Ernst A P Hage

Född:1876-04-14 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1953-12-06 – Brännkyrka församling, Stockholms län

Socialpolitiker, Landstingspolitiker, Riksdagspolitiker


Band 17 (1967-1969), sida 730.

Meriter

Hage, Ernst August P:son, f 14 april 1876 i Karlskrona, d 6 dec 1953 i Sthlm (Brännk). Föräldrar: flaggunderofficeren Karl August Pettersson o Ingerlöf Adolfsdtr. Mogenhetsex i Karlskrona 95, anställd vid Karlskrona—Växjö järnvägar 95, kontorsbitr vid SJ 97, bokhållare i Luleå 06, kommunrevisor där 08—11 o 20—30, fullm i SJ:s änke- o pupillkassa 08—35, led av Norrbottens läns landsting 10—49 (led av förvaltn:utsk 10— 49, v ordf i landstinget 19—35, ordf där o i förvalta :utsk 35—49), led av AK 12—42 o av FK 43—49 (led av andra lagutsk 19— 42 o 46—49, statsrevisor 33—36), förste bokhållare vid SJ 14, led av stadsfullm 14— 26, av landstingens norrlandskommitté 16—40, ordf i Norrbottens soc:dem partidistr 26—49, led av styr för Hyresgästernas riksförb 28—35 o 43—49, av styr för landstings-förb 29—30 o 33—49, av opinionsnämnden 41. Politisk medarb i Norrskensflamman o i Norrländska Socialdemokraten o Piteå-Tidningen från 21.

G 2 jan 09 i Gbg (Domk) m Elin Pauldaria Adele Enge, f 3 aug 88 i Pajala (Norrb), d 22 febr 53 i Sthlm (Brännk), dtr till rättaren Lars Petter Nilsson o Emma Kristina Svensson.

Biografi

Ernst H blev tidigt intresserad av nykterhetsrörelsen, vilket förde honom politiskt till Frisinnade landsföreningen. Under sin första period som revisor i Luleå stad uppmärksammades han som en noggrann och orädd väktare av skattebetalarnas intressen. I en uppmärksammad kommunal strid, som berörde kyrkans ekonomiska förvaltning, framstod han som talesman för arbetarrörelsen. Denna kontakt ledde till att H 1910 anmälde sitt utträde ur Frisinnade landsföreningen och inträdde i Luleå socialdemokratiska arbetarkommun, som medverkade till hans inval i landstinget, där han redan från början förvärvade en stark position. Vid valet 1911 placerades H i Andra kammaren, där hans arbetsamhet uppmärksammades.

Under det första världskriget anslöt sig H till vänsterfalangen i partiet, och han var en ivrig talesman för att Norrbottens partidistrikt skulle gå ur det socialdemokratiska partiet. Ute i arbetarkommunerna utövade han kraftig kritik mot Hjalmar Branting och övriga ledare inom majoritetsriktningen. Han medverkade även aktivt till att Norrskensflamman, som sedan 1906 varit ett språkrör för socialdemokraterna, 1917 övergick till vänstersocialistiska partiet. De Branting-trogna, som efter partisprängningen var utan egentligt inflytande i länet (1919 fanns endast en socialdemokrat i landstinget), gjorde i viss utsträckning H ansvarig för utvecklingen. De menade, att H med sin utbildning, sin ställning vid järnvägen, i landstinget och i riksdagen hade kunnat göra verkningarna av partisprängningen avsevärt mildare, om han följt Branting. H:s koncilianta läggning och mångåriga ordförandeskap i distriktsstyrelsen utjämnade så småningom spänningarna på det personliga planet. Vid vänstersocialistiska partiets fjärde kongress 1921 röstade H för antagandet av de 21 teserna och för partiets omdöpning till Sveriges kommunistiska parti, men senare under kongressen följde han Ivar Vennerström, och i en skrift till kongressens presidium avsade han sig medlemskapet i det nya partiet. Denna vacklan har ibland betecknats som ideologisk hållningslöshet, men en initierad (I A Jacobsson i Boden) har karakteriserat H som en »majoritetssökare», för vilken en användbar plattform för praktiska samhällsinsatser var avgörande. Efter vänstersocialisternas återförening med det gamla moderpartiet blev H en ytterst lojal och hängiven arbetare för socialdemokratins idéer. En viss radikalism, som hade sin rot i blekingeskären lika mycket som i norrlandsfrisinnet och norrbottniskt samhällsomdanarnit, var utmärkande för honom livet ut.

H var i all sin offentliga verksamhet inriktad på sociala frågor. I landstinget ägnade han sig i första hand åt sjukvårdsfrågorna, varvid utformandet av en modern sjukhusorganisation var det centrala problemet. Länets besvärliga arbetsmarknad var en av hans väsentliga arbetsområden i riksdagen. Sågverksdöden i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet skapade stor arbetslöshet. Denna fråga ägnade H och hans riksdagskollega O W Lövgren nästan helt sin parlamentariska kraft under många år. I övrigt var sociallagstiftningen något av H:s skötebarn, och han kände personligen ett starkt ansvar för att Gustav Möllers socialreformer kunde lotsas genom riksdagen för förverkligande till småfolkets gagn.

Trots sin skolutbildning hade H lätt att identifiera sina intressen med kroppsarbetarnas villkor. Han hade en gång invalts i riksdagen under partibeteckningen »Det arbetande folket», ett begrepp som symboliserade hans offentliga strävanden. H var en ytterst trägen arbetare, som knappast visste vad begreppet fritid innebar. I yngre dagar var han en flitig föreläsare i sociala och kommunala frågor. Han var fascinerad av statistik, och statistisk årsbok var en källa till många föredrag och tidningsartiklar. Mest vältalig var han, när han behandlade ett siffermaterial. Trots sina många offentliga uppdrag blev H aldrig helt yrkespolitiker. Sin tjänst vid SJ skötte han plikttroget under uppehållen i riksdagsarbetet, och han satte en ära i att behärska alla författningsbestämmelser och instruktioner, som reglerade verksamheten vid SJ:s distriktskansli.

H:s artiklar om riksdagsarbetet var fåordiga men sakrika och vann allmän uppskattning. Över partigränserna betraktades H som en gentleman, för vilken en god lösning på ett problem var det centrala. För partipolitisk finurlighet hade han föga sinne.

Författare

Ragnar Lassinantti



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bort med första kammaren! Socialdemokratiska vänstergruppens mo- tion i andra kammaren 1917. Sthlm 1917. 19 s. — Handbok för hyresgäster. Lagen mot oskälig hyresstegring med kommentarier. [Omsl.] Sthlm 1917. 15 s. — Strider och spörsmål i svenska riksdagen. Handbok för valmännen. Sthlm 1917. 116 s. ([Titelrubr:] Socialdemokratisk vänsterpolitik i riksdagen.) — Strider och spörsmål. Socialdemokratisk vänsterpolitik i riksdagen år 1918. Handbok. Sthlm (tr Gbg) 1918. 87 s. — Vänstersocialistisk riksdagspolitik 1918—1920. En redogörelse till valmännens tjänst . . . Sthlm 1920. 32 s. — Nya kommunalskattelagen, en sammanfattning av kommunalskattereformens historik och innebörd . . . ävensom en del mindre skatteförordningar . . . sammanförda. Sthlm 1921. 142 s, 7 vikta bil. (Tills med O V Lövgren.) Supplement . . . utarb efter de av 1921 års riksdag fattade besluten om ändringar . . . Sthlm 1921. 15 s. (D:o.) — Socialdemokratin, kommunismen och försvarsfrågan. Boden [1924]. 8 s. [Anon.] — Socialdemokratisk politik vid riksdagen 1924. Utg av Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Sthlm 1924. 167 s. — Socialdemokratisk politik vid 1926 års riksdag . . . Sthlm 1926. 219 s. (D:o vid riksd 1928—34, tr resp år:) 432, 152, 244, 164, 343, 240, 364 s. — En vidräkning med bolsjevikpropagandan kring statstjänarnas pensionsfråga. Boden u å [1935?]. 23 s. [Ur Norrl socialdemokraten.] — Ytterligare broschyrer i olika politiska ämnen.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903—1920 (1946); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets hörjan (1954); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 2—3 (1953—56); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); F Ström, I stormig tid (1942; reg SBL); Sv folkrörelser, 1 (1936); G Lindhagen, Memoarer, 3 (1939: ree SBL).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst A P Hage, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Lassinantti), hämtad 2020-04-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst A P Hage, urn:sbl:13495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Lassinantti), hämtad 2020-04-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se