 21 juni 1815 ... [VA] (1815); J A Almquist, Uppfostr:sällsk (HT 1905); E Bergstedt, Lefvernes beskrifn öfver... R... 12 maj 1813 (1813); S Boberg, Carl XTVJohan o tryckfriheten 1810-1844 (1989); Broomé; Carlander, 3 (1904); H E Charlotta, Dagbok, 4 (1920); O Dixelius, Den unge Järta (1953); J A Ehrenström, Efterlemnade hist anteckn:ar, ed S J Boëthius, 1 (1882); En gustaviansk samlare ... ur S R:s bibl i VHAA, ed W Odelberg (RAÄ:s o Statens hist museums utställn:ar, 8, 1958); A Forssell, Ministerier o koll:er: studier i departementalreformens förhist Ull 1812 (1918); dens, Utrikesförvaltn:enshist 1721–1810 (Den sv utrikesförvaltmens hist, 1935); R Karlbom, Bakgrunden dll 1809 års regeringsform (1964); E Lewenhaupt, R:ska handskr:saml i UUB (UUB:s min- nesskr 1621–1921, 1921); R Liljedahl, Kansliet från 1789 intill departementalreformen (K M:t:s kanslis hist, 1, 1935); S Lindroth, VA;s hist 1739–1818, 2 (1967); M Nylund, G A Reuterholm under förmyndaretiden 1792–1796 (1917); H Schück, VHAA: dess förhist o hist, 6–7 (1943); O T Sjöfors, Kanslärsgillet o 1807 års skolordn (1919); SMoK; A Söderhjelm, Sverige o den franska revolutionen, 2 (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Schering Rosenhane, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6934
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Schering Rosenhane, urn:sbl:6934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se