Carl Nathanael Klercker, af

Född:1734-11-01 – Kågeröds församling, Skåne län
Död:1817-04-18 – Jakobs församling, Stockholms län

Arméofficer, General


Band 21 (1975-1977), sida 294.

Meriter

1 af Klercker, Carl Nathanael (före adl Klerck), f 1 nov 1734 i Kågeröd, Malm, d 18 april 1817 i Sthlm, Jak. Föräldrar: prosten Petrus Reinhold Klerck o Anna Maria Grund. Inskr vid LU 25 juli 48, volontär vid fortifik 2 sept 51, konduktör där 19 okt 57, adjutant hos Augustin Ehrensvärd 1 april 59, löjtn vid arméns flotta 10 nov 61, kapten där 18 sept 70, vid ett värvat volontärkomp 27 okt 73, major vid arméns flotta 30 juni 75, premiärmajor o överstelöjtn i armén 19 febr 77, befälh över s finska rekognosceringen 15 juni 79, o även över n fördeln 14 dec 80, adl 14 dec 80, överste i armén 6 okt 88, kommendant på Sveaborg 11 jan 91—30 sept 95, generalmajor 2 nov 95, åter kommendant på Sveaborg 4 april 97—4 dec 01, tf generalbefälh i Finland 03—07, general-löjtn 15 maj 05, generalbefälh över armén i Finland 7 sept 08, tf befälh över norra armén 13 mars 09—18 mars 10, frih 29 juni 09, general 29 juni 09, ordf i krigshovrätten 26 maj 10—12. — HedLKrVA 04.

G 10 april 68 i Koskis bruksförs, Åbo o Björneb, m Lovisa Gustava Paqvalin, f 4 juni 48 i Sthlm, Jak, d 11 juni 30 där, ibid, dtr till assessorn Hans Gustaf P o Anna Juliana Beckman.

Biografi

K gick 1751 in som frivillig vid fortifikationen o deltog i befästningsarbeten i Landskrona samt från 57 i Pommerska kriget, utmärkte sig vid Peenemüfnde, Anklam o Pasewalk o blev överbefälhavaren Augustin Ehrensvärds stabsadjutant 59. K fick 62 som löjtnant i arméns flotta kommendering till Karlskrona för kopiering av kartorna över finska skärgården på lotskontoret vid Amiralitetet. 62—69 organiserade han Finska eskaderns lotskontor på Sveaborg. K tjänstgjorde även tidvis som tygmästare o utrustade 72 som varvskapten de fartyg, som avseglade till Sthlm för att deltaga i revolutionen.

K avancerade nu snabbt, fick okt 73 ett värvat volontärkompani, utnämndes 75 till major vid arméns flotta o deltog från 76 i den då under F J Nordencreutz påbörjade rekognosceringen för uppgörandet av en fullständig militärkarta över Finland. K övertog 80 ledningen efter Nordencreutz o blev 81 chef för det då upprättade Finska rekognosceringsverket. Från 91 ledde han även sjörekognosceringen o pejlingen av finska skärgården. K utförde det krävande o mödosamma arbetet med berömvärd skicklighet o omsorg o skapade härigenom ett för sin tid synnerligen värdefullt militärt kartverk över en stor del av Finlands östra gränstrakter o sydkust. Då rekognosceringsverket 05 förenades med fältmätningsavdelningen, o kartmaterialet flyttades till Sthlm, uttalade Gustav IV Adolf 2 okt s å till K sitt nådiga välbehag över det av honom utförda arbetet.

I det 88 utbrutna kriget uppsattes en särskild rekognosceringsbrigad under K:s befäl. Själv kommenderades han till konungens svit. 1 sept s å uppdrogs åt honom generalkvartermästarposten. Han befordrades till överste i armén för visad utmärkt tapperhet o rådighet under fälttåget. Efter slaget vid Svensksund 89 ombesörjde han energiskt skärgårdsflottans reparation. Förordnad till chef för Sveaborgseskadern hösten s å ledde han under vintern framgångsrikt nybyggnadsarbetet på fästningens varv o satte den i Hfors upplagda skärgårdsflottan i skick. Redan 10 maj 90 kunde flottan överlämnas till konungen i Pellinge skärgård för sommarens operationer. K utnämndes 11 jan 91 till kommendant på Sveaborgs fästning, samtidigt som han bibehöll ledningen över rekognosceringsverket. Han hedrades för sitt nit bl a med att inför skärgårdsflottans officerskår på årsdagen av det andra Svensksundsslaget få nedlägga de från fienden erövrade segertecknen på Ehrensvärds grav. — K var kommendant på Sveaborg 91—95 o 97—01. Han tjänstgjorde som andre kommissarie i gränsdragningen mot Ryssland 99 o vikarierade för general en chef Klingspor under dennes frånvaro 01 o 03, då han ordnade försvaret inför det aktuella krigshotet. K deltog i hemliga beredningens planering av det finska försvaret 04 i Hfors o blev generallöjtnant 05.

Då K som tf överbefälhavare 1 febr 08 på Sveaborg nåddes av meddelandet om ryssarnas omedelbart förestående anfall, vidtog han, ehuru sjuk o ålderstigen, genast energiska försvarsåtgärder utan att invänta instruktioner från Sthlm. S d utfärdade han mobiliseringsorder o beordrade rotarna o rusthållen att sörja för proviantering o fura-gering, tills magasin hunnit anläggas, samt länsränterierna att försträcka medel till krigskommissariatet. Fästningens garnisoner o förråd förstärktes, medan huvuddelen av armén samlades vid gränsen för att där upptaga försvaret. Allt detta lyckades K genomföra inom c:a åtta dagar. Sedan den nära tredubbla ryska övermakten brutit motståndet redan 21 febr, drog K enligt den av honom uppgjorda o av krigsbefälet godkända operationsplanen tillbaka trupperna till Tavastehus, där armén var samlad omkr 29 febr. K avsåg att här upptaga en försvarsstrid med stöd av den föråldrade fästningen. Truppernas tillstånd var på grund av penningbristen redan nu dåligt, men andan skildras som god. 1 mars anlände den av konungen till överbefälhavare utsedde generalen Mauritz Klingspor o övertog befälet. Redan 2 mars beslöt denne efter hållet krigsråd att enligt sin medhavda instruktion omedelbart retirera för att undvika den hotande, av ryssarna redan nästan genomförda omfattningen. K:s vid krigsrådet framförda o av generaladjutanten Löwenhielm o överste H H Gripenberg understödda åsikt, att man borde försvara sig i Tavastehus så länge magasinet räckte, förkastades. Härigenom o genom den snabbt o skickligt genomförda reträtten räddades otvivelaktigt armén från att omedelbart slås ut, vilket den ryska krigsplanen syftade till.

Under de följande krigsoperationerna åtföljde K högkvarteret som rådgivare "i nödens stund" ( J F Aminoff). 29 sept tillträdde han i Lohteå överbefälet på konungens order. De flesta ansåg honom oduglig till denna krävande post på grund av hans höga ålder o oerfarenhet som överbefälhavare. Sedan stilleståndet i Lohteå uppsagts 27 okt, fortsatte reträtten under miserabla förhållanden. 19 nov slöts konventionen i Olkijoki, varigenom armén utrymde Finland. Högkvarteret togs i Torneå o senare i Härnösand, o armén förlades i Umeå, Piteå o Ångermanland. Åtgärder vidtogs redan före årsskiftet för att avlägsna K från överbefälet, o i början av febr ersattes han med den tidigare överbefälhavaren Klingspor. K skötte dock tjänsten tillsvidare, ehuru djupt sårad över att ha skjutits åt sidan. Då stilleståndet utgick 23 mars, befann sig K i Härnösand utan att ha lämnat några instruktioner till gränsposteringen i Torneå. Den retirerade till Kalix o kapitulerade där 25 mars 09 under H H Gripenberg, utan att K eller någon annan högre instans informerats. K synes vid denna tid totalt ha förlorat ledningen över armén. Han ersattes 18 mars med generallöjtnanten F Wrede. K avreste nu till Sthlm, upphöjdes 29 juni till friherre o befordrades till general. K:s främsta insats är rekognosceringen i Finland, upprustandet o nybyggandet av arméns flotta 89—90 samt den snabba o beslutsamma mobiliseringen 08. Någon fältherre var han ej, o tanken att försvara Tavastehus skulle betytt arméns totala undergång.

Författare

Erik Birck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av K:s arkiv i KB (antecknrar, rapporter, brev bl a från M Klingspor o A Ehrensvärd, journal 1757—62 mm), mindre saml i KrA (brev från o till K, dagbok juni— okt 1800 mm), saml till sv flottans hist m m i UUB o handhar rör 1808—09 års krig i FR A. Brev från K till C v Stedingk i RA, till bl a Gustav III o Gustav IV Adolf i UUB o till J F Aminoff i Rilaxsaml.

Källor och litteratur

Källor o litt: Militaria, flottan, ansökn:ar o meritförteckmar, RA; S Wawrinsky, Finska rekognosceringsverket, ms 1931, KrA.

B H Aminoff, Annotationer gjorda under

1808 o följande år (SSLF 6, 1886—87); C A Brakel, Anteckn:ar öfver... 1808—1809 årens fälttåg i Finland, ed A Schauman (1862); E L Birck, General Tolls krigsplan år 1788 (SSLF 296, 1944); dens, Mellan Eh-rensvärd o Toll (HArK 52, 1947); C v Bons-dorff, G M Armfelt om kriget i Finland 1808 (FHT 1921); J G Collin, Lefnadsteckn:ar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland 1808 o 1809, 1 (1861); J A Danielson [-Kalmari] Finska kriget o Finlands krigare 1808—1809 (1897); R Hausen, Bref o uppteckniar från kriget i Finland 1808—1809 (SSLF 130, 1916); Hist reklamationer rör . . . 1808 o 9 årens fälttåg i Finland, ed E v Qvanten (1859); G Kling-stedt, Ekonomiska bidr vid fälttågen 1808,

1809 ... (1832); P v Suchtelen, Kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809 (1835); Sveriges krig åren 1808—1809, 1—9, ed Generalstabens krigshist avd (1890—• 1922); G W af Tibell, Åminnelse-tal [i KrVA] öfver generalen af infanteriet . . . G N af K ... (1821); S Waller, Georg Carl v Dö-beln (1947); dens, Bidr till fältmarskalken greve Fabian Wredes biografi (PHT 1948); dens, Finska arméns reträtt från Tavastehus till Österbotten våren 1808 (Sc 1948—49). — P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Nathanael Klercker, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2019-03-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11589
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Nathanael Klercker, af, urn:sbl:11589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2019-03-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se