Gustaf Johan Gyllenstierna

Född:1709-06-24
Död:1764-04-04 – Lettland (i Serben, Livland)

Kanslist


Band 17 (1967-1969), sida 629.

Meriter

10 Gyllenstierna, Gustaf Johan, f 24 juni 1709, d 4 april 1764 på Serben i Livland. Föräldrar: landsh frih Axel Erik G o Catharina Elisabet de Charliére. Eo kanslist i k kansliet 24 mars 31, kanslist i hovkanslersexp 25 sept 35, presidentssekr 24 okt 38, sekr i SU vid 40—41 års riksdag, dömd ifrån liv, gods, ära o adelskap 21 aug 41 men benådad till livet.

G 11 mars 59 m Agneta Gertruda v Gersdorff, f 29 maj 43, d 18 mars 25 på Carlowa, Livland, senare g m Carl Gustaf v Krüdener till Karlowa, d 22, dtr till ordnungsrichtern i Wenden Georg Gustaf G o Margareta Eleonora Kobes.

Biografi

Fastän gammal karolin var G:s far övertygad fredsvän och anhängare till Arvid Horn, med vilken han var befryndad. G fick därför anställning i kansliet, där han kort före Horns avgång blev dennes sekreterare. Han kom att kvarstå i sin befattning även under den nya hattregeringens ledande man Carl Gyllenborg, som enligt Axel v Fersen var svag för belevade unga män med »vett och snille». Den bevarade korrespondensen från en av G:s kolleger, Jöran Mauritz Posse, ger dock knappast mer än intrycket av ett par unga junkrar, vilkas intressen utgjordes av befordringsmål, nöjen, »amoureusa romaner», egna och andras, som t ex Hans Majestäts med Hedvig Taube, och annat skvaller, och vilkas livsföring blott hämmades av ständig penningförlägenhet.

G:s kanslistkarriär inträffade, då hattarna förberedde sitt revanschkrig mot Ryssland. Sin tillgivenhet mot sin gamle gynnare Horn visade G genom att även efter dennes avgång vara hans rapportör. Dessvärre utsträckte han sitt politiska umgänge till ryske ambassadören Bestuzjev-Rjumin och dennes vänner, de mecklenburgska sändebuden Koppen och hovrådet Ranchstedt. Samvaro med främmande ministrar var ej tillåten för kansliets tjänstemän, och under den avgörande riksdagen 1740—41 var G dessutom sekreterare i sekreta utskottet. Ryska ambassadvåningen på Södermalm stod under skuggning dag och natt av hattarnas egna polispatruller och efter trettonde natten 27 febr 1741 kunde man göra ett fint kap: G i sällskap med Koppen kom ut från ambassaden, arresterades under dramatiska omständigheter och fördes till förhör inför lantmarskalken generalen Charles Emil Lewenhaupt, som bryskt uppmanade honom att bekänna sina förehavanden. En Riksens ständers dömande kommission tillsattes. Dess uppgift blev rent politisk och de erkännanden som G villigt lät avpressa sig ledde till att flera andra misstänkta av mösspartiet häktades, bland dem den i Finland födde historikern Arckenholtz. G komprometterade inför kommissionen även den politiserande skalden Olof Dalin liksom f riksrådet Ture Gabriel Bielke m fl. Koppen blev under föga diplomatiska former förpassad ur riket och Bestuzjevs rapporter till sitt hov ger starka uttryck för den skräckstämning som gripit mössaristokratin, »vårt parti», som Bestuzjev uttrycker sig, sedan denna olycka avskurit en treårig diplomatisk kontakt. Bestuzjev bävade själv för att man bland G:s papper skulle finna hans obligation på de 10 000 dukater, som i maj skulle ha utanordnats till G.

G:s förräderi bestod i att han meddelat in- och utländska personer innehållet i handlingar, som han i sin tjänst haft tillgång till. Sålunda framgår det av Bestuzjevs rapporter, att denne av »en pålitlig vän» fått utdrag av brev från sv envoyén i S:t Petersburg, Eric Mathias v Nolcken. De viktigaste statshemligheterna som G känt till sade han sig dock ej ha lämnat ut. Detta vinner stöd av det faktum, att han vintern 1740 haft hand om en skriftväxling rörande en av Gyllenborg till S:t Petersburg utsänd spion, majoren Wetterhoff, vilken dock lyckligen återvänt efter utfört uppdrag.

Någon initierad ställning hos de ledande mössorna hade G inte, men G-affären förmådde ändå blåsa liv i hattarnas krigspolitik liksom Sinclairmordet två år tidigare. Bestuzjev rapporterar 12 mars om den allmänna förbittringen mot Ryssland och 28 juli utfärdades krigsförklaringen. I denna atmosfär föll ständerkommissionens dom 21 aug över G och hans medanklagade: G dömdes från ära, liv och gods samt adelskap, men med hänvisning till de förespeglingar som givits under rannsakningen rekommenderade kommissionen med instämmande av sekreta utskottet straffets förvandling till livstids fängelse. Saken hänsköts till ståndens plena, av vilka de två högre gick på benådningslinjen, medan borgar- och bondestånden yrkade på domens verkställande. Genom en kompromiss med borgarna räddades G:s liv på villkor att han skulle stå i halsjärn på nuvarande Gustav Adolfs torg och i alla städer han passerade på väg till Marstrands fästning. Redan 1743 efter det fullständiga fiaskot av hattarnas ryska krig frigavs emellertid G — det var en ödets ironi att samtidigt generalen Lewenhaupt, som gått så hårt fram mot honom, avrättades som offer för den misslyckade krigspolitiken.

Om G:s öden i landsflykten är föga känt. Man kan spåra honom till Hamburg, där han höll kaffehus, och till Paris. I fängelset hade han genomgått en religiös kris och stod genom sin broder majoren Nils G i kontakt med pietistiska kretsar i Sthlm. I ett brev 1745 till kyrkoherde Tolstadius skildrar han sin omvändelse (Avskr: saml ur offentl handhar, GUB). Sitt olycksöde sökte han förklara i bittert hattfientliga skrifter »över de honom hände våldsamheter». De blev dock aldrig tryckta utan figurerade endast i avskrifter (förtecknade hos I Carlsson, nedan a a, 1967). Här vill han framställa sitt handlingssätt som helt idépolitiskt betingat och förestavat av hans önskan att freden skulle bevaras. 1756 gick han i rysk tjänst som viceresident i Nürnberg. Han erhöll också en gård i Livland, där han slutade sina dagar.

Författare

Sven Åstrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

9 brev (1739—41) från G till E M v Nolcken o några brev i Diplomatica, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksens ständers kommissions ang G m f 1 arkiv: prot med reg, berättelse till SU, handhar T 1—2 o brev 1—2, Riksdags-acta (Riksens ständers skriv:er till K M:t 1743), ståndens prot, aug 1741 (adelns deputation), Waaranens avskrifter ur ryska arkiv 1740—42, allt i RA; brev av Koppen, avskr i Handhar till Sveriges pol hist i F 259, S Stierneld, Kort berättelse om baron G:s fasttagande i W 330, Voltemats anekdoter i N 946—947, allt i UUB. — SE Bring, Sv boklex . . . Rättegångshandhar (1958), s 6; I Carlsson, Olof Dalin o den pol propagandan inför lilla ofreden (1966); dens, Frihetstidens handskrivna pol litt (1967); F A v Fersen, Hist skrifter, 1 (1869); K M:ts nådiga förordn. . . 14 aug 1741 (1741; stän-derkommissionens dom över G21augmm); Malmström, 1 (1893); E M v Nolcken, Berättelse om rikets tillstånd 1719 till 1742 (HT 1889); Skånska samhar 1891:1:1—2, ed M Weibull.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Johan Gyllenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13401, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2021-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13401
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Johan Gyllenstierna, urn:sbl:13401, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2021-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se