N Ivar Kåge

Född:1882-02-21 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1951-04-02 – Oscars församling, Stockholms län

Skådespelare


Band 21 (1975-1977), sida 742.

Meriter

1 Kåge, Nils Ivar, f 21 febr 1882 i Sthlm, Jak o Joh, d 2 april 1951 där, Osc. Föräldrar: grosshandl Nils Jönsson Nilsson o Christina Lundstedt. Kontorspraktik, elev vid Dramatiska teaterns elevskola 02—05, engagerad av V Castegren vid Stora teatern i Gbg 05—06, hos A Ranft i Sthlm 06—13, vid Dramatiska teatern 13—43, medv i sv filmer 13—49.

G 1) 25 dec 05 (—22) i Sthlm, Ad Fredr, m Sigrid Maria Hellberg, f 27 sept 83 i Bollnäs, d 3 jan 50 i Sthlm, Osc, dtr till filaren Robert H o Maria Stål samt senare omg m ing Gustaf L M Ericsson; 2) 1 juli 23 (—27) i Karlskoga m skådespelerskan Svea Kristina Frisch, f 15 juni 98 i Ramsberg, Ör, utfl till Italien 7 juli 69, dtr till gruvförman Johan Larsson Frisk o Kristina Lovisa Nordstedt samt senare (29—46) g m konstnären Viktor (Vicke) Emanuel Lindstrand; 3) 26 dec 27 i Khvn, Sv Gustafsförs, m Olga Ulrikke v Magius, f 27 nov 01 där, S:t Matthæus sogn, dtr till rådman Albert Vilhelm Riber v M o Johanne Margrethe Helene Allese de Fine Bunkeflod.

Biografi

Sitt allra första scenframträdande gjorde Ivar K i en mindre roll i Strindbergs Carl XII vid urpremiären på gamla Dramaten 1902. Som premiärelev 03—05 medverkade han också i några pjäser, bl a mot Harriet Bosse. Den officiella debuten skedde 12 sept 05 på Stora teatern i Gbg som Otto i Fjärde paragrafen. Under sin enda säsong i Gbg utförde K ytterligare ett dussin roller, bl a Pelléas i Pelléas o Melisande, Romeo i Romeo o Julia, båda mot H Bosse, o Erik i Värmlänningarna. Han vann stor uppskattning i det unga älskarfacket, som under många år kom att bli hans huvudområde.

Från hösten 06 knöts K för en tid till de ranftska scenerna med början på Östermalmsteatern vid Karlavägen i Sthlm. Även här spelade han unga hjältar o svärmare som Strindbergs Lycko-Per o Officeren i Ett drömspel. Vid Sv teatern på Blasieholmen, dit han övergick året därpå, utökade han sin repertoar med bl a Florizel i En vintersaga, Helge i Johan Ulfstierna, Lill-Klas i Geijerstams populära Stor-Klas o Lill-Klas o titelrollen i versupplagan av Mäster Olof. Enligt K själv — i en intervju långt senare — var han då "icke mogen för en så mäktig gestalt" som Mäster Olof (H8D). K säger vidare i en tillbakablick apropå de ungdomliga rollerna, att man blir "tilldelad dessa roller då man ännu själv är ung, själv är ofullgången, då man icke behärskar uttrycksmedlens svåra konst, ännu icke vågar djärvt ta ut en paus, o låta den tala. När man äntligen lärt detta är man själv för gammal — att spela ung" (Sv scenkonst o film).

Flera somrar i början av 10-talet uppträdde K med stor framgång som komediaktör på Djurgårdsteatern i Sthlm, bl a som Blaise Pessac i Hennequins Allt för firman. 13 fick han engagemang vid Dramaten som förstärkning i primo-amoroso-facket. Trots K:s många gånger uttalade ambitioner att få varierande uppgifter blev han länge så gott som uteslutande tilldelad den sistnämnda typen av roller, exempelvis Laertes i Hamlet (14), Erland i Gertrud (16), Prinsen i Det var en gång (17), Valére i Tartuffe (18), Bassanio i Köpmannen i Venedig (19), Ferdinand i Stormen (21) o Armand i Kameliadamen (25). En beskrivning av K:s främsta kännetecken i detta rollfack ger Wahlgren: "De utmärkande dragen hos K.s älskare synes mig framför allt vara manligheten, redbarheten i deras väsen, klarheten o naturligheten i framställningen, den fullständiga bristen på affektion." Till detta kan man lägga hans vackra, djupa röst o hans-utan tvivel fördelaktiga utseende. Någon riktigt utpräglad scenpersonlighet var han däremot knappast under dessa år, även om han alltid gjorde väl ifrån sig. Först i slutet av 20-talet, då K närmade sig de 50, kom hans genombrott som karaktärsskådespelare. Han visade sig snart vara en mästare på finkänsliga, psykologiska analyser, t ex i roller som kungen i Romains Diktatorn (28), Fiesco i Schillers drama (30) o Gustaf II Adolf i Ludvig Nordströms Vi (32). I Pickwickklubben lyckades han i rollen som Samuel Pickwick trots bristande likheter i utseende o temperament med att få fram dennes "öppna, lugna, varma godmodighet" (H8D). Denna alls inte okomplicerade roll var enligt många en av K:s bästa över huvud taget.

En annan av K:s kanske mest omtalade rollprestationer var kung Magnus i Shaws Karusellen, i vilken han uppträdde vid sin 50-årsrecett 32. I Olof Molanders epokgörande uppsättning av Ett drömspel 35 spelade han Diktaren iförd skickligt lagd strindbergsmask. En av hans sista roller som fast engagerad vid Dramaten var Swedenhielm senior i Hjalmar Bergmans pjäs Swedenhielms, där han nära 20 år tidigare utfört Rolf Swedenhielm j:rs roll vid urpremiären. En god karakteristik av K på höjden av sin bana ger Sven Barthel, när han i sin nekr i DN säger att K:s rollgestaltningar var "präglade av en mogen o smidig teknik, av styrka o känslighet i lycklig förening, av smak o värme eller balans o hetta — kort sagt av konstnärlig o mänsklig auktoritet." Ännu långt efter pensioneringen från Dramaten 43 var K flitigt i elden bl a vid radioteatern o med gästspel på sin gamla scen. I krigets slutskede spelade han titelrollen i Kaj Munks Niels Ebbesen vid den minnesvärda Riksteaterturnén.

Som filmaktör hann K medverka i fyra stumfilmer, varav han f ö också regisserade en, o över 50 ljudfilmer. Rollerna var av det mest skiftande slag, alltifrån ingenjör Planertz i Kvartetten som sprängdes till Sandels i General von Döbeln, men ofta framställde han läkare, präster o ämbetsmän. K var också en av sin tids mest anlitade poesiuppläsare, bl a i radio, där han torde varit den förste skådespelare som medverkade. Till de diktare han gärna valde hörde Bo Bergman o Gunnar Mascoll Silfverstolpe.

I samband med K:s 60-årsdag 42 avtäcktes en byst av honom, utförd av Tore Strindberg, i Dramatens foajé.

Författare

Sune Hofsten



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Översatt: E 0'NeilI, Hopsvetsade. Drama, Sthlm 1947, 49 s ([omsl:] Radiotjänsts teaterbibliotek, 77; tills med U Kåge).

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp o anteckn:ar i Drottningholms teatermus o Gbgs teaterhist mus; I Åhlén, Sv skådespelarröster (stencil, 1967).

C G Laurin, Ros o ris från Sthlms teatrar 1—6 (1913—39); Mr Pickwick fyller 50 år (H8D, årg 34, 1932, nr 8); S Nygren, Sv biograf- o filmfolk i ord o bild (1940); Scenen 1932, nr 5; Scen o salong 1943, nr 3; Sv konstnärer ed E Sundström (1943); Sv

scenkonst o film, ed E Wettergren o I Lignell, 1—2 (1939—40); Teatern 1942, nr 4; H Wahlgren, I K o hans karriär från förste älskare till karaktärsskådespelare (Scenen 1928, nr 23); S G Wingquist o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973). ¦— Art:ar i dagspressen vid K:s 50- o 60-årsdagar o i Östergötlands folkblad 9 nov 1946 samt nekr:r i DN o SvD 3 anril 1951.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Ivar Kåge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2022-05-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11914
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Ivar Kåge, urn:sbl:11914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2022-05-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se