O Emil Lindberg

Född:1850-05-03 – Kila församling (D-län), Södermanlands län
Död:1920-10-17 – Alingsås stadsförsamling, Älvsborgs län

Orientalist


Band 23 (1980-1981), sida 210.

Meriter

Lindberg, Otto Emil, f 3 maj 1850 i Kila, Söd, d 17 okt 1920 i Alingsås. Föräldrar: jägmästaren Otto Enhörning o pigan Carolina Moberg, 1854 g m trädgårdsdrängen Anders Gustaf L, efter vilken L tog sitt namn. Mogenhetsex vid Sthlms norra gymnasium 19 maj 74, inskr vid UU ht 74, meddelade privat undervisn i Uppsala 76—nov 91, lär vid Fjell-stedtska skolan där ht 79—vt 83, anställd vid kursen för teol-fil ex ht 83 —nov 91, stiftade Uppsala arbetareinst 83, FK vid UU 12 sept 85, stiftade fören Studenter o arbetare 86, FL vid UU 31 dec 90, eo lär i semitiska språk vid GH 30 sept 91—94, led av styr for Gbgs arbetareinst 92—15, inspektor där 15—16, disp vid UU 18 nov 93, FD där 31 maj 94, doc i semitiska språk vid GH 6 mars 94, tf prof i samma ämne där 8 mars 98, ord prof 2 (stadf 29) april 98—1 sept 16, ordf i Västra Sveriges folkbildn:forb 01 —febr 03, i styr för Majornas elementarlärov för flickor 01—02. — LVVS 00.

G 21 maj 1876 i Brännkyrka, Sth (nu Sthlm, Brännk) m Hilda Erika Lindeberg, f 14 mars 1847 i Vintrosa, Ör, d 12 febr 1927 i Skärv, Skar, dtr till lantmätaren Karl Gustaf L o Hilda Augusta Wigert.

Biografi

Emil L arbetade först som kopparslagarelärling o övergick sedan till typografyrket. Han började studera vid arton års ålder. Efter sex års studier kom han som student till Uppsala, där han under fattiga, strävsamma förhållanden genomförde sin akademiska utbildning. Hans huvudämne var semitiska språk o vid sidan därav ägnade han teoretisk filosofi ett speciellt intresse. Studieårens stora ekonomiska problem löste han genom en mycket omfattande verksamhet som privatlärare, främst i hebreiska.

L:s huvudlärare i semitiska språk var J T Nordling o dennes efterträdare H N Almkvist (bd 1). Nordling hade en äldre tids syn på ämnet. Han föreläste uteslutande över GT o koranen men inom detta snävt begränsade område var han en god handledare. Almkvist, som var mycket mångsidig, moderniserade undervisningen bl a genom att tillerkänna arabiskan en central roll o införa komparativ semitisk grammatik på schemat. Tack vare hans stimulerande ledning kom L till en början att främst intressera sig för språkhistoriska problem. I doktorsavhandlingen Studier öfver de semitiska ljuden w och y behandlar han den ofta debatterade frågan hur de stora förändringar skall förklaras som drabbat dessa ljud i de olika semitiska språken. För hans undersökning var E Tegnérs betydande avhandling De vocibus primæ radicalis w (1870) på många punkter en viktig vägledare. L fortsatte en tid sina ljudhistoriska studier o publicerade första delen av ett planerat större verk, Vergleichende Grammatik der semitischen Sprachen, till vilket han inspirerats av en serie föreläsningar av Almkvist. Han avslutade emellertid aldrig detta arbete utan ägnade sig i stället åt en rad andra uppgifter, bland vilka främst bör nämnas hans omfattande religionshistoriska o religiösa författarskap samt hans betydande insatser för folkbildningen.

I den populärt vetenskapliga föreläsnings-verksamheten vid GH deltog L med stor iver både som docent o professor. Överarbetning-ar av föreläsningar som han därvid hållit föreligger i böckerna Mohammed och Qorânen, Hârûn Arraschîd och hans närmaste samtida i historia och saga samt Jobs-boken eller Lidandets problem på israelitisk mark. — Bland hans andra för en bredare publik avsedda skrifter märkes främst det omfångsrika verket Gudsordets utvecklingsgång i världen, där han behandlar de olika religionernas heliga böcker alltifrån den egyptiska dödsboken till koranen med tyngdpunkt på judendomens o kristendomens urkunder samt redogör för olika religiösa o etiska idéers utvecklingshistoria. Arbetet publicerades först som uppsatser i GHT under titeln Religionshistoriska strövtåg. — L som var en varmt religiös människa utan speciell dogmatisk bindning utgav även ett antal religiösa skrifter, däribland Religiösa meditationer och stämningar. L visade tidigt stort intresse för folkbildning o folkupplysning. I det organiserade folkbildningsarbete som inleddes 1880 då A Nyström grundade Sthlms arbetareinstitut gjorde han en betydande insats. Redan 1883 stiftade han sålunda Uppsala arbetareinstitut o var under många år ledamot av styrelsen för motsvarande institut i Gbg. Han var även med om att starta Västra Sveriges folkbildningsförbund, där han även fungerade som ordf under de två första verksamhetsåren. Ledd av sin sociala pliktkänsla bildade han i Uppsala 1886 även föreningen Studenter o arbetare som fick filialer i Sthlm, Gbg o Lund. Syftet var att försöka bekämpa klassfördomar o utjämna klasskillnader. Föreningen, som till en början utvecklade stor livaktighet, lyckades emellertid inte att i någon större utsträckning nå de uppsatta målen. Den upplöstes 1911.

L:s stora kunskaper i förening med hans enkla, lättfattliga framställningssätt gjorde honom till en förebildlig, ofta anlitad föredragshållare, vars säregna förmåga att komma sina åhörare nära o väcka deras intresse är väl omvittnad.

Författare

Sven Dedering



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a F Läffler o K Warburg i KB, till bl a C Holmberg, E Liljeqvist, E Tegnér o K Wicksell i LUB, till bl a C Annerstedt, S A Fries o H Hjärne i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kollegium i hebreisk grammatik enligt professor Q T] Nordlings system. Upsala [1880]. 4:o. 116 s. [Litogr övertr; pärm: R Schum-burgs godtköpts-kollegier n° 3.] — Reflexioner öfver djefvulsdogmen. Upsala 1881. 38 s. ([Omsl:] Populära uppsatser i religiösa och humanistiska ämnen, 1.) — Något om orsakerna till goodtemp-larismens hastiga utbredning. Föredrag. [Sthlm, tr] Arboga 1883. 27 s. (Svenska Good templars bibliotek, n:o 2.) — Goodtemplarismens mål. Föredrag. [Sthlm, tr] Arboga 1883. 32 s. ([Omsl:] Ibid, 3.) — Några vinkar om uppfostran, 1 — 10 [sign] (Svensk läraretidning, årg 3, 1884, Sthlm, fol, s 45 f, 61-63, 105 f, 165-167, 201-203, 249-251, 281-283, 289-291, 305-307, 330 f, 341 f, 409 f, 419 f, o årg 4, 1885, s 26 f, 33-35, 466 f). - Saga [sign] (Från Fyris' strand, dikter och berättelser af Upsalastudenter [red avj Bergman], Upsala 1888, s 7-10). - [Sign dikter] (ibid, s 36 f, 67-70, 80-82, 94 f). — Något om sättet och medlen för åstadkommande af verklig förbrödring menniskor emellan. Föredrag hållet i Kristliga föreningen af unge män den 26 oktober 1892. Gbg 1892. 24 s. - Siareträdet, trasten och mullvaden (Redogörelse för Göteborgs arbetareinstituts verksamhet under det tionde arbetsåret 1892-1893, Gbg 1893, s 36-39). — Studier öfver de semitiska ljuden w och y. Akad afh [Upps]. Lund 1893. 176 s. [Även med ny tit:] Gbg 1894. (VVSH, Ny tidsföljd [=f 3], 28, 1894.) — Sanningstrådar i sagoväf. Gbg 1894. 150 s. [Ryggtit: Sagor.] — Grundlinier till föreläsningar i fornsemitisk historia (assyrier och babylonier). Gbg 1894. 11 s. (Sommarkurserna vid Grebbestad 1894.) - Mohammed och Qorånen. Gbg 1897. IX, 194 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, 6.) — Vergleichende Grammatik der semitischen Sprachen, 1*. Lautlehre, A. Konsonantismus. Gbg 1897. XI, 160 s. (GHÅ, bd 3, 1897. Festskrift vid H. M. konung Oscar II:s regerings-jubileum den 18 september 1897. Utg af Göteborgs högskola [:6].) — Semiterna och den alfabetiska skriften (ibid, 4, 1898 [:3]. Festskrift tillägnad fd konsuln ... Oscar Ekman den 16 december 1898 af Göteborgs högskola, Gbg 1898, s 134-151, 1 tab, även sep, 18 s, 1 tab). - Det kommer en vår. (Från norskan.) ([S. S. U.H., Skriftserie, 2.] I nykterhetsfrågan, [omsl:] kortare inlägg av S Ribbing, E. W. Wretlind ..., Upsala 1898, s 31 f). — Religiösa meditationer och stämningar. Saml [l]-3. Gbg 1900-03. [1.] 1900. VII, 207 s. [2, omsl: Ny saml.] 1901. VII, 200 s. 3. 1903. 201 s. 1:2. uppl 1922. 200 s. - Hårun Arraschid och hans närmaste samtida i historia och saga. Gbg 1900. XI, 173 s. (Populärt vetensk föreläsn ..., 14.) — Framtidens kristendom, Sthlm 1902. 214 s. (Kulturbiblioteket, 4 [omsl].) — Nykterhetsarbetet från etisk synpunkt. Föreläsning vid nykterhetsundervisningskursernas öppnande å Göteborgs högskola den 3 jan. 1903. Upsala (tr Gbg) 1903. 16 s. (Nykterhetsundervisningen, n:r 1.) [Ny uppl se nedan 1914.] — Hvilka fordringar böra och kunna ställas på en god föreläsare? (Social tidskrift, årg 3, 1903, Sthlm, s 206-211). - Grundlinier till föreläsningar öfver de religiösa partibildningarna hos judarna mellan den babyloniska fångenskapen och den första kristna tiden. Gbg 1904. 8 s. — Ett par ord om dumhetens natur. Sthlm 1905. 12 s. ([Omsl:] Nordiska öresbiblioteket, n:o 12.) — Gudsordets utvecklingsgång i världen. 1—3. Sthlm 19[05—]13. 1. De olika religionernas biblar. 19[05-]09. VI, 570 s. 2. De religiösa och etiska idéerna. 1911 [1910-12]. IV, 639 s. 3. Hvad skola vi tro? 1913. 171 s. [Utg i häften.] 1, 3: [titeluppl] 1923. — Jobs-boken eller Lidandets problem på israelitisk mark. Sthlm 1908. 94 s. (Populärt vetensk föreläsn . . ., N F, 6.) — Aro religion och moral i aftagande? (Kristendomen och vår tid, årg 3, 1908, Lund, s 51—64). — Arbetarerörelsen och den religiösa frågan (Social tidskr, 9, 1909, s 145— 149. - Gcnesis IV: 7 (GHÅ, bd 16, 1910 [:2]). Minnesskrift utg af Filologiska samfundet i Göteborg på tioårsdagen af dess stiftande den 22 oktober 1910, Gbg 1910, s 37-41). - Kan moral uppstå och existera oberoende av religionen? (Social tidskr, 11, 1911, s 417-421). - Uppståndelse (Kristendomen och vår tid, 7, 1912, s 248-255). -Några personliga intryck från föreningens första dagar (1888—1913, Föreningen för semitiska språk i Uppsala. Ett 25-års-minne [utg av H. S. Nyberg], Upps 1913, 4:o, s 41—47). - Nykterhetsarbetet från etisk synpunkt ([Omsl:] S. S. U. H:s skriftserie, 23. [Rubr:] S. S. U. H:s studiehandbok, Sthlm o Upps (tr Upps o Västerås) 1909-17, s 203-215 [i h 4, Sthlm (tr Upps) 1910(1914?)]). - Kvinnan i Tusen och en natt (Rösträtt for kvinnor, årg 3, 1914, Sthlm, fol, nr 18, s 3 f, 20, s 2, 21, s 4, samt 4, 1915, nr 2, s 5, o 6, s 4). — Ett par ord om "ungdomens forvildning" (Social tidskr, 14, 1914, s 3—11). — Några ord om Ralph Waldo Emersons liv och livsåskådning ([Omsl: Berömda filosofer, 6.] R W Emerson, Naturen och människan, valda essayer och tal, Sthlm 1915, s 1-16, 2. uppl 1919, s 5—20). — Inför livets och dödens problem. Föredrag och uppsatser saml o utg av H Lindberg. Sthlm 1922. 154 s. — Bergspredikan och det verkliga lifvet af E. O. Lindberg. (Tryckt som manuskript.) [Omsl.] Laholm [1922]. (4) s. [Ur GHT 15/6 1901.] - Sagor. Sigtuna 1926. 4:o. 126 s. [Föret undert: Barnen] — Bidr i Religion and li-berty, Addresses and papers at the second interna-tional council of unitarian and other liberal reli-gious thinkers and workers, held in Amsterdam, September 1903, Leyden 1904, o Freedom and fel-lowship in religion, Proceedings and papers of the fourth international congress of religious liberals [Boston 1907], Boston u å, i Protestantisk Tidende, Aarg 11, 1913, Khvn, o Excelsior, Organ for Nordens kristelige Studenterforbund og Akademiske Frivilliges Missionsförbund, Aarg 20, 1915, Chris-tiania, samt betraktelser o rec i GHT.

Utgivit: Hermes, organ for Arends'ka stenogra-fien i Sverige, [årg 1,] 1882, Upsala, nr 1—9, (8) s, s 1 — 72 (även red).

Källor och litteratur

Källor och litt: GHM 1891-1916 (1916) o 1916-1941 (1942); M Hellberg, Tre uppsalagestalter från 1880-talet (Hågk o livsintr, 17, 1936); Inbjudn till ,.. föreläsn med hvilken ... L kommer att sitt ämbete tillträda [GH 8 sept 1898] (1898); O Nor-denskjöld, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1919-1923 (VVSH 4: 32:5, 1927); K. V Zct-tcrstéen, Semitiska studier i Sverige under de sista femtio åren (Sv orientsällsk:s årsb 1924), s 37—40.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Emil Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2019-08-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10423
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Emil Lindberg, urn:sbl:10423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2019-08-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se