Hjalmar Kylberg

Född:1824-01-06 – Tuns församling, Skaraborgs län (på Såtenäs)
Död:1885-10-13 – Östads församling, Älvsborgs län

Lantbrukare, Jordbrukslärare


Band 21 (1975-1977), sida 730.

Meriter

2 Kylberg, Hjalmar, son till K 1, f 6 jan 1824 på Såtenäs, Tun, Skar, d 13 okt 1885 i Östad, Älvsb. Elev vid Skara katedralskola 35—40, jordbrukspraktikant på Såtenäs 40—• 42, genomgick Degebergs lantbruksinst, Rackeby, Skar, 42—44, förvaltare på Vallstanäs, Norrsunda, Sth, 45—46, lär vid S Kalmar läns lantbruksskola på Bo, Dörby, Kalm, 46—56, förest där 48—56, skolan flyttad till Ryssbylund, Ryssby, Kalm, 56, förest där 56—71, led av Kalmar läns s hushålln:sällsk:s förvaltnmtsk 51—61, säll-sk:s v ordf 62—72, förest vid Vårby lantbruksskola, Huddinge, Sth, 58—59, drev lantbrukselementarskola vid Ryssbylund 63— 68, förest o lär i jordbrukslära, lantbrukets ekonomi o byggn :konst vid Ultuna lantbruksinst 71—74, förest för åkerbrukskolonin Hall, Östertälje, Sth, 74—78, för Östads barnhus från 78. — LLA 61, HedL i Kalmar läns s hushålln:sällsk 77.

G 1) 24 febr 55 på Ryssbylund m frih Agnes Eva Gunilda Ingeborg Raab, f 18 dec 30 där, d 6 mars 73 på Ultuna, Helga Trefald, Upps (nu Uppsala), dtr till kammarherren frih Adam Christian R o frih Carolina Charlotta Fleetwood; 2) 22 sept 75 i Södertälje landsförs, Sth (enl vb för Tun), m Carolina Margareta Gustava Helena Silfversparre, f 12 jan 31 på Kopparbo, Kristvalla, Kalm, d 16 dec 05 i Sthlm, Hedv El, dtr till kapten Carl Gustaf S o Benedikta Augusta Höök.

Biografi

K:s romantiskt färgade dragning till natur o lantliv kom honom att vid 16 års ålder trots goda betyg lämna Skara skola o de närmaste åren stanna hemma på Såtenäs som jordbrukspraktikant. Efter två år som elev vid Degebergs lantbruksinstitut o en besvärlig tid som förvaltare hos B v Schinkel på Vallstanäs blev han antagen som lärare vid den av faderns vän A C Raab startade lantbruksskolan på Bo i Dörby väster om Kalmar. Där befordrades han till föreståndare, o från 51 tog han gårdarna Bo o Barkestorp på arrende. Han fortsatte biträdd av sin bror Wilhelm — den blivande sekreteraren vid Mosskulturföreningen — undervisningen vid skolan, som 56 flyttades till Ryssbylund. Denna stora egendom norr om Kalmar hade K förvärvat av Raab, som då blivit hans svärfar, o fylld av pedagogisk iver förestod han 58—59 även lantbruksskolan på Raabs egendom Vårby i Huddinge. På Ryssbylund försökte han senare — påverkad av de till kalmartrakten knutna pedagogerna O Dahm o P A Siljeström — skapa en ny skolform anpassad för blivande jordbrukare. Han startade 63 en lantbrukselementarskola med praktisk jordbruksundervisning, naturvetenskap, bokhålleri, gymnastik o teckning i förgrunden. Om eleverna så önskade skulle de efter 4 år o viss komplettering kunna avlägga mogenhetsexamen. K lade ner stora kostnader på nybyggnader o undervisningsmateriel o anställde skickliga lärare. Skolan sköttes väl, fick gott anseende men blev dyr i drift. Överskottet räckte inte till räntor på de lån K tagit vid starten, o efter 5 år måste den upphöra. Ytterligare ett skolexperiment gjordes, när K på en utgård lät inrätta ett hem för vanvårdade barn.

Jordbruket vid Ryssbylund drev K enligt för tiden moderna metoder, som han lärt känna under studieresor till England, Skottland o Tyskland. Vid besök i Schlesien hade han övertygats om det riktiga i Rosenberg-Lipenskys idéer om betydelsen av att jorden under ytlagret bringades i jäsning o tillämpade kanske väl ensidigt den till idéerna hörande s k skumplöjningen, vilket i längden blev till men för jordarnas avkastning. Han var verksam i hushållningssällskapet o sökte genom experiment på Ryssbylund visa möjligheten att med jordbruket förena lönsamma binäringar. När den inkomstbringande brännvinstillverkningen blev en statlig angelägenhet, uppförde han ett bryggeri o började odla humle. Han anlade ett mejeri, som blev omtalat för sin cheddarost, satte i gång tillverkning av gödningsämnen o åkerbruksredskap o byggde torklador för tobak o cikoria. 72 sålde K Ryssbylund o flyttade till Ultuna, dit han blivit kallad till lärare o chef för lantbruksinstitutet.

K önskade emellertid ägna sig åt en verksamhet av mer ideellt slag o lämnade sin tjänst, när han kallades till föreståndare för åkerbrukskolonien Hall, som hade till uppgift att fostra vanartiga pojkar "till gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder". Han ledde anstaltens uppbyggnad efter att ha hämtat idéer under en studieresa i Schweiz men begärde efter några år avsked, då han blivit oense med styrelsen om formerna för pojkarnas religiösa fostran. K hade vid Hall befäst sitt anseende som jordbrukare o pedagog o kallades 78 som godsförvaltare o föreståndare till Östads barnhem vid Alingsås. Hans år där sammanföll med en ekonomisk kris för sv jordbruk o bjöd på motgångar. Godsets avkastning minskade — skumplöjningen var inte utan skuld — nybyggnader som uppfördes under K:s ledning blev dyra o opraktiskt inredda, men han inrättade en utmärkt o välbehövlig fortsättningsskola för de äldre eleverna.

K var flärdfri o anspråkslös. Han var djupt religiös med anknytning till Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i GUB, KB o UUB (bl a till prof K Olivecrona).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Berättelse om en resa till England och Skottland, företagen år 1851 (Kalmar läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar för år 1851, Kalmar 1852, s 55—• 77). — Försök till lärobok vid den lägre landtbruksskolan i åkerbruk och ladugårdsskötsel. Kalmar 1861. 126 s. 2. uppl 1865. 124 s. Finsk övers Oulussa 1867, 119 s. — Redogörelse för landtbrukselementarskolan på Ryssbylund, omfattande läsåret 1863—1864. Kalmar 1864. 4 s. •—• Om åkerbruksredskapens användning på fältet. Sthlm 1870. 137 s. ([Omsl:] Skrifter rörande landtbruket, 4.) — Om åkerjordens jäsning. Föredrag hållet i Kalmar Landtmannaförening den 25 mars 1871. [Omsl.] Kalmar 1871. 12 s. — Om fältbehandling och trädesbruk efter Rosen-berg-Lipinsky (LA, tidskrift, N F, årg 14, 1875, Sthlm, s 16—26; även sep, Ils).

Redigerat: Hushållnings-tidning för Kalmar län, årg 1—2, 1852—1853, [forts:] Qvartals-skrift uti landthushållning för Kalmar län, 1854—1855, Kalmar.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 24 febr 1863, nr 8, RA; M Hofrén, Ur Ryssbylunds hist (stencil 1951), Kalmar stadsbibi.

E Hilldoff, Kalmar läns södra k hushålln:-sällsk 1811—1911 (1911); E Key, Minnen av o om Emil Key [,1] (1915); Y Löwegren, Naturaliesamhar o naturhist undervisn vid läroverken (ÅSU 132, 1974); Matr öfver styr: medlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1849—1909 (1909); N Rodén, Hans Jacob Lundberg (Trogna i tjänsten, 3, 1961); Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland (1971); E Tiselius, Adam Christian Raab. Reformvän o skandinav (1954); Östads barnhus. Några drag ur dess hist o verksamhet (1924). — Nekr:er i GHT 16 okt 1885 o Ny ill tidn 1885, nr 47.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar Kylberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11901, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11901
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar Kylberg, urn:sbl:11901, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se