Folke Gregersson (Lillie)

Död:1507-04-19

Riksråd, Riddare


Band 23 (1980-1981), sida 66.

Meriter

3 Folke Gregersson, son till L 2 i hans andra gifte, d 19 april 1507. Blev riddare vid konung Hans' kröning 26 nov 97, nämnes bland Sveriges rikes råd o män tidigast 30 jan 04 (Herr Svante Stures acta o handl:ar) o som riksråd tidigast i maj 04 (BSH).

G 15 sept 1499 i Söderköping m Birgitta Hansdtr, d mellan löjan 1539 o 12 mars 1541 (GIR), dtr till riddaren o riksrådet Hans Åkesson (Tott) o Kristina Eriksdtr (Gyllenstierna).

Biografi

F nämnes tidigast 22 juni 1480 o var i riksrådet Arvid Trolles tjänst före 21 febr 1488. På korsmässodagen 14 sept 1495 inträffade en uppseendeväckande händelse i domkyrkan i Strängnäs, där brodern Matthias Gregersson (L 4) var nybliven domprost, Enligt Sthlms gråbrödraklosters diarium kom F då i slagsmål med sedermera riksrådet Nils Ryning, som undkom halvdöd, sedan två av hans tjänare blivit dödade. Han måste därför avstå en ränta på nio pund korn till domkyrkan (GIR 1533).

Året efter det stora slagsmålet for F till Viborg (C 34, f 2), tydligen för kriget med ryssarna. Våren 1497 befann han sig på Tavastehus med tyskt krigsfolk o hade fått order att fara till Viborg för att avlöna folket där, men Sten Sture beordrade honom att i stället via Åbo med så mycket krigsfolk som kunde undvaras i Finland skynda till Sverige med anledning av konflikten med rådsoppositionen o hotelser från konung Hans. Efter ankomsten till Sverige var F en av dem som tillsammans med riksföreståndaren våldgästade Frösunda prästgård i Uppland o åt kött på en fredag, vilket föranledde prästen där att klaga för ärkebiskopen Jakob Ulvsson. Då dennes föreläggande om bot o förlikning inom tolv dagar ej uppfylldes, bannlystes de.

Enligt Jakob Ulvssons kopiebok var F liksom sin äldre bror Bengt bland dem som begärde förläning i samband med förhandlingarna om konung Hans' erkännande som sv konung hösten 1497. Vid dennes kröning var han o Bengt bland de femtio som dubbades till riddare, o 16 dec s å fick han Viste härad i Västergötland som förläning. Brev visar dock, att F även 1498-99 stod Sten Sture nära. Olavus Petri uppger, att F var hos konung Hans' drottning Kristina (bd 21) på Sthlms slott, då svenskarna hösten 1501 började belägra detta, o av kapitulationsakten framgår, att han var kvar där ännu våren 1502. Sedan Svante Nilsson 1504 efterträtt Sten Sture som riksföreståndare, nämnes F som riksråd. En uppgift (Styffe), att han en tid skulle ha innehaft Örebro slottslän, torde vara oriktig (Hammarström). Om orsaken till F:s tidiga död tre år senare är endast känt, att västeråsfogden Olof Jonsson (Gyllenhorn; bd 17, s 575) i ett brev till riksföreståndaren uttryckte en förhoppning, att dennes ovänner "skulle få sådan ändalykt som herr Folke Gregersson fick" (BSH 5), en formulering som ju antyder en våldshandling eller olyckshändelse. Han hade då två till namnet ej kända socknar i förläning, som hans bror strängnäsbiskopen Matthias Gregersson bad att riksföreståndaren skulle låta änkan få behålla. F:s gravsten påträffades 1951 vid antikvariska undersökningar i Strängnäs domkyrka. — Hans sätesgård var 1499 det fäderneärvda Lindö i Kärrbo, Vm, men 1507 Åkerö i Bettna, Söd, som han ärvt efter sin halvsyster, Åke Jönssons (Svarte skåning) änka.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av F:s arkiv i RA: förutom pergaments-o pappersbrev en räkenskapsbok för åren 1496-97 (C 34).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg: brev 22 juni 1480, 16 sept 1499, 25jan 1507, 20jan 1514, pprsbrev 21 febr 1488, fotostatkopior av medeltidsbrev: häfte 25: 2 mars 1506, E 4340 (Kantzowska arkivet, vol 1)-25 okt 1504, RA. - R Bennett o E Bohm, Gravminnen (Sveriges kyrkor. Södermanland, 2:1, 1974), s 88; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 4 (1875), inl, s 213, 217, 219, 270, 309, 5 (1884); G Carlsson, Biskopssäte, domkyrka o kloster. Från äldsta tid till 1563 (Strängnäs stads hist, 1959); Diarium fratrum minorum Stockholmensium ab anno 1008 ad annum 1502 (SRS 1:1, 1818), s 69; FMU 6, 8 (1930-35); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); GIR 8, 12, 13 (1883-91); I Hammarström, Finansförvaltning o varuhandel 1504-40 (1956), s 50; Herr Svante Stures acta o handhar (HSH 19, 1834), s 3, 18, 47, 50, 92-95, 102, 108; G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre Sturetiden 1470-97 (1935); dens, Kyrka o stat 1497-1507 (KÅ 1938), s 35, 74 f; S Kraft, Senare medeltiden, 2. Tidsskedet 1448-1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944); Kj Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); S Ljung, Tiden intill 1551 (Arboga stads hist, 1, 1949); J B Lohman, Arboga känning (1737), s 6 ff; Kj-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); Olavus Petri, En swensk cröneka (1917), s 265; S U Palme, Riksföreståndarvalet 1512 (1949); Privilegier, resolutioner o förordn:ar för Sveriges städer, 1 (1927), s 238; Registratur å publique ärender som blifvit förhandlade emellan riksföreståndaren Sten Sture den äldre o ärkebiskopen Jacob Ulfsson (HSH 18, 1833), s 148, 163, 165, 169, 193; Registrum ecclesiac Aboensis (1890); RepD 2:5, 9 (1933-39); [L Sjödin,] Arvid Siggessons brevväxling (Gamla papper ang Mora socken, 2, 1937); dens, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 109; dens, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 1 (1943), s 42; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1505 (1950); ST 3 (1895); STb 3-4 (1930—31); R Stensson, Peder Jakobsson Sun-nanväder o maktkampen i Sverige 1504-27 (1947); C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl, 1911); G T Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige (1971), s 22, 28, 180, 187; F Ödberg, Fru Anna Hansdtr Tott o hennes tid (VFT 2:6-7, 1907), s 4, 9 f, 31 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Folke Gregersson (Lillie), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10298, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-06-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10298
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Folke Gregersson (Lillie), urn:sbl:10298, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-06-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se