Meriter

Kiöping, Nils Matson, f 23 juni 1621 i Arboga, d 1680 före 22 nov, begr i Sthlm, Klara. Föräldrar: rektorn i Arboga, sedermera kh i Köping Matthias Nicolai Thunæmontanus o Malin (Magdalena) Carlsdtr. Inskr vid UU 6 mars 41, resor till Afrikas o Asiens kustländer hösten 48—okt 56, underlöjtn vid sv örlogsflottan 10 mars 57, avsked som löjtn 29 okt 60. Reseskildrare.

G 58 m Margareta Mattsdtr, död efter K, dtr till komministern i Häverö, Sth, Matthias o Margareta Persdtr.

Biografi

Enligt ett av Loenbom återgivet rykte var K:s mor naturlig dotter till frih Carl Stenbock. Hon skulle därmed ha varit brorsdotter bl a till drottning Katarina o till Per Brahe d ä:s gemål Beata Stenbock. En dylik frändskap kan ge en naturlig förklaring till det personliga intresse, som Per Brahe d y uppenbarligen kom att visa K.

En uppgift (Loenbom) att K gått i Köpings o Västerås skolor kan ej verifieras i resp matriklar. Enligt en annan uppgift (Västerås hm 1971) blev han 7 nov 1637 av rector scholae i Västerås ådömd att offentligen bestraffas o relegeras för stöld. Möjligen har han därefter studerat vid Strängnäs gymnasium. Vid Uppsala univ inskrevs han 41 tillsammans med sina tre yngre bröder (i motsats till dem dock ej inskr i Västmanland-Dala nation).

K uppger själv att han våren 47 fick drottning Kristinas rekommendation till "utrikes orter". Ett år tidigare hade han genom faderns död blivit föräldralös, o det synes ej uteslutet att det var Per Brahe, som fört K:s talan hos drottningen. Sedan han i Holland mönstrat som matros på en kofferdist, gick han efter åtskilliga äventyr på hösten 48 i holländska ostindiska kompaniets tjänst o tog efter framkomsten till Batavia följande vår värvning som soldat. Han besökte därefter 50 Främre Indien o Persien, där han för en tid tog värvning i shah Abbas II :s armé o marscherade med denne till Afganistan. Året därpå, 51, anställdes han som tolk hos en viss Philip L'Augel, med vilken han reste till Arabien o Ceylon. Efter att ånyo någon tid ha tjänat som soldat avseglade han 53 som tolk o hovmästare åt den holländske ambassadören Henric Pelliconie till Röda havet, vars kustländer besöktes. Efter återkomsten till Batavia företog K 54 en resa till Kina, där han på Pelliconies rekommendation togs om hand av den svenskfödde Fredrik Coyet, sedermera holländsk ståthållare på Formosa. Från ett tillämnat besök i Japan måste han dock avstå, sedan han svårt skadats vid ett skeppsbrott. I början av 56 anträdde K hemresan från Java över Amsterdam till Sthlm, dit han anlände 22 okt.

Resans kronologi framgår av K:s självbiografiska anteckningar. Hans kända resebeskrivning däremot är disponerad geografiskt med de skildrade länderna i ordning från väster till öster. Iakttagelser o upplevelser är återgivna med en skärpa, som gör det troligt att K under sina färder gjort anteckningar, vilka han sedermera sammanställt o bearbetat. Såväl självbiografin som resebeskrivningen måste ha färdigställts 60 (Forssell). Den förra har långt senare publicerats av Loenbom, som lånat manuskriptet ur kanslipresidenten greve Nils Gyldenstolpes handlingar. Sannolikt har denne, som i början av 60-talet var Per Brahes sekreterare, även haft K:s resebeskrivning om hand. Denna skrift trycktes första gången tillsammans med Olof Willmans reseskildringar 67 genom Per Brahes försorg o är den första bok som framställts på det s k Visingsborgstryckeriet. I förordet framstår boktryckaren Johann Kankel (bd 20) felaktigt som initiativtagare till publiceringen. Det ursprungliga manuskriptet har in i det sista före tryckningen överarbetats av annan hand o därvid givits karaktären av politisk stridsskrift mot holländarna.

K:s o Willmans resebeskrivningar mottogs tydligen med stort intresse. Den första upplagan trycktes i 500 exemplar, o 74 utgavs en ny upplaga, även denna tryckt av Kankel på Visingsö. Med hänsyn till det förändrade utrikespolitiska läget hade nu alla utfall mot holländarna utrensats eller mildrats. Under 1700-talet utgavs genom Lars Salvius försorg två separata upplagor av K:s arbete. Denne gav då texten en helt ny språkform (Johannisson). C C Gjörwell kritiserade K:s verk, som enligt hans mening borde "snarast förgätas, men läses starkt", ett omdöme som måhända i någon mån färgats av motsatsförhållandet mellan Gjörwell o Salvius. Först 1921 fick K genom Sven Hedin sin upprättelse som författare. Hans berättelse bär enligt Hedin prägeln av "fullkomlig sanningsenlighet". Att K även okritiskt återger allehanda skepparhistorier bottnar snarast i en tidsbunden lättrogenhet. I vissa fall har tydligen också rena minnesfel spelat in.

K:s o Willmans reseskildringar utgör i själva verket de första av svenskar författade beskrivningarna från Orienten som blivit tryckta. Medan Willman mera uppehåller sig vid historiska händelseförlopp o sociala förhållanden, ägnar K sitt intresse främst åt människorna o deras seder samt åt djur- o växtvärlden. K:s skildringar har ej varit utan inflytande på 1700-talets sv naturvetenskap. Harald Vallerius citerar 1700 hans uppgift att Ceylon o Sumatra en gång varit förenade med den asiatiska kontinenten, o Linné torde ha påverkats av K:s mening att bananen var den förbjudna frukten i paradiset. Däremot godtog han inte dennes tes att paradiset legat på Ceylon. Linné återger också K:s beskrivningar av "svansmänniskorna" (Homo caudatus) på Nikobarerna o av en troglodyt (Homo nocturnus), som han sett på Moluckerna. Hos K möter namnen på åtskilliga exotiska djur o växter såsom babian, kameleont, orangutang, banan, batat (sötpotatis) o kokos för första gången i sv text (Johannisson). . Efter hemkomsten tjänstgjorde K ett par år som officer vid sv flottan, varunder han bl a bevistade drabbningarna mot danskarna mellan Ystad o Mön i sept 57 o mot holländarna i Öresund i okt 58. Efter fredsslutet 60 fick han endast 39 år gammal mot sin vilja avsked från flottan. Enligt en uppgift (Nordenskiöld) skall han därefter ha varit i Per Brahes tjänst, något som ej kunnat beläggas men förefaller sannolikt. I mitten av 60-talet bodde K vid Danvikstull i Sthlm, där han levde i knappa omständigheter o mottog årligt underhåll av Per Brahe såväl kontant som in natura. Han avled hösten 80 genom drunkning; den 22 nov utanordnades från Brahes sterbhus 30 dlr kmt som begravningshjälp åt änkan.

Författare

Sven Almqvist

Arkivuppgifter

K:s självbiografi i Sjöholmssaml ( saml), RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Een reesa som genom Asia, Africa och många andra hedniska konungariken, sampt öijar, medh flij t är förrättat (Een kort beskriffning uppå trenne resor och peregrinationer sampt konungarijket Japan, Wisingsborgh 1667, 4:o, s 1—136). [2. uppi av K:s verk] Wiisindzborg 1674. 4:o. 162 s. 3. uppl Sthlm 1743. 174 s. 4. uppl Wästerås 1759. 158 s. 5. uppl 1790. 150 s. [Ny uppl:] Nils Matson Kiöpings resa. Parallelltexter ur andra och tredje upplagorna. Med efterskrift och anmärkningar utg av Ture Johannisson. Sthlm 1961. 158 s. (Svenska texter. Utg av G Freden, 6.) — [Självbiografiska anteckningar] (Anecdoter om namnkunniga och märkvärdiga svenska män, d 2, [utg S Loenbom,] Sthlm 1773, s 29—40).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Almqvist, Johann Kankel (1965); dens, N M K o hans mecenat (Lych-nos 1965—66); T J Arne, Svenskarna o österlandet (1952); Biographiskt lexicon, 7 (1841); B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1664—1668, 2 (VHAAH 69, 1949); A Forssell, Till hist om N M K:s o Olof Eriksson Willmans reseskildr:ar (Herbert Jacobsson 1878 30/11 1948. Festskr, 1948); T Frängs-myr, Geologi o skapelsetro (1969); H Gahns brev till G v Linné [1773] (Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:6, 1912), s 200; C C Gjörwell, Biographia Sveo-Gothica (1768), s 21; S Hedin, Resare-Bengt (1921), s 415— 440; G V Jacobowsky, Sv ostindienfarare före Ostindiska kompaniet (GHT 15 aug 1931); S Lindroth, VA:sJiist 1739—1818, 1:2 (1967); G v Linné, Föreläsn:ar öfver djurriket, ed E Lönnberg (1913), s 15; dens, Menniskans cousiner (Antropomorpha) (dens, Valda avh, 21, 1955), s 8, 11 (efterskr av T Fredbärj, s 14 f); dens, Diasta naturalis 1733, ed A H Uggla (1958), s 135; S Loenbom, inledn till N M K:s självbiogr anteckn:ar (se tr arb ovan); G H M[elli]n, Sw resandes äfwentyr i frem-mande länder, 1 (1848); G Mullern, Förste svensken i Japan (1963), s 110 ff; E N[or-denskiöl] d, K (NF, 3 uppl, 11, 1929); H Rich-ter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); L Roberg, Diss medica de fceda lue dicta venerae (1705), s 14; S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); A Strindberg, Kulturhist studier (1881); R Sundelin, Sv palestinafarare ... (Teol tidskr 1878, s 391); H Vallerius, Diss physica de terrae exterioris mutationibus (1700), s 20 f; Västerås hm, 1 (1843), 1:2 (1949), 2: 1 (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Matson Kiöping, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Almqvist), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11508
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Matson Kiöping, urn:sbl:11508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Almqvist), hämtad 2024-04-25.