Meriter

1 Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, d 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen. Gick i tysk skola i Aalborg, anställd hos bokhandl Jacob Deichmann i Khvn 23, överflyttade till Lund 25 o öppnade bokhandel där 26, k tillstånd att idka bokhandel i Sverige 5 juli 26, även bokförläggare o pappershandl i Lund, univ:bokhandl där 20 nov 27, sv medborgare 8 maj 28, led av Sv bokförläggarefören 43.

G 30 sept 27 i Lund m Anna Catharina (Trina) Stäck, f 10 juli 08 där, d 10 nov 75 där, dtr till instrumentmakaren, hökaren o perukmakaren Joseph S o Greta Maja Kihlgren.

Biografi

Christian G kom efter kortare anställningar i Aalborg och Helsingör till bokhandlaren Jacob Deichmann i Khvn. Denne var gift med bokhandelsgrundaren Sören Gyldendals dotter och hade 1809 blivit ledare av den berömda Gyldendalska firman. Här gjorde G sina lärospån och såg i Deichmann alltid ett högt föredöme. Denne intresserade sig för att få elever att slå sig ned på olika platser i de nordiska länderna. Så skedde t ex i Sorö, Gbg, Lund, Aalborg, Kristiania och Bergen och på så sätt fick han till stånd ett för bokhandeln nyttigt förbindelsenät.

G överflyttade till Lund i ett lägligt ögonblick. Där fanns då två bokhandlare, den ene M Åberg (senare J Lundblads boklåda, nuvarande Ph Lindstedts), den andra universitetsbokhandlaren H F Sjöbeck. Efter Sjöbecks död 1827 blev G universitetsbokhandlare. Stödd av Chr Molbech, Det Kgl Biblioteks chef, och av H Reuterdahl i Lund, upparbetade G sakta men säkert sin affär, som han även förenade med förlagsverksamhet och pappershandel. Som pappershandlare gjorde han säkra och snabba vinster, skaffade gott papper från olika bruk, bl a Klippans i Skåne och Stjärnarps i Halland. Redan 1827 övertog han hela försäljningen från Stjärnarp. De förlagda böckernas utstyrsel var prydlig och korrekt men överdriven lyx i utstyrseln var honom motbjudande.

Redan före 30 års ålder hade G skaffat sig en god ställning och spelade en viktig roll för de sv kulturförbindelserna. Han var själv ivrig kulturskandinav men inte intresserad av den politiska skandinavismen. Hans gifte 1827 med målaren J M Stäcks syster fäste honom definitivt vid Lund. Från Khvn skrev den lärde biskop Fr Münter till excellensen greve J De la Gardie i Skåne och uttalade sin belåtenhet med de förbindelsevägar, som G öppnat för bokhandeln. Deichmann i Khvn var under första tiden hans rådgivare och vägledare. 1830 övertog han en filialbokhandel i Gbg men sålde denna fyra år senare till H J Gumpert. Med utlandet skötte G länge förbindelserna genom Gyldendalske Boghandel men fick småningom även direkta tyska förbindelser.

När Reuterdahl 1832 hos G utgav Om det theologiska studium, med särskilt hänseende till Sverige, uttalade han sig där om bokhandelns förbättring: »För få år sedan visste man knappt att en utländsk litteratur var till, och ännu mindre vad denna årligen frambragte. Då infördes av en lycklig stjärna en främmande bokhandlare i landet. Han gör epok i vår bokhandels och därigenom även i vår litteraturs historia.» G fann att en exklusivt kvalitetsbetonad linje inom bokhandeln kunde ge goda resultat. Han var i själva verket den förste yrkesmannen i modern mening bland Sveriges bokhandlare och hade tekniken alldeles klar, spridde också denna genom sina elever till olika platser inom landsortsbokhandeln (Rinman, s 105).

Förlagsverksamheten gick i början långsamt, bl a beroende på G:s försiktighet. Hans första förlagsarbete var H K Tullbergs Hebräisk Språklära, och vid universitetet knöt G band med inte minst teologiska författare. Från 1828 förlade han den märkliga Theologisk Quartalskrift. Han var varmt religiös och därför särskilt intresserad för uppbyggelselitteratur och teologi. Bibelupplagor och uppbyggelseböcker, t ex postillor, såldes med inbringande resultat, varigenom också de vetenskapliga skrifterna kunde utgivas. Upplagorna av andaktsböcker var under G: s tid vanligen 4 000 exemplar. Av G:s bibelupplagor var Jubelbibeln den märkligaste – ett reviderat omtryck av Karl XII:s bibel.

Inom Sv bokförläggareföreningen kom G att spela en betydelsefull roll. Vitterhet förlade han blott i ringa grad – det är vetenskap, religion och ungdomsböcker, som dominerar i hans kataloger. Män som Reuterdahl, P Wieselgren (bl a hans utgåva av DelaGardiska archivet), A Cronholm och C G Brunius utgav sina arbeten hos honom och ett särskilt ståtligt verk blev A Ehrengranats Ridskolan eller Ridläraren (1831–36, fol). Han stod även för tidskriften Studier, kritiker och notiser. Av stora vetenskapliga namn på förlaget må nämnas Elias Fries och Agardh. Året 1847 var särskilt märkligt. Då började N J Berlin sitt naturvetenskapliga författarskap, C A Hagberg tryckte de två första delarna av sin Shakespeareöversättning och Sven Nilsson började utge Skandinavisk Fauna. Småningom fick G även andra framstående vetenskapliga författare som litteraturhistorikern Gustaf Ljunggren och filosofen A Nyblæus. Under sin sista tid förlade han bl a Martin Weibulls och Elof Tegnérs stora historik över Lundauniversitetet. En av förutsättningarna för förlagsverksamheten var det Berlingska boktryckeriet.

Reuterdahl antecknade vid slutet av 1850-talet i sina Memoarer, att G visserligen var köpman och noggrant undersökte varje affär, men inte enbart från vinstsynpunkt. Han var »hushållsaktig», men han förstod också »den icke allmänna konsten att med glädje göra uppoffringar». 1859 hade G låtit uppföra ett stort hus åt Södergatan och ett magasinshus åt Vårfrugatan. Nyåret 1861 övertog sonen Jacob Deichmann G (G 2) bokhandeln, medan G själv bibehöll förlagsrörelsen till sin död. – Till sin natur var G allvarlig, sträng och fordrande men kunde också vara glad och skämtsam. Han var något stram i hållningen, prydligt klädd och alltid med vit halsduk. Han skrev danska och svenska ungefär lika bra men talade helst danska (Wrangel, s 163).

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Några räkenskapsböcker i firmans arkiv. Brev från G till Sv bokförläggarefören i KB. Några brev från G i C A Bagges saml, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Rektor Gustaf Anderssons brevväxl 1832–1863 (1940); I A Bonnier, Anteckn:r om sv bokhandlare, 1 (1920); K O Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj (1931); Christian Molbechs brevveksling med svenske författare og videnskabsmaend, 2–3 (1956); H Reuterdahl, Memoarer (1920); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1943), s 418 ff; H Wieselgren, Ur vår samtid (1880), s 58–62; E Wrangel, C W K G o det G:ska förlaget (1926).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Gleerup, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13092, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13092
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Gleerup, urn:sbl:13092, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.