P Johan (John) Hedberg

Född:1854-05-23 – Askersunds landsförsamling, Örebro län
Död:1916-03-17 – Fröskogs församling, Älvsborgs län

Filantrop, Baptistpredikant


Band 18 (1969-1971), sida 387.

Meriter

Hedberg, Per Johan (John), f 23 maj 1854 i Askersunds landsförs (Ör), d 17 mars 1916 i Fröskog (Älvsb). Föräldrar: torparen Per Gustav Andersson o Stina Kajsa Andersdtr. Resepredikant 72—73, predikant i Norrköping 73—74, studier vid Betelsemi-nariet 74—77, pastor i Gbgs första baptist-förs 77—79, pastor i Sthlms andra baptist-förs 79—83, led av Sv baptistsamf:s för-valtn:komm 81—89, pastor i Ebeneserförs i Sthlm 83—05, en av stiftarna av KFUM i Sthlm o styr-.led där 84—12, medstiftare av Sthlms evang predikantförb 97, förest för J H:s stiftelse för värnlösa från 05.

G 1) 7 mars 78 i Tuna (Upps) m Alma Sophia Hägg, f 6 nov 56 i Skövde landsförs, d 16 jan 80 i Sthlm (Kat), dtr till godsägaren August H o Maria Sofia Lundin; 2) 4 okt 83 i Fröskog (Älvsb) m Julia Alf rida v Sneidern, f 4 jan 59 där, d 7 febr 40 där, dtr till kommissionslantmätaren Axel Tio-dolf v S o Ottiliana Cecilia Larsson.

Biografi

John H växte upp i en pietistisk familj och började i tidiga tonåren arbeta som skräddarlärling. 17 år gammal rycktes han med i en baptistisk väckelse och anslöt sig till baptistförsamlingen i Askersund. Här började han genast vittna om sin trosupp-levelse och skickades ut som reseevangelist. Han hade stor framgång. Vid samfundets konferens 1872 rapporterades att H skaffat 80 nya medlemmar till en församling, 40 till en annan och 30 till en tredje. Norrköpings baptistförsamling kallade honom till biträdande predikant.

Församlingspastorn i Norrköping lyckades intressera H för fortsatta studier, och samfundets ledning gav honom en frielevplats vid sin predikantskola Betelseminariet. 1877 utexaminerades han med så goda betyg att han omgående kallades till pastor i Gbgs första baptistförsamling. Åren vid Betelseminariet hade H emellertid inte uteslutande ägnat åt studier. Som alla andra elever fick han predika vid mindre möten och göra husbesök. Dessutom medverkade han ofta vid de sk fattigbjudningarna. Han fick därigenom starka intryck av nöden i Sthlms slumkvarter och knöt samtidigt förbindelser med åtskilliga av de sthlmare som bekostade detta sociala arbete. Han hade lätt att knyta kontakter och lätt att organisera, vilket ledde till att han engagerades i olika organisationer, bl a som ordförande i Sveriges Kristliga Ynglingaförbund, som kom att bli banbrytare för KFUM i Sverige.

Efter två år i Gbg kallades H till biträdande pastor i den nybildade Salemsförsamlingen på Södermalm, där han snart blev verksamhetens egentlige ledare. Första året fick han döpa 58 personer till medlemmar av församlingen. Men det dröjde inte länge förrän samarbetet brast. H var inte bara flertalet kolleger begåvningsmässigt överlägsen, han hade också ett häftigt humör och efter en tvist med en inflytelserik medlem av diakonkåren sade Ff upp sin plats. Församlingen var delad i två läker, och en grupp medlemmar bildade en ny församling, som skulle ha sitt arbete förlagt till Mariabergen på Söder. De kallade 1883 H till ledare och pastor och byggde 1885—86 Ebeneserkyrkan vid Brännkyrkagatan.

Under tiden i Salem hade H återupptagit elevårens sociala arbete bland de nödlidande. Det inträffade då, att en känd nykterhetsman bad honom om råd, hur han bäst skulle använda en summa av 30 000 kr, som »brännvinskungen» L O Smith överlämnat till honom som hjälp åt drinkares barn. På H:s förslag beslöt man att för dessa pengar skaffa fosterhem på landet, och man lyckades också skaffa sådana åt några hundratal barn, av vilka flertalet adopterades. H tog nu som sin främsta uppgift att fortsätta verksamheten. Man har beräknat, att han utplacerat sammanlagt 4 000 barn. Samtidigt ökade hans övriga sociala arbete mycket starkt, och han blev snart känd som »fattigprästen på Söder» i hela landet. Pengar strömmade in, från olika håll. Man ordnade so-cietetsbasarer på Grand under medverkan av teatervärldens mest kända artister. Kung Oscar och drottning Sofia understödde honom med gåvor. Den nye statsministern Arvid Lindman var däremot mera tveksam, när H sökte statsunderstöd. Han ville ha offentlig kontroll över verksamheten.

Krav på sådan kontroll framfördes också från allmänhetens sida, och H blev starkt kritiserad, särskilt sedan han börjat köpa in egendomar till hem, där barnen kunde omhändertagas i väntan på omplaceringar. Bland annat inköpte han svärfaderns gård Kristinedal i Fröskog, vars magnifika huvudbyggnad han tog i anspråk som egen bostad en stor del av året.

1905 lämnade H efter en bitter konflikt med sin närmaste medarbetare sin pastorstjänst i Ebeneserförsamlingen för att helt ägna sig åt sitt sociala arbete. Han tog ut flyttningsbetyg från församlingen, men lämnade aldrig in detta till någon annan församling. Strängt taget stod han därmed utanför baptistsamfundet. Eftersom han gärna ville fortsätta att predika och var en synnerligen intressant förkunnare, sökte han kontakt med andra församlingar och samfund men fick uppleva hur den ena kyrkan efter den andra stängdes för honom.

H var mycket känslig för kritik. Han var fullt övertygad om att ingen kunde sköta hjälpverksamheten bättre än han själv. Han lät hos överståthållareämbetet inregistrera »J H:s stiftelse för värnlösa» med stadgar som bestämde, att han, så länge han levde, ensam ägde att förestå stiftelsen, förvalta dess tillgångar och besluta över alla dess angelägenheter. Kritiken bröt emellertid så småningom ned honom, även om han ända till sin bortgång hade många som understödde honom. Verksamheten fick skäras ned undan för undan. Till slut återstod bara barnhemmet på Kris-tinedal, dit han också flyttade under sina sista levnadsår.

Något av en officiell upprättelse fick H genom ett utslag i Högsta domstolen bara några få månader innan han dog. H hade stämt en av sina kritiker för ärekränkning — det var inte den enda process han invecklades i — när denne till sitt församlingsråd lämnade sådana uppgifter om H att församlingens predikstol stängdes för honom. Högsta domstolen fann de uttalanden söm svaranden gjort utan tvekan synnerligen ärekränkande och dömde denne till böter och ett betydande skadestånd, vilket kom H:s verksamhet till godo.

Författare

Eric Stapelberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ebeneserförsamlingens tioårs-berättelse, afgifven den 27 augusti 1893. [Omsl.] Sthlm 1893. 24 s. — Hvad ondt har jag gjort? Redogörelse och försvar för 25 års arbete bland fattiga. Sthlm 1905. 70 s. — Förföljelsen mot »fattigprästen» 1900 —1909 i sanningens ljus. Sthlm 1909. 165 s. — Det sista anfallet på stiftelsen. [Rubr.] Sthlm 1909. 7 s. (Undert; Bilaga till Samariten n:o 6, 8 och 9.) — Redogörelse för Berglinds anfall år 1909 och 1911 emot pastor Hedbergs stiftelse för värnlösa dess personal och skötseln af stiftelsens angelägenheter. Kristinehamn 1911. 74 s. [Föret.]

Redigerat och utgivit: Samariten, organ för barmhertighetsarbete, årg 1—10: 2, 1907 —16, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: E J Ekman. Inre missionens hist. 3 (Ny, revid uppl 1922),= s 1270 f; A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965) o där anf litt; B Petterson, Fattigprästen (1955); Sv folkrörelser, 2 (1937); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Johan (John) Hedberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12689, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Stapelberg), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12689
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Johan (John) Hedberg, urn:sbl:12689, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Stapelberg), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se