Axel J E Krook

Född:1831-08-09 – Sölvesborgs församling, Blekinge län
Död:1893-04-26 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Författare, Kommunalpolitiker, Översättare


Band 21 (1975-1977), sida 598.

Meriter

Krook, Axel Johan Erik, f 9 aug 1831 i Sölvesborg, d 26 april 1893 i Gbg, Domk. Föräldrar: handl Anders Georg K o Fredrika Sager. Inskr vid LU 25 april 50, studentex där 27 maj 50, tillf medarb i Allm tidningen 54, i Nya folkets röst 54—55, telegrafassistent i Vänersborg 55—59, tillf medarb i Nerikes nya allahanda 56, i Jönköpingsbladet 57, telegrafassistent i Gbg 59—60, tillf medarb i Gbgs-Posten 59, fast medarb där från 60, ordf i Gbgs arbetarefören aug 66—70 o 73—nov 76, led av Gbgs stadsfullm jan 68—82, red o ansv utg av Arbetaren 5 dec (ut-g:bevis 31 okt) 68—31 dec 70, ordf i styr för ab Gbgs folkbank 71—75, VD där 75—aug 82, estetisk dir för Nya teatern i Gbg 74— 75, red o ägare av Nyaste förposten 80—90 o utg 83 (utg:bevis 5 april)—90, utg av Marstrands annonsblad 83 (utg:bevis 5 mars)—84. Förf, översättare.

G 5 maj 65 i Gbg, Karl Johan, m Selma Madelaine Warberg, fil okt 43 där, ibid, d 10 maj 19 där, Vasa, dtr till premiärlöjtn Carl Anton Carsten W o Margareta Levin.

Biografi

En grupp yngre studenter i Lund bildade i dec 1851 det litterära sällskapet Sjustjärnan. Kretsens ledande personlighet var den då 23-årige Viktor Rydberg, men den egentlige initiativtagaren tycks ha varit Axel K, som året förut påbörjat medicinska studier. Han blev också med täcknamnet Arago sällskapets ordf, till dess det upplöstes våren 52, då Rydberg o K av ekonomiska skäl tvangs avbryta studierna o lämna Lund.

K:s läggning var från början närmast konservativ, bl a hävdade han i en dispyt med Rydberg frånvaron av ett proletariat i Sverige. Tiden i Sjustjärnan innebar sannolikt ingen förändring härvidlag, även om hans sejour 54—55 i den radikalaste huvudstadspressen, bl a den flera gånger konfiskerade Nya folkets röst, skulle kunna tydas i den riktningen. Utöver sporadiska engagemang i dagspressen försörjde sig K vid 50-talets mitt som författare. Särskilt märks några sagosamlingar samt två obetydliga enaktare i vådevillstil, som uppfördes på Humlegårdsteatern i Sthlm 54 o på Södra teatern 55. Redan vid denna tid började K översätta samtida tysk o fransk skönlitteratur, bl a Fritz Reuter, Emile Souvestre o Charles Monselet.

David Felix Bonnier hade 56 startat tryckerirörelse i Gbg o förlade under 50-ta-let några av K:s översättningar. Då han vid årsskiftet 58/59 startade Gbgs-Posten, erbjöd han K plats som tillfällig medarbetare i redaktionen. K flyttade till Gbg från en anställning som telegrafassistent i Vänersborg o övergick följande år, då GP blev daglig, till fast medarbetare. Han kunde nu återknyta sina gamla kontakter med Viktor Rydberg o ingick snart i den vittra o politiskt liberala kretsen kring denne o S A Hedlund i GHT. Förutom de mer kända namnen Rydberg, Hedlund o K bestod den lilla gruppen av ett antal relativt obemärkta men originella gbgsförfattare.

K fick omedelbart tillfälle att visa sin stora arbetsförmåga på GP. Under den Bonnierska tiden före 73 var han bl a en flitig ledarskribent, varvid hans skandinavistiska åskådning framträdde särskilt tydligt under dansk-tyska kriget 64. Tillsammans med Adolf Hedin o August Sohlman i Aftonbladet engagerade sig K i den 64 bildade Nordiska nationalföreningen o den strax därefter startade Nordisk tidskrift för politik, ekonomi o litteratur. Såväl GP som Hedlund i GHT omfattade till 70-talets början en likartad liberal grundsyn, GP dock en grad moderatare. GHT:s svagare skandinavistiska engagemang fick dock de båda tidningarna att under fransk-tyska kriget 70—71 hamna i skilda läger. GP, som företrädde den mer gängse profranska stämningen, fick härigenom för en tid ett opinionsmässigt övertag i gbgspressen.

Vid 60-talets mitt tog K starka intryck av den teologiska problematik, som kommit i centrum för Rydbergs författarskap, striden frisinne—ortodoxi. Ännu var t ex diskussionen om konventikelplakatets upphävande aktuell. K:s berättelse Tro o otro (64) försågs med förord av Rydberg. 66 utgav K biografier över Sokrates o Paulus under titeln Fritänkarne.

K:s egentliga håg synes ha legat åt praktiskt organisationsarbete. En möjlighet att förena detta med viljan till ideellt engagemang erbjöd sig i den andra våg av arbetarföreningar, som under 60-talet började sprida sig med utgångspunkt i Norrköping. För tidningsmännen kring GHT o GP liksom för den intellektuella medelklassen överhuvud föll sig ett aktivt deltagande i den äldre liberala arbetarföreningsrörelsen naturligt. Huvudmål var bildningsverksamhet o ömsesidigt ekonomiskt bistånd. Ledar-skiktet utgjordes av ståndspersoner o medlemsmajoriteten av "arbetararistokrati". När Gbgs arbetareförening bildades sommaren 66, stod Hedlund o K som initiativtagare o K blev föreningens ordf.

I arbetarföreningens verksamhet introducerade K bl a en sjuk- o begravningskassa, en byggnadsfond o en kooperativ handelsrörelse. Den sistnämnda fick ett snabbt uppsving under missväxtåret 67. K studerade på platsen kooperationen i England o hyste långt framskridna planer på en kooperativ grossiströrelse för Västsverige. För tidningen Arbetaren, som K startade hösten 68 som organ för Gbgs arbetareförening, hyste han uttalade riksambitioner. På sina håll hade också gbgsföreningen uppfattats som ett organisatoriskt föredöme. Efter flera års diskussioner beslöt föreningen hösten 70 att bilda ab Gbgs folkbank. Även här var K o Hedlund drivande krafter. Efter några år som ordf övertog K 75 posten som VD, sk jourhavande direktör.

Trots att K 69 föreslagit o uttryckligen kandiderat till värdskapet för det första nordiska arbetarmötet, förlades detta följande år till Sthlm. Motgången för gbgsföreningen gentemot sthlmsföreningen var klar, även om K stod som mötets v ordf. I Arbetaren hade K pläderat för en stark centralisering av arbetarrörelsen, underförstått med utgångspunkt från Gbg. Då mötet tenderade att förorda en permanent centralkommitté med säte i Sthlm, svängde K o motarbetade häftigt centraliseringstanken under förevändning att rörelsen därmed skulle löpa risk att politiseras. K representerade den majoritet som 70 o ännu långt senare avvisade politisk aktivitet. Den uppseglande rösträttsfrågan förorsakade likafullt en konstant målsättningsdebatt. K menade, att verksamheten främst skulle inriktas på ekonomisk samverkan o inte på "politiska idealer, vilket kunde ådraga mötet åtlöje". Däremot hävdade K bildningsmålet som i varje fall principiellt likvärdigt. En konflikt mellan K o lektor F T Blomstrand härom i gbgsföreningen 70 ledde till att den senare utstöttes ur föreningen, dock med knapp majoritet.

Ekonomiska förluster för såväl tidningen som konsumtionsföreningen, interna stridigheter i målsättningsfrågorna samt motgångarna gentemot sthlmsföreningen bidrog verksamt till att K efter arbetarmötet 70, där han snarast representerat högerflygeln, gjorde två års uppehåll som ordf. När Arbetaren nedlades med utgången av 70, angav K själv bristande stöd utifrån som orsak. Den rivaliserande Tidning för folket, utgiven av Sthlms arbetareförening, gick dock samma öde till mötes redan året därpå. Arbetaren ansågs annars välredigerad o med i varje fall god nordisk bevakning. Ett positivt skäl till K:s avgång 70 kan också ha varit ökat arbete med den nybildade folkbanken.

När K slutgiltigt lämnade ordförandeposten 76 var den akuta orsaken kvarstående ekonomiska problem från uppförandet av föreningens fastighet. Lika mycket betydde sannolikt att rösträttsfrågan — mot K:s önskan — på 70-talet upptogs på föreningens program, möjligen också att dominansen av intellektuella i arbetarföreningens ledning började ifrågasättas. Glidningen åt vänster i bl a rösträttsfrågan synes ha förespråkats av Hedlund. Den direkta konfrontation med de socialistiska idéerna, som under 90-talet reducerade arbetarföreningsrörelsen till en obetydlighet, hade ännu vid K:s avgång inte inträtt på allvar. 82 slutligen lämnade K också sysslan som VD i folkbanken. K ansågs ha självrådigt försökt driva en expansivare o mer kommersiellt inriktad bankverksamhet än den "småfolkets bank" styrelsen avsett.

Genom Bonniers försäljning av GP till dr Fredrik Åkerblom 73 inträdde gradvis en kursändring i konservativ riktning. K kvarstod i tidningens redaktion, även om han lämnade ledarskrivandet. Tidningens högerglidning stämde dock överens med en motsvarande utveckling hos K själv under 70- o 80-talen. Till GP:s nya tullvänliga linje anslöt sig K som redaktör o innehavare på 80-talet av den protektionistiska tvådagarstidningen Nyaste förposten. Som journalist ägnade sig K åt praktiskt taget allt från politik o ekonomi till avancerad vitterhet. Vid sidan av sitt outtröttliga arbete i gbgspressen medarbetade han sporadiskt i andra tidningar, bl a Sv familj-journalen. Under 60- o 70-talen skrev han brev till DN från Gbg.

K:s produktivitet som recensent på kulturens alla områden — litteratur, konst, musik, teater — blev närmast legendarisk. Ett återsken av hans eget tidiga författarskap är påfallande många anmälningar av barnböcker. En uppgift visar, att han femårsperioden 86—90 presterade inte mindre än 258 recensioner enbart av utländska originalverk o översättningar. Möjligen fick K låna drag till recensenten i tidningen Gråkappan i Strindbergs Röda rummet. K:s gamla teaterintresse resulterade i — förutom de talrika recensionerna — en säsong 74/75 som estetisk direktör vid Nya teatern (sedermera Stora teatern) i Gbg. Wilhelm Åhmans framstående skådespelartrupp hade strax dessförinnan lämnat Gbg för Edvard Stjernströms Nya teatern i Sthlm, varför spelåret innebar en påfrestning för Gbgs teaterliv. K:s samtidiga försök att få till stånd teaterföreställningar i arbetarföreningens lokaler föll inte väl ut o medförde ett kraftigt ekonomiskt bakslag. Under 60- o 70-talen skrev K själv, bl a under pseud Nils Andersson, ett antal lättare pjäser, som alla uppfördes på Nya teatern. — K använde signaturerna Axel, A. K., Axel Kr-k o Krk.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev till K i P E Gustafssons saml, UUB. Två brev från A Strindberg till K tr i brevutg del 1, 1948. 35 brev från K till S A Hedlund i GUB o strödda brev i KB (bl a till V Rydberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skogsflickans sagor af Axel. Sölvesborg 1854. 29 s. [Pseud.] — Blekingsflickan, dramatisk idyll med sång i en akt. Svenskt original. Sthlm 1853. 31 s. [Anon.] ([Omsl:] Svenska theatern, n:o 53.) —¦ Tiggarflickan eller en julafton i Blekinge. Dramatiserad teckning i 2 akter, med sång. Svenskt original. Sthlm 1855. 60 s. [Anon.] (Ibid, 54.) —• Berättelser och skizzer af Axel. Jönköping 1856. 174 s. [Pseud.] — Elf drottningens sagor. Svenskt original af Axel. Sthlm 1856. 67 s, 4 pl. [Pseud.] — En gammal sjömans berättelser om minnesvärda äfventyr i främmande länder. Efter J. Hoffman af Axel. Sthlm 1856. 104 s, 4 pl. [Pseud.] — Herr Tutings lustresa till stormötet på Axvalla år 1858. [Omsl.] Gbg 1858. 15 s. [Anon.] — Sockenskomakaren och lanthandlaren [sign] (Gubben med skåpet, årg 2, 1859, Sthlm 1858, s 89—104). — Krinolinpikar [sign] (ibid, s 107 f). — Herr brukspatron Trögstens rese-äfventyr. Fri bearbetning efter Fr. Ger-stäckers "Herr Mahlhuber". Gbg 1859. 130 s. [Anon.] (Jernvägs-bibliothek, n:o 2.) — Lifsbilder, tecknade. Jönköping 1860. 220 s. — Hvad ha de der att göra? [sign] (Komiska noveller, h 3, Sthlm (tr Köping) 1860, s 31— 50). — Tro och otro. En teckning. Sthlm 1864. 320 s. — Fritänkarne. D 1*. Sokrates. Paulus. Sthlm 1866. 348 s. — Taflor ur arbetarens lif. Gbg 1867. 116 s. — Arbetarrörelsen i Sverige, dess utveckling och framtidsut-sigter (Framtiden, bd 5, Sthlm 1871, s 385— 412). — Figurer och händelser. Sthlm 1880. 228 s. — Bidrag i bl a Iduna, årg 4—6, 1856—1858, 8, 1860, 10—11, 1862—1863, Gbg 1855—62, Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, årg 1—5, 1866— 1870, Lund, När och fjerran, årg 1—3, 1869—1871, Sthlm, 4:o, Svenska familj-journalen, bd 8—21, 1869—1882, Sthlm, 4:o, Svea, årg 26, 1870, 28—38, 1872—1882, Sthlm 1869, 1871—81, samt i dagspressen.

Utgivit: Arbetaren, 1868—1870, Gbg, fol; Marstrands annonsblad, 1883—1884, Marstrand, fol; Nyaste förposten, 1883—1890, Gbg, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Signaturreg, Sveriges pressarkiv, RA.

Änteckn:ar om Stora teatern i Gbg 1859— 93, ed J Svanberg (1894); L Bygden, Sv anonym- o pseudonymlex (1974); K Bäckström, Arbetarrörelsen i Sverige, 1 (1973); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); A Forsström, Viktor Rydberg. Barndom o ungdom 1828—1855 (1960); A Gjöres, Sv kooperation före åttiotalet (1919); Gbgs arbetarefören 1866—1926, 1 (1926); GP. Jubileumsnr 6 dec 1930; GG Holmberg, Litterärt utlandsklimat under 1800-talet. Några anteckn:ar om rec:er av engelsk, fransk o tysk litt (Press & litt, 2, 1974); H Johansson, Folkrörelserna o det demokratiska statsskicket i Sverige (1952); G Krantz, GHT 1832—1917 (1957); Lund-stedt; G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 2 (1921); A Påhlman o W Sjölin, Arbetarföreningarna i Sverige 1850—1900 (1944); A Ramm, Ab Gbgs folkbank 1871—1921 (1922); C Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); SPG 16 (1897); O Svahn, Våra öfversittare, 1 (1898); Sv press-reg 1880—1894 (1969—72); K Warburg, Viktor Rydberg, 1 (1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel J E Krook, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-07-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11788
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel J E Krook, urn:sbl:11788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-07-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se