Läma, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 487.

Biografi

Läma, tillnamn, som blivit föremål för olika tolkningsförslag (Läffler; Liljeholm i E 9087). Det är tidigast belagt 1297 för en i Småland och Södermanland uppträdande Håkan L, som senare kallas Håkan Ingeborgason L (d tidigast 1320) och i sitt sigill Håkan Läma Bengtsson; hans mors make, riddaren Bengt Petersson (3 framvända vingar), som enligt Erikskrönikan omkom under sitt deltagande i konung Birgers krigståg till Gotland 1313, uppger honom dock i brev 1297 och 1299 uttryckligen som hustruns – ej sin egen – son. Modern Ingeborg Gustafsdotter, som var syster till riksrådet Karl Gustafsson ( 2 korslagda stavliljor) – sannolikt identisk med Magnus ladulås' marsk med samma förnamn på 1270-talet – hade tidigare varit gift med en Nils Mikaelsson, som synes ha fått sina gods konfiskerade av konung Magnus (Rosén 1949). Denne har ansetts vara L:s far trots L:s patronymikon. L upptog sin svärfars fars, riddaren Birger Håkanssons, vapen, en schackrutad balk, överlagd med ett hjorthorn. Han var en av hertig Eriks anhängare och blev riddare mellan 1307 och 1315.

Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglades L:s morgongåvobrev 1306 av en annan Håkan L, som ägde gods framför allt i Närke, men även i Östergötland, Småland och Värmland. Denne kallas senare – för att kunna skiljas från sin namne – Håkan Jonsson L (d trol 1327). Han hade i sigillet först en tre gånger ginstyckad sköld och sedan en tre gånger styckad sådan. L var riddare redan 1304, då han tidigast säkert kan beläggas, och åtminstone från 1310 riksråd och konung Birgers marsk, från vilket ämbete han avgick i samband med konungens flykt till Danmark 1318. Som riksråd kvarstod han emellertid även under de följande åren. Enligt L:s testamente 1327 skulle han begravas i Alvastra kloster. Där påträffades av arkeologerna 1927 hälften av den sigillstamp av brons, med vilken testamentet beseglats (inventarienr 18401: 1 i Statens hist museum), invid ett skelett, som antogs vara hans.

Bröder till honom var Mathias (d mellan 1340 o 1343), vilken var domprost i Växjö åtminstone från 1320, och Tuke Jonsson (d 1321). Den senare, som 1299 beseglade ett brev åt den ovannämnde Bengt Petersson tillsammans med Håkan Ingeborgason L, blev riddare senast 1297, riksråd senast 1310 och lagman i Tiohärad mellan 1315 och 1319 samt deltog i striderna med ryssarna i Karelen 1313. Han begravdes i Nydala kloster liksom sina söner växjökaniken Johannes (d senast 1312) samt Karl och Bengt. Karl Tukason (d omkr 1354) blev riddare mellan 1313 och 1318 och riksråd senast 1318. Tuke Jonsson och Karl Tukason grundade var sitt prebende vid Växjö domkyrka, och den senare lät också före 1346 bygga kyrkan i Aneboda, Kron, som revs i slutet av 1800-talet. Enligt en på 1600-talet upptecknad tradition skall han också ha låtit bygga kyrkan i Stenbrohult, Kron, riven 1828–29. Under Magnus Erikssons regering nämnes han som riksråd ännu i konungens testamente 1346 och i brevet om dennes lån från påven 1351. Brodern Bengt Tukason (d trol 1337) blev riddare senast 1319 (ej 1318), då han liksom sin bror Karl och Håkan Ingeborgason L var bland dem som ratificerade föregående hösts stillestånd mellan å ena sidan de sv och danska konungarna, å den andra den norske konungen och de omkomna sv hertigarnas barn.

Tuke Jonsson (B 15) och hans söner förde inte samma vapen som Håkan Jonsson L utan en kvadrerad sköld, och detta vapen hade även den sistnämndes söner i hans äktenskap med en dotter till lagmannen i Värend Nils Sigridsson (Natt och Dag). Av dem blev Ulf Håkansson (d mellan 1366 o 1369) riddare mellan 1334 och 1337, alltså sannolikt vid konung Magnus' kröning 1336. I sitt femte äktenskap var han far till Nils Ulfsson (d 1400), som senast 1386 blev kh i Lofta, Kalm, och 1389 eller 1390 (Nygren) efterträdde sin syssling sedermera biskop Knut Bosson (Natt och Dag) som kantor i Linköping, då denne befordrades till dekan. Han hade besökt både Rom och Trondheim (RA). Hans gravsten finns i Linköpings domkyrka. En annan son till Håkan Jonsson L var häradshövdingen i Bråbo, Ög, Nils Håkansson (d trol 1377), som var svärson till riddaren Nils Dannäs (Bielke; bd 4, s 142) och begravdes i Linköpings domkyrka.

Tillnamnet L fick en renässans – tydligen genom dubbel uppkallelse – med Ulf och Nils Håkanssöners i lågfrälset ingifte bror Birger Håkanssons (d tidigast 1361) son Håkan L (d trol senast 1415). Denne var far till Johan L (d tidigast 1438) och Ulf L (d tidigast 1433). Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglade den förre 1438 ett brev tillsammans med Mats L (d tidigast 1481). Släkten synes ha dött ut på manssidan med den sistnämndes son Lindorm Matsson (d 1510 eller 1511), vilken i protokollet från den heliga Katarinas (bd 21) kanonisationsprocess 1477 nämnes som köksmästare hos biskop Henrik Tidemansson (bd 18) i Linköping. En syster till honom hade emellertid ättlingar inom lågfrälset (Östenson).

Släkten L kallades i äldre litteratur ofta Wålunge-slägten, sannolikt (Djurklou) på grund av förväxling med en annan medeltidssläkt, där namnet Tuke (Tyke) också förekom, och som härstammade från Välinge i Väse, Värml (bd 14 s 534 ff).

Likheten med Håkan Jonsson L:s vapen har föranlett, att även oäkta Folkungaätten (bd 16, s 265 f) och Mats Kettilmundsson i äldre litteratur med orätt kallats L.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: J Gallén, L (ÄSF 1:1, 1957); K H Kfarlsson], L (NF, ny uppl, 17, 1912); L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964 o 1975); J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1-2 (1982); J Silfving, Bondefideikommissen Askeryd o Bordsjö (Genealog tidskr, 2, 1949—51); dens, Två medeltida lagmanssläkter från Värend o Tiohärad (ibid). Håkan Ingeborgason L: E 9087: A F Liljeholms brev till H Gillingstam 12 jan 1955, p 3, o 7 juli 1956, p 9, RA; B Beckman, Matts Kättilmundsson o hans tid, 1–2 (1953–54); K A Bomansson, Karolus Gostavi prefectus Finlandiae 1230 (HArk 5, 1876, s 83-86); DS 2-3 (1834-50); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952–53); dens, Den sv adelns bruk av patrony-mika tillsammans med släktnamn (Anthropony-mica Suecana, 6, 1965); dens, Holmger, Filip och Helena (PHT 1970); B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskning, 1 (1961), s 359; B E Hildebrand, Sv sigiller från medeltiden (1862–67); H Jägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); L-O Larsson, Småländsk bebyggelsehist,' 1:4 (1981), s 437, 441, 445; A F Liljeholm, Till frågan om Tofta- o Ulvätternas äldre hist (PHT 1958); Kj-G Lundholm, Vinstorpaätten o släkter med denna ätts vapen (ÄSF 1:1, 1957), s 98; L F Läfller, Några sv "talande vapen" på 1200- o 1300-talen (PHT 1903); R Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (1926), s 638 IT; J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); dens, rec av Jägerstad, a a (Se 1948–49), s 311; dens, Kronoavsöndringar under äldre medeltid (1949), s 150 IT; ST 1 (1877). Håkan Jonsson L: E 9087: ovan anf brev, RA; brev 11 april 1928 i Fl, Alvastra kloster, ATA; Beckman, a a; DS 2–4 (1834-56); Gillingstam, a a 1965; B E Hildebrand, a a; Jägerstad, a a; Larsson, a a 1981, s 354; Liljeholm, a a, s 30; Läfller, a a; K-E Löfqvist, De sv drots- o marskämbetena under 1200- o 1300-talen (VSLÅ 1936), s 23, 28; Rosén, a a 1939; SBL, Ny följd, 6 (1865–68); ST 1 (1877). Mathias: DS 3–4 (1850-56), 5 (1858-65), s 144; L-O Larsson, Småländsk bebyggelsehist, 1:2 (1980), s 136; Växjö hm. Tuke Jonsson: B 15, f 240 v, RA; Beckman, a a; DS 1-3 (1829–50); FMU 1 (1910); Jägerstad, a a; Lags o doms; Larsson, a a 1980, s 141; Rosén, a a 1939; ST 1 (1877). Johannes: DS 3 (1842—50); Växjö hm. Karl Tukason: Beckman, a a; DS 2-6 (1834-1959); H Gillingstam, Deltagarna i Täljemötet 1328 (HT 1948); dens, a a 1952-53; B E Hildebrand, a a; Jägerstad, a a; K H Karlsson], Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt (PHT 1898-99); Larsson, a a 1980, s 193, o 1981, s 319, 322; Rosén, a a 1939; ST 1–2 (1877–83); G Virdestam, Hur Stenbrohults första kyrka kom till (HCÅ 1922); dens, På helig mark (Stenbrohult i forntid o nutid, 2, 1923). Bengt Tukason: Beckman, a a; DS 3-4 (1850-56); B E Hildebrand, a a; Jägerstad, a a; Rosén, a a 1939; ST 1 (1877); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967–76), sp 241; Virdestam, a a 1922, s 152-56; dens, a a 1923, s 10-16. Ulf Håkansson: DS 4-6, 8 (1853–1976), 9:1 (1970), s 26 f; Gillingstam, a a 1952-53; Karlsson, a a 1898–99; RPB; H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 81; C G Styfte, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911). Nils Ulfsson: Perg:brev 1 aug 1392 i Skoklostersaml o 29 nov 1471, RA; DS 6 (1878–1959); P Kylander, Handskrifter i Linköpings bibliothek (Linköpings bibliotheks handl:ar, 1, 1793), s 94; Linköpings hm, 1 (1919), s 234, 4: 1 (1920), s 5; E Nygren, Registra ecclesie Lincopensis (Linköpings biblioteks handhar, Ny serie, 3–4: 1, 1941-44); RPB; Schück, a a, s 94, 443, 523; SD 1 (1875–84); C J Wessén, De paroecia Kärna in Ostrogothia (1836), s 57. Nils Håkansson: DS 4–6, 8 (1853–1976); Lags o doms; L-O Larsson, Småländsk bebyggelsehist, 1: 1 (1979), s 33; dens, a a 1980, s 136; dens, Småländsk bebyggelsehist, 1:3 (1980), s 240; E Nordström, Eka-ätten (PHT 1941-42); RPB. Dubbel uppkallelse: N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 350 f; B Hildebrand, a a, s 361; G Setterkrans, Några medeltida adelsnamn (Anthroponymica Suecana, 2, 1957), s 106; E Wessén, Nord namnstudier (1927), s 68. Birger Håkansson: S Bankeström, Från flydda tiders Kristdala o Tunalän (1982), s 38, 41; DS 4–6, 8 (1853-1976); Larsson, a a 1981, s 464; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967–76), sp 354 f. Håkan L: Bankeström, a a, s 38 f, 41, Gallén, a a. Johan L: Perg:brev 29 nov 1471, KA; Bankeström, a a, s 38, 41; Gallén, a a. UlfL: Bankeström, a a, s 38 f, 41; Gallén, a a; R Wirsén, Tjustgöls fäste (Västerviks-tidn:s julnr 1960). Mats L: Perg:brev 19 febr 1459, 16 okt 1462, 23 maj o 28 juni 1472 o 13 aug 1481 samt Bergshammarsaml 21 mars 1474, RA; perg:brev 3 mars 1461, UUB; Gallén, a a; Gillingstam 1952–53; E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397–1457 (1934), s 319. Lindorm Matsson: Perg:brev 25 juli 1505, B 16, f 146 v, 147 o 222, SD:s fotokopia av perg:brev i Edsbergs slotts arkiv 14 mars 1504, RA; G Carlsson, Hemming Gadh (1915), s 7; H Gillingstam, Studier rörande Vasatidens lågfrälse (PHT 1962); dens, Vem var fader till Nils Lindormsson (Bååt) till Aneby? (PHT 1965); A Norden, Norrköpings medeltid (1918); Processus seu negocium canonizacionis b Katerine de Vadstenis (1942–46); Schück, a a, s 389 f; L Sjödin. Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 156; S Ostenson, Nils Lindormsson (Bååt, Lennart Nilssons ätt) till Aneby o ätten Båt av Billa ännu en gång (PHT 1974). Wålunge-slägten: Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 21 (1855); G Djurklou, Sv släkter med sparren öfver ett blad till sköldemärke (HT 1891), s 150; S Engström, Bo Jonsson, 1 (1935), s 6; B Hildebrand, rec av Engström, a a (PHT 1935); B E Hildebrand, a a; Silfving, Bondefideikommissen, s 44; H Toll, Folkungastudier (PHT 1918-19); C H:son Uggla, Svea-rikes råds-längd, 3 (1791), s 20, 22.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Läma, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10013, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10013
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Läma, släkt, urn:sbl:10013, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se