Meriter

Lagrelius, Axel, f 16 juli 1863 i Karlanda, Värml, d 9 nov 1944 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: handl Anders Elof L o Laura Augusta Biesért. Elev vid h a l i Falun 76—80, vid tekn elementarskolan i Norrköping 80—83, anställd vid Generalstabens litogr anstalt 83, förest för dess kemigrafiska avd 88, e elev vid KTH 20 sept 88—90, tf förest för Generalstabens litogr anstalt 94—98, chef där 98—33, VD för A Börtzells tryckeri ab 98—33, VD för bokhandelsab Minerva 98, hovintendent 07, ordf i styr för Sveriges litogr tryckeriägares fören (förb från 16) 08—33, ordf i styr för Sveriges litogr tryckerier från 13, skattmästare i Sv sällsk för antropologi o geografi 14—32 (HedL 30), skattmästare i Sällskapet Idun 15, ordf i Sv teknologfören:s fastighets ab 16, led o skattmästare i Kinakomm 19, VD för Jacob Bagges sedeltryckeri 19—33, för Cederqvists grafiska ab 20—33, tf föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri 20—24, överintendent 20, finsk generalkonsul i Sthlm 24—36, led av styr för Försäkr:ab Heimdall 25, led av o skattmästare i NM:s vänner 27, led av Egyptenkomm 28, v ordf i styr för Försäkr:ab Fenix 32, ordf i styr för Anna Sandströms skola 33, i fören Armémusei vänner 34, i styr för A V Carlssons bokförlag ab 34. — LKrVA 01, fil hedersdr vid UU 16 sept 27.

G 7 dec 92 i Norrköping, S:t Olai, m Alma Mathilda Östergren, f 19 april 66 där, d 20 dec 46 i Sthlm, Engelbr, dtr till fabrikören Frans Hjalmar Ö o Gustafva Mathilda Hoffstedt.

Biografi

Efter skolstudier i Falun o tekniska studier i Norrköping fick L anställning vid Generalstabens litografiska anstalt. 1885 besökte han i studiesyfte Tyskland, där han bl a lärde sig såväl ljustryck som sten- o boktryck, o 91 fick han ett stipendium för att där o i Österrike skaffa sig kunskaper om de moderna reproduktionsmetoderna. Han var starkt medveten om den fotografiska reproduktionskonstens möjligheter o den nya teknikens betydelse både för anstalten o den geografiska vetenskapen. Vid anstalten inrättades på L:s initiativ en särskild kartografisk avdelning. Genom kartografin trädde L också tidigt i kontakt med representanter för den geografiska forskningen. Han deltog bl a i de internationella geografiska kongresserna i London 95 o i Berlin 99. 98 efterträdde L hovintendenten Alger-non Börtzell som chef för Generalstabens litografiska anstalt, o några år senare bildades ett konsortium av L, A Hasselqvist o A Blom som inlöste aktiemajoriteten. Under årens lopp förenades med anstalten flera andra företag. 03 inkorporerades Westphals ljustryckeri under firmanamnet Lagrelius o Westphal. Följande år inköptes Iduns litografiska o fotografiska reproduktionsanstalt. 20 övertogs Jacob Bagges sedeltryckeri o Justus Cederqvists grafiska ab.

Under 1900-talets första årtionden rådde inom den grafiska industrin, särskilt den litografiska, ogynnsamma förhållanden. I syfte att förbättra situationen bildades 08 Sveriges litografiska tryckeriägares förening. I denna o dess styrelse blev L ordf. Han tog initiativet till mera vittgående åtgärder för ökat samarbete. Tanken var att de finansiellt bättre ställda företagen i mån av egna tillgångar skulle skjuta till medel för inköp av de sämre ställda. Men också kapital utifrån ansågs nödvändigt. I förhandlingarna härom deltog Norstedt o Söners chef C Carleson o dess tekniske ledare C Ramström, o 13 bildades Sveriges litografiska tryckerier (SLT). I den nya sammanslutningen ingick A Börtzells tryckeriab o Generalstabens litografiska anstalt o till chef utsågs Ramström. L verkade vid sidan av denne o som ordf i styrelsen med levande intresse för företagets utveckling o organisation.

L blev med tiden en outtröttlig insamlare av medel till stöd för vetenskaper o andra ideella företag. Redan vid A G Nathorsts expeditioner till Spetsbergen 98 o nordöstra Grönland 99 engagerade han sig ekonomiskt. Han stödde också den av Otto Nordenskjöld o J Gunnar Andersson genomförda sydpolsexpeditionen 01—03. Projektet hade avstyrkts av VA, men trots detta lyckades man från mecenater erhålla mycket betydande bidrag. På kartan över Sydpolen påminner namnet Cap Lagrelius om L:s insatser.

Andersson höll L fortlöpande underrättad om expeditionens verksamhet o upptäckter o prisade hans förmåga att uppgöra nya planer för ekonomiskt bistånd. Förbindelserna mellan de två kom sedermera att ytterligare utvecklas o fördjupas sedan Andersson rest ut till Kina o trätt i tjänst hos den kinesiska regeringen. En kommitté kom till stånd med uppgift att insamla medel för Anderssons forskning. I både Sverige o England utverkades statens stöd o en del privat kapital tillsköts. Efter kriget bildades den s k Kinakommittén med L som grundare o ledande själ. I febr 21 (enl L:s dagbok) accepterade dåv kronprins Gustav Adolf på förslag av L att inträda i kommittén som ordf. En resa till Kina hade länge lekt L i hågen. Tanken kunde dock inte förverkligas förrän under senare delen av 26 o genomfördes delvis tillsammans med kronprinsparet. Sina intryck har han skildrat i den av Sten Lewenhaupt redigerade boken Axel Lagrelius' Kina-resa.

I Kinakommittén gjorde L utan tvivel sin största o betydelsefullaste insats för främjande av vetenskaplig forskning. Med sina kontakter i olika kretsar var han otroligt skicklig att skaffa medel för att stödja o möjliggöra Kina-forskningen. Han var organisatören hemma i Sverige, medan Andersson utförde fältarbetet i Kina. L tog dessutom den omsorgsfullaste vård om samlingarna i den mån dessa anlände till Sverige, ordnade med bearbetare o utjämnade differenserna mellan stridiga viljor. L:s namn är framförallt knutet till de två institutioner, som förvarar de av Andersson insamlade fynden, Paleontologiska museet vid Uppsala univ o Östasiatiska museet i Sthlm.

Utom med Andersson var L nära vän med Sven Hedin. Redan vid sekelskiftet var Generalstabens litografiska anstalt genom L engagerad i dennes kartografiska arbeten. När Hedin återvände från sin asienresa 05—09, mötte L honom i Moskva o vid hans hemkomst ställde han sig i spetsen för att bilda en hedinfond för understöd åt sv forskare på det naturvetenskapliga, i främsta rummet geografiska, området.

Vänskapen mellan Hedin o L sattes på hårda prov, när det gällde att ekonomiskt föra det stora arbetet Southern Tibet (17— 22) i hamn. Det bestod av 9 delar o 2 kartband. Hedin krävde, att L skulle anskaffa 200 000 kr för att betala den skuld han ådragit sig hos Generalstabens litografiska anstalt. I sin dagbok (7 jan 26) anmärker L, att Hedin är "okritiskt intagen av systrarnas prat, som går ut på att intet är bra, som icke helt ger brodern allt vad han begär". Till slut löstes tvisten så, att medel för likviden insamlades från 8 personer med en viss garantisumma från anstalten.

Vid upprättandet av det geografiska institutet vid StH bidrog L till lösningen av dess byggnadsfråga genom att 30 utlova en donation på 200 000 kr, om Sthlms stad upplät Observatoriehuset åt institutet. Då detta villkor blivit uppfyllt, infriade L 37 sitt löfte. — L:s förmåga att organisera o skaffa pengar gjorde honom till en värderad skattmästare bl a i Gustav Adolfs-fonden, Sv orientsällskapet, Egyptenkommittén, kommittén för Andrée-högtidligheterna o föreningen Nationalmusei vänner. Utanför L:s egentliga intresseområden men maktpåliggande o tidskrävande var uppdraget som Finlands generalkonsul i Sthlm 24—36, som han åtog sig på minister Werner Söderhielms enträgna begäran.

Själv var L samlare av kinesisk konst. På ett alldeles speciellt område förvärvade han en mycket förnämlig samling, nämligen av kinesiska speglar, som hopbragts av honom själv o av de vetenskapsmän, som åtnjutit hans ekonomiska stöd. Samlingen omfattade över ett 100-tal nummer alltifrån 300-talet f Kr fram till 1700-talet. Efter L:s. död skänktes speglarna till dåv kronprinsen, som införlivade dem med sin samling.

L var en vänsäll o levnadsglad människa. I det sthlmska umgängeslivet var han ofta sedd o högt värderad. Under många år tillhörde han Sällskapet Idun, där han var en medelpunkt i glada kretsar.

Författare

Redaktionen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i SSA (brev, dagböcker mm). Brev från L i KB (bl a till E W Dahlgren o H Elmquist), RA (till S Hedin) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om grafiska reproduktionsmetoder (TT, årg 29, 1899, Sthlm, 4:o, afd för Kemi och bergvetenskap, s 51 f, 73). — Narvatroféer i Statens trofésamling. Upps . .. 1907. 4:o. 41 s, 20 pl. (Tills med T J Petrelli.) — Årsberättelse av föredraganden i kart- och kommunikationsväsende, statistik och teknik (KrVAH 1907, Sthlm, s 209— 223). — Axel Lagrelius' Kina-resa av honom själv berättad för Sten Lewenhaupt. Sthlm 1928. 310 s, 1 portr, 1 karta, 2 pl.

Redigerat: Kongl. lifrustkammaren och därmed förenade samlingar, d [1—]2. Sthlm 1897—1901. 4:o. (Tills med C A Ossbahr.) [1.] 1897. 24 s, 50 pl. 2. 1901. 18 s, 46 pl. — Sverige i 32 kartblad. Sthlm 1915—16. Fol. 55 s, 32 bl. (Tills med S Zetterstrand.)

Utgivit: Globen, meddelanden utg av Generalstabens litografiska anstalt, årg 1—12, 1922—1933, Sthlm (ansvutg).

Källor och litteratur

Källor o litt: H W:son Ahlmänn, A L 16.7.1863—9.11.1944 (Ymer 1944); T Althin, A L (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, bd 3, 1941—47); I A Bonnier o A Hå-nell, Anteckn:ar om sv bokhandlare, 2 (1935); E Grill, Sven Hedin (SBL 18, 1969—71); A Hedin, Min bror Sven (1926); H8D 1923, nr 44; Inbjudn:ar till drspromo-ionerna i Uppsala domkyrka fredagen 16 sept 1927 (1927); KrVAH 1944, s 224—227; C G Laurin, Minnen, 4 (1938); SvTeknF; Sällskapet Idun 100 år (1962), s 38 ff; E Wästberg, Sv herrar (1934); B Å[hlén], Axel L (Nord lex för bokväsen, 2, 1962). — Nekr i SvD 10 nov 1944.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Lagrelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10942, Svenskt biografiskt lexikon (art av Redaktionen), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10942
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Lagrelius, urn:sbl:10942, Svenskt biografiskt lexikon (art av Redaktionen), hämtad 2024-05-09.