C Fredrika Limnell

Född:1816-07-16 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1892-09-12 – Klara församling, Stockholms län

Filantrop, Kvinnosakspolitiker, Fredrika Bremerförbundsledare


Band 23 (1980-1981), sida 161.

Meriter

Limnell, Catharina Fredrika, f 16 juli 1816 i Härnösand, d 12 sept 1892 i Sthlm, Klara. Föräldrar: lektorn Olof Fredrik Forssberg o Catharina Margareta Svedbom. Sekr i Sthlms fruntimmersfören för barnavård 53, led av styr för Fören för gift kvinnas äganderätt 73, för Handarbetets vänner 74, för Fredrika-Bremer-förb 84, för Klara skydds- o arbetarfören, för Aftonkursen för fruntimmer, för Eugeniahemmet.

G 1) 16 jan 1842 i Härnösand m sin kusin rektorn o redaktören Pehr Eric Svedbom, f 9 jan 1811 där, d 7 okt 1857 i Sthlm, Klara, son till rektorn Jonas S o Eva Ulrika Hellzén; 2) 18 juli 1860 i Sthlm, Klara, m byråchefen Carl Abraham Limnell, f 25 febr 1825 där, Jak, d 3 juli 1882 på sommarstället Lyran, Brännk, Sth (enl db för Klara), son till förste kontrollören Carl Christian L o Catharina Ulrika (Ulla) Löwenstedt.

Biografi

Fredrika Forssberg växte upp i stiftsstaden Härnösand. Redan som mycket ung intresserade hon sig för det nya inom skönlitteraturen o musiken. Hennes läslust stimulerades i hög grad när hon fick fritt tillträde till biskop E A Almquists (bd 1) bibliotek, som bla innehöll en stor samling dansk litteratur. Sin förlovning med den många år äldre skalden Anders Grafström (bd 17), änkling efter en av den nye härnösandsbiskopen F M Franzéns döttrar, bröt hon efter några år. 1842 gifte hon sig med sin kusin Pehr Eric Svedbom. Sedan paret hade flyttat till Sthlm, där maken blev rektor för Nya elementarskolan, o sedan deras ekonomiska ställning avsevärt hade förbättrats, inte minst genom avkastningen från det svedbom-hellzénska familjeföretaget Wif-stavarf, samlades i deras hem företrädare för litteratur, musik o vetenskap. Några år efter Svedboms död i kolera gifte L om sig med byråchefen i järnvägsstyrelsen, Carl Abraham Limnell, även han en estetiskt o musikaliskt bildad man.

I detta nya äktenskap kom L:s hem, dels i Sthlm o dels på det berömda sommarstället Lyran vid Mälaren, att bli samlingspunkt för den dåtida kultureliten. Den sk Limnellska salongen vann speciellt under 1870- o 80-talen ett stadgat rykte för gästfrihet o kulturell livaktighet. Salongens litterära o musikaliska soaréer — de senare vanligtvis arrangerade av L:s äldste son, Vilhelm Svedbom (1843-1904), tonsättare o under ett kvarts sekel sekreterare i MA — gästades av bl a Björnstierne Björnson, W F Dalman, Ivar Hallström, L J Hierta, Elise Hwasser, Henrik Ibsen, Carl Snoilsky o Pontus Wikner — den senare höll här en rad filosofiska föredrag — o under senare år av de kända fruarna S Adlersparre, A Kerfstedt o A Hierta-Retzius. Med vaket intresse tog L del av den nyare skönlitteraturen — avgörande intryck fick hon bl a av Ibsens verk — o inbjöd ofta debutanter till sina salonger, där hon själv föredrog eller lät någon skådespelare föredra delar ur dessas verk. Det var här hon vid ett tillfälle läste upp dikter ur Vallfarts- och vandringsår av V v Heidenstam, en då helt okänd författare. En annan gång var Selma Lagerlöf där som gäst o läste ur sin då ännu ej tryckta roman Gösta Berlings saga.

L blev efter hand alltmer engagerad inom det sociala området o i frågor som rörde kvinnans politiska, ekonomiska o juridiska ställning. Många av kvinnor bildade föreningar höll i hennes hem möten, föredrag o överläggningar, där ämnena kunde gälla nykterhet eller sedernas höjande. I början av 1850-talet bildade L tillsammans med Fredrika Bremer o a Sthlms fruntimmersförening för barnavård, där hon blev sekreterare. Av andra sociala åtaganden kan nämnas hennes aktiva medverkan vid stiftandet av Klara skydds- o arbetarförening, i vilken hon var sekreterare i 25 år, o hennes ledamotskap i styrelsen för Föreningen för gift kvinnas äganderätt under ett 10-tal år. Under 1870-talet medverkade hon vid bildandet av föreningen Handarbetets vänner. I samband med Fredrika-Bremer-förbundets tillkomst var hon bl a med om att tillsammans med S Adlersparre dra upp riktlinjerna för detta.

Även som filantrop kom L att göra betydande insatser. Så stödde hon frikostigt ett stort antal föreningar o institutioner, däribland Fredrika-Bremer-förbundet, den 1865 av Jenny Rosander startade sk Aftonkursen för fruntimmer, i vars styrelse hon kom att bli en av stöttepelarna, o Eugeniahemmet, där hon var v ordf under 10 år. Hon stödde ekonomiskt många författare, konstnärer o musiker. Med L:s hjälp kunde Fredrika Bremer företa sin resa från Italien till Palestina, o Selma Lagerlöf fick möjlighet att i Landskrona slutföra Gösta Berlings saga. Som ledamot i olika styrelser lyckades hon också förmå föreningarna att utverka yrkesstipendier för kvinnor.

Av samtida kulturpersonligheter influerades L starkast av Fredrika Bremer. Det var främst genom vänskapen med henne som hon entusiasmerades till vidgade sociala insatser. Under Fredrika Bremers resor försåg L henne med litterära nyheter från Sverige o beredde hennes reseskildringar för tryckning i Aftonbladet. Genom sin medmänsklighet, sina värdinneegenskaper, sina omfattande kulturintressen o sina filantropiska o sociala engagemang kom L att under några årtionden spela en betydande roll i Sthlms kulturliv.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L från bla F Bremer (tr i Fredrika Bremers brev, 3, 1917 o 4, 1920), C M Forssberg (modern), S Lagerlöf o maken P E Svedbom (108 st) i KB o från P Wikner i UUB. Brev från L till bl a S Adlersparre, F Bremer, U v Feilitzen, G Mittag-Lefller o maken P E Svedbom (64 st) i KB, o till bl a E Fryxell, H o C R Nyblom i UUB. -Ätsk brev ur Svedbomska saml i KB tr av L Dahlgren i Norrländska släktprofiler, se nedan.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: S Adlersparre o S Leijonhufvud, Fredrika Bremer, 2 (1896); U Boethius, Strindberg o kvinnofrågan (1969); F Bremer, Brev, 3—4 (1917-20); L Dahlgren, Lyran (1913); dens, Norrländska släktprofiler. Episoder o minnen ur Fredrika o Per Erik Svedboms bref o familjepapper, 1 — 2 (1911); L Dietrichson, En norrmans minnen från Sverige (1901); Fredrika Bremer i brev, ed E Kleman (1944); H Hamilton, Hågkomster (1928); A Holmberg, Pehr Erik Svedbom 1811-1857 (1964); Idun 1911, nr 20; I Fredrika Bremers spår. Fredrika-Bremerfdrb 1884-1944 (1944); B Järbe, Fredrika Bremers Sthlm (1974); A Kjellén, Bakom den officiella fasaden. En studie över Carl David af Wirséns personlighet (1979); S Leijonhufvud, So-phie Adlersparre, 1-2 (1922—23); H Nyblom, Mina levnadsminnen, 2 (1922), s 138-49; SMoK; Sverige i fest o glädje, 1, ed M Rehnberg (1946); M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890-1910 (1955). -Nekner i AB 13 sept 1892, Dagny 1892, h 6, Idun 1892, nr39oS-T 14 o 16 sept 1892. - Bjarnstjernc Björnsons brevveksling med svenske 1858—1909, 1-3 (1960-61).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Fredrika Limnell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10390
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Fredrika Limnell, urn:sbl:10390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se