Gustaf O Lagerbring

Född:1769-05-31 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1847-02-18 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Arméofficer


Band 22 (1977-1979), sida 81.

Meriter

3 Lagerbring, Gustaf Olof, f 31 maj 1769 i Sthlm, d 18 febr 1847 i Uppsala. Föräldrar: krigsrådet Pehr L o Christina Eleonora Hastfer. Fanjunkare vid husarreg 19 jan 71, kornett vid adelsfanan 25 febr 78, löjtn vid Upplands reg 18 maj 85, kapten i reg 9 sept 89, stabskapten vid livkomp av Upplands reg 15 dec 90, överadjutant o major i armén 9 maj 92, förstemajor vid Upplands reg 3 april 96, överstelöjtn i armén 16 nov 99, generaladjutant av flygeln 31 jan 01, överste i armén 11 mars 09, överstelöjtn vid Upplands reg 10 juni 09, generaladjutant 29 juni 09, överste o chef för Upplands reg 29 maj 10—16, generalmajor 26 jan 13, frih 26 jan 15 (enl RF § 37; introd 18 dec 16), chef för tredje infanteribrigaden 11 juni 16, generallöjtn 11 maj 26, inspektör vid andra infanteriinspektionen 24 sept 28, avsked ur krigstjänsten 8 febr 44. — Serafimerriddare 43.

   G 1) 4 juli 94 m Margareta Ulrika Hård af Segerstad, f 22 april 71 på Hjälsta, Viksta, Upps, f 28 juni 13 i Uppsala, dtr till kaptenen Alexander Magnus H o Eva Ulrika Leijel; 2) 20 april 16 i Tveta, Sth, m Maria Antoinetta Ingelotz, f 1 sept 88 på Aske, Håtuna, Upps, d 17 nov 70 i Uppsala, dtr till majoren Bernt Gustaf I o grev Maria Antoinetta Leijonstedt.

Biografi

Gustaf L, som blivit löjtnant vid Upplands reg vid 16 års ålder, följde några år senare regementet till Finland vid mobiliseringen 1788 o deltog i landstigningen öster om Fredrikshamn i aug s å. 89 var han med om forceringen av Stora Abborrfors, Sutula o Högforspasset 3—18 juli, första slaget vid Svensksund 24 aug o den därpå följande reträtten till Svartholm. Han befordrades nu till kapten o deltog 90 i sjötåget till Humaljoki o Björkösund samt utbrytningen ur Viborgska viken o det därpå följande andra slaget vid Svensksund 9 juli.

Vid krigsutbrottet 08 beordrades L till armén mot Norge o övertog befälet över de trupper, som först skulle gå över gränsen 13 april. Det illa förberedda o resultatlösa fälttåget inställdes i maj, o under sommaren kommenderades L till högkvarteret på Åland för att som överadjutant hos generalmajor v Lantingshausen åtfölja den av denne ledda landstigningsexpeditionen till Lokalaks söder om Nystad. Landstigningen företogs 17 o 18 sept med 4 000 man men misslyckades. Lantingshausen ersattes nu med L, som fick i uppdrag att göra ett nytt försök vid Helsinge i Vemo söder om Lokalaks. L framhöll för kungen 23 sept omöjligheten att med 3 000 man, otillräcklig ammunition o avsaknad av hästar för transport av proviant o förnödenheter uppnå det i instruktionen uppställda målet. Avsikten var att besätta Vemo, genom överrumpling erövra Åbo o därefter förgöra alla fiender mellan denna stad o Björneborg, där v Vegesacks kår troddes ha landstigit. Företaget verkställdes likväl 26—28 sept o ledde till en viss begynnelseframgång. Den 27 ersattes L emellertid som befälhavare av överste G R Boije på grund av sitt brev till kungen. Efter ytterligare strider återinskeppades trupperna 28 sept, varvid L ledde arriärgardet o led en del förluster i materiel o manskap på grund av brist på båtar vid em- barkeringen av eftertruppen. Kungen uppgav nu tanken på vidare landstigningar i södra Finland, sedan det visat sig att sådana efter Sveaborgs fall var helt utsiktslösa. Gardesregementena degraderades eller upplöstes 12 okt som en föjd av misslyckandet trots L:s o Boijes framställningar.

L tjänstgjorde under vintern på Åland som chef för västra flygelns förposter o beordrades 15 mars 09 av general v Döbeln, som ansåg L vara en användbar o skicklig officer, till ryska högkvarteret på Kumlinge för att föreslå vapenstillestånd. Här mötte han oförmodat den ryska armé om 30 bataljoner, som just igångsatt sin offensiv i syfte att förjaga den svaga sv ålandsfördelningen, besätta Åland o över isen marschera till sv fastlandet med erövringen av Sthlm som mål. L underrättade v Döbeln om det hotande anfallet o lyckades genom skickliga underhandlingar fördröja fiendens fram-ryckning, varigenom svenskarna kunde återtaga till Eckerö. 16 mars mötte v Döbeln o L den ryske överbefälhavaren general G J v Knorring i Klemensby. Ryssarna gick med på att de sv trupperna skulle få utrymma Åland o dra sig tillbaka till Grisslehamn. Ryske krigsministern godkände emellertid inte detta beslut, v Döbeln uppdrog då åt L att fortsätta underhandlingarna, medan han själv begav sig till armén. Med ett ryskt fredsförslag skyndade L därefter till Sthlm, medan svenskarna marscherade till Signildsskär o Grisslehamn. Dagen efter sin ankomst till Sthlm mottog L sin överstefullmakt. Gustav IV Adolf var nu avsatt o med riksföreståndaren hertig Karls svarsskrivelse begav sig L åter till Åland men sammanstötte med överste Kulneff i spetsen för en rysk styrka i Grisslehamn. L förmådde nu denne att med sin truppstyrka återvända till Åland tillsammans med honom. L mottogs väl i det ryska högkvarteret o lyckades på eget bevåg sluta en konvention, enligt vilken de för erövringen av Sthlm avsedda ryska trupperna skulle återvända till Finland mot att svenskarna ej på nytt försökte besätta Åland. Detta godkändes även av hertig Karl. L fortsatte nu sin resa till Hfors, där han fick företräde för tsar Alexander, som bemötte honom nådigt. General v Knorring däremot föll i onåd för att han ej fullföljt marschen till Sthlm.

Som nyutnämnd generaladjutant hos general Wachtmeister deltog L i kustarméns landstigning vid Ratan 17 aug i syfte att inringa den ryska styrkan i Umeå. L förde under slutstriderna vid Sävar 19 aug befälet över de sv trupperna. Han försvarade senare den starkt kritiserade reträtten från Djäkneboda, som möjliggjorde den ryska utbrytningen norrut, o rembarkeringen av trupperna vid Ratan med att målet med expeditionen i alla fall på så sätt vunnits. Största delen av Västerbotten hade genom den ryska reträtten åter kommit i sv hand.

L blev 13 generalmajor o kommenderad till kronprins Karl Johans generalstab. Under kriget i Pommern beordrades han att överta befälet över v Döbelns trupper o verkställa reträtten från Hamburg, v Döbeln, som agerat utan order, dömdes i juni 13 (se bd 11, s 743 f) av en krigskonselj, där också L ingick. S å utnämndes L till chef för arméns generalstab o deltog som sådan i bataljerna vid Grossbeeren o Dennewitz. I slutet av dec utsågs han till chef för andra infanteribrigaden, med vilken han bevistade 1814 års kampanj i Holstein o Norge. Han blev generallöjtnant 26 o avslutade sin krigarbana som inspektör vid andra infanteriinspektionen. När han 44 tog avsked ur krigstjänsten, hade han varit inskriven i arméns rulla i 73 år.

L var en duglig o framgångsrik militär, som lojalt sökte fullgöra sina uppgifter även under svåra förhållanden. Särskilt blev han i tillfälle att visa sin begåvning o sin taktiska förmåga som förhandlare, på vilket område han nådde anmärkningsvärda resultat. I sin skrift Betraktelser .. . söker han tillrättalägga en del felaktigheter o förvrängningar från rysk sida rörande händelserna på Åland o i Västerbotten (om otr relationer av L jfr nedan).

Författare

Erik Birck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s anteckn:ar rörande Ålands evakuering o kustarméns operationer 1809 i avskr i UUB (F 731) o i Kr A (flera relationer i Krigshandl:ar 1808—09, vol 258; jfr Waller nedan a a, s 570—576, o Olssons rec). Hans antecknar från en resa Sthlm—Sveaborg 1790 i NordM. Tjänsteskriv:er o rapporter från o till L i nedan anf serier i KrA; dito i BFA. Tjänsteskriv:er från L som chef för Upplands reg 1810—16 (M 421), skriv:er till K M:t som befälh generaladjutant 1811—12 (i M 80) o några skriv:er till Konungen (1808; fol ser), allt i RA. Strödda brev från L i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Betraktelser i anledning af ryske generalen P. v. Suchtelens historiska berättelse om kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. Upsala 1836. 35 s. — Åminnelse-tal öfver general-lieutenanten . . . Carl von Cardell (Tal, hållne i Kongl. krigsvetenskapsakademien . . ., Sthlm 1821, s. 43—59). — Bidrag till 1808 års krigs-historia. Utdrag af undertecknads Anteckningar rörande den under general-majoren grefve Lantingshausens befäl från Åland utgångne expedition i september 1808 (KrVA, tidskrift, 1844, Sthlm, s 407—420, 1 karta). — [Brev] (A Hammarskjöld, Generalen grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt och hans fälttåg, Sthlm 1910, s 61—67, 107—135; delvis tr i HT, årg 14, 1894, Sthlm, s 37—44).

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigshist handl:ar: Kriget 1808—09, RA; Biografica, Krigshandl:ar 1808—09, Kriget i Tyskland 1813—14 o Generaladjutantens arkiv, KrA.

C A Adlersparre, 1809 o 1810. Tidstaflor, 1—3 (1850); C Akrell, Om fälttåget i norra Tyskland åren 1813 o 1814, til freden i Kiel (KrVAH 1817, tr 1820); G A Aminoff, Relation om fd Sawolaks brigadens, af kongl finska arméen, deltagande i 1808 & 9 årens fälttåg i Finland o Westerbotten ... (1839); O Bergström, Bidr till K Uplands reg:s hist (1882); Biographiskt lexicon, 7 (1841); S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlotta, Dagbok, 8—9 (1939—42); E G v Döbeln, Några anteckningar om o af general [G C] v Döbeln, 1—4 (1856—78); [N v Döbeln,] Bidr till hist om åren 1808, 9 o 13, i anledn af prof Arndts, generalerne grefve van Suchtelens o frih L:s arbeten, af N-v-n (1840); [E Gravallius,] Kronprinsens af Sverige Carl Johan fälttåg åren 1813, 1814, 1—3 (1814—1815); A Hammarskjöld, ovan a a; Hist reklamationer rör 1788, 89 o 90, samt 1808 o 9 årens fälttåg i Finland, ed E v Qvanten (1859); E Hornborg, När riket sprängdes (1955); T T:son Höjer, Carl Johan i den stora koalitionen mot Napoleon (1935); G Lagerbring, Några erinringar med anledning af herr A Hammarskjölds framställning af expeditionen till Vesterbotten 1809 (bil till HT 1897); C J Ljunggren, Skildring af krigshändelserna i Öster- o Västerbotten 1808—1809 (SSLF 58, 1903); J Mankell, Anteckn:ar rör finska arméns o Finlands krigshist, 2 (1870); [A I] Michailovskij-Danilevskij, Beskrifn öfver finska kriget till lands o sjös åren 1808 o 1809 ... (1850); G Montgomery, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809, 1—2 (1842); G Nyblaeus, Säfvar o Ratan, expeditionen till Westerbotten 1809 (KrVA:s tidskr 1868); G F Ridderstad, Gömdt är icke glömdt, 10 (1851); A F Skjöldebrand, Memoarer, 3 (1904), s 72, 114, 4 (1904), s 132, 147; P Sparre, Antecknrar rör expeditionen åt Westerbotten år 1809 ... (1865); P van Suchtelen, Kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809 (1835); C I B De Suremain, Sverige på franska republikens o kejsardömets tid (1902); G Swederus, Expeditionen till Westerbotten 1809 (1871); Sveriges krig åren 1808 o 1809, utg av Generalstabens krigshist avd, 4—6 o 8—9 (1905—22); S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947; rec av S Olsson i PHT 1950); E v Vegesack, Etthundrade år eller anteckningar öfver sv furstliga personer samt officerare m fl . . . (1850); dens, Några erinringar vid G Montgommery's Hist ... 1808 o 1809 (1843).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf O Lagerbring, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2020-11-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10850
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf O Lagerbring, urn:sbl:10850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2020-11-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se