B Johan (Jean) T Jahnsson

Född:1854-09-07 – Klara församling, Stockholms län
Död:1944-03-05 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Samlare, Juvelerare


Band 20 (1973-1975), sida 92.

Meriter

Jahnsson, Bror Johan (Jean) Teodor, f 7 sept 1854 i Sthlm, Klara, d 5 mars 1944 där, Engelbr. Föräldrar: förgyllarmästaren Adolf J o Vilhelmina Dorotea Witte. Anställd hos C G Hallbergs juveleraraffär hösten 70, föreståndare 75—79, inneh av firman 79, VD för C G Hallbergs guldsmedsab 96—28, hov-juvelerare 19 maj 94, turkisk generalkonsul 07—29. — Litt et art 98.

G 1) 23 okt 80 (—27) i Sthlm, Ad Fredr, m Mathilda Augusta Cecilia Boström, f 1 mars 58 där, Hedv El, d 30 jan 36 där, Joh, dtr till vaktmästaren Carl Gustaf B o Maria Mathilda Engström; 2) 31 maj 27 i Sthlm, Kungsh, m sångerskan Edith Maria Hallsten (artistnamn Hallstensson), f 11 mars 99 där, Maria, dtr till Lovisa Amalia Holmberg, samt tidigare g m avd:hefen Eugen Cormery o omg m advokaten Otto Schulz.

Biografi

Jean J växte upp i ett fattigt hem. Fadern gjorde konkurs men familjen försörjdes nödtorftigt tack vare moderns flit som sömmerska. Vid elva års ålder blev J springpojke i KL Beckmans boktryckeri. Där väcktes hans intresse för böcker samtidigt som han förstod att dryga ut sin lön på ett sätt som röjde en tidigt utvecklad affärsbegåvning. Efter fem år befordrades han till sättare, men blydammet inverkade menligt på hans ögon och tvingade honom att lämna tryckeriet. Hösten 1870 anställdes han som lärling hos juvelerare C G Hallberg på Fredsgatan. Där gjorde han sig snabbt gällande, blev efter några år föreståndare och fick, sedan Hallberg drabbats av slaganfall, själv överta firman.

J utvecklade sitt företag till ett av Nordens största och mest uppmärksammade guldsmedsbolag. Han blev snart mycket förmögen och en av sin tids mera kända sthlmare. 1917 köpte han Karl Andersons juvelerarfirma kontant för 1,5 milj. kr. Sin framgång vann han främst genom mera aktiva och orädda försäljningsmetoder än konkurrenterna vågat pröva: han uppsökte själv omsorgsfullt valda kunder, visade sina varor i stora skyltfönster, annonserade flitigt i pressen och förmådde tidningarna att beskriva hans nyheter och märkligare utförda arbeten. Han förstod också att etablera ett intimt samarbete med flera ledande arkitekter och konstnärer; oftast anlitade han Julius Kronberg, Agi Lindegren, Vicke Andrén och Gustaf Glason. Modeströmningarna och juvelpriserna kunde han snabbt följa genom vittförgrenade utländska förbindelser, framför allt i Paris. Där blev han f ö särskilt uppskattad för sitt ordnande av en privat sv paviljong på världsutställningen 1889. Hans internationella anseende steg ytterligare sedan han 1907 blivit turkisk generalkonsul och 1927 fått i uppdrag att värdera Turkiets skattkammare. Som en av sina stora kunder i Sverige räknade han kungahuset; bl a lät han utforma prins Wilhelms krona samt Oscar II :s gåva till kejsar Wilhelm och Gustav V:s till president Falliéres.

Sin kanske viktigaste kulturella insats gjorde J 1902, då han för 125 000 kr köpte det då svårt förfallna van der Nootska huset i Sthlm och därmed räddade det från en planerad rivning. För utgifter som avsevärt översteg vad huset kostat — J kallade dem "svindlande" — ombesörjde han därefter ett restaureringsarbete av för sin tid ganska hög kvalitet men som enligt ett senare betraktelsesätt måste betecknas som en hårdhänt förändring av husets karaktär. Den yttre ombyggnaden leddes av Agi Lindegren och Gustaf Clason och inredningsarbetet av J själv och Vicke Andrén. Under den tid J residerade i sitt palats samlade han inom dess väggar dyrbarheter och antikviteter av ovanlig omfattning. Gäster kunde betrakta hans hem som "en fursteboning av kultur och konst" (Rabenius) eller "ett museum fyllt av konstskatter" (Gerhard). Där rymdes framför allt en märklig silversamling men därutöver också utsökta fynd av konst och konsthantverk, guld och porslin, miniatyrer, antika möbler, gobelänger, musikinstrument och vapen. En speciell uppmärksamhet väckte J:s boksamling, vilken när den var som störst räknades till de förnämsta privata i Europa. Den omfattade över 100 000 band och inrymde åtskilliga rariteter och praktverk, bl a gamla Birgittatryck, sv historia och vitterhet, dramatik, teater, sthlmiana och allmän topografi, vartill kom porträtt, småskrifter, brev och handskrifter (J hade t ex av Strindberg köpt manuskriptet till Inferno och en del av dennes brevväxling, vilken han senare donerade till Sveriges författareförening). Också på sitt sommarresidens Stensunds slott utanför Trosa förvarade J dyrbara konstskatter. Större delen av dessa lät han bortauktionera 1933 — han hade då ådragit sig stora skatteskulder, för vilka han en tid hållit sig undan i utlandet — och året därpå satte den stora van der Nootska husauktionen punkt för hans egentliga storhetstid. Då hade J själv flyttat till ett hyreshus på Östermalm. Senare köptes palatset av Axel Wenner-Gren men ägs nu av Sthlms stad och är upptaget som kulturreservat.

J:s märkliga väg från fattigdom till glansfull rikedom underlättades av en frapperande vitalitet och livshunger. Han började sin dag med ridning kl 6 och slutade den vid småtimmarna i glada vänners lag, oftast i sitt eget gästfria hem. Där samlades gärna det Sthlm man talade om: utom diplomater framför allt konstnärer, författare, journalister och skådespelare, de yrkeskategorier han bäst trivdes med på grund av deras "toleranta syn på livet och folks dårskaper". Allra närmast tycks han ha stått skådespelarna; bl a ivrade han för tillkomsten av stiftelsen Höstsol och hörde till dennas både donatorer och styrelsemedlemmar. Karl Gerhard utnämnde honom till "Sthlms teater-habitué nr ett" och hade säkert J i tankarna då han i en av sina revykupletter besjöng "generalkonsul Jean Dobel". Så sent som vid 87 års ålder publicerade J sina intressanta och roande memoarer En gammal guldsmed berättar, en innehållsrik sthlmskavalkad men också ett uttryck för hans speciella form av humor och livsglädje.

En stor del av J:s omfattande samhar sthlmiana med bl a teckn:ar, gravyrer o akvareller i Sthlms stadsmus.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: En gammal guldsmed berättar, Sthlm 1941. 209 s, 8 pl-bl. 2. uppl. s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Ahlgren, Den okände Karl Gerhard (1966); Carlander, 4:1 (1904); K Gerhard, Lite gullregn (1961); A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965); O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); G Selling, Van der Nootska huset (Stadskoll :s utlåt o memorial, bih 1944, nr 3; även sep 1949); A Strindberg, Brev, 11—12 (1969—70); Sv k hovleverantörer. År 1927 (1927); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950). — Nekr i Sv guldsmedstidn 1944, nr 3; DN:s o SvD:s klipparkiv; nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Johan (Jean) T Jahnsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12026
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Johan (Jean) T Jahnsson, urn:sbl:12026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se