Arne Holmberg

Född:1889-07-07 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1966-04-16 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Bibliotekarie


Band 19 (1971-1973), sida 224.

Meriter

Holmberg, Arne, f 7 juli 1889 i Sthlm, Nik, d 16 april 1966 där, Matt. Föräldrar: grosshandl Niklas Gerhard H o Hilma Axelina Sofia Norrman. Mogenhetsex vt 07, FK vid UU 16 sept 09, FL där 15 dec 10, eo amanuens vid UUB 11, vid KB 12—17, disp pro gradu 24 maj 13, FD 31 maj 13, andre bibliotekarie vid KB 18—27, sekr i Sv humanistiska förb 19—39, bibliotekarie vid Karol inst 20—48, led av styr för Sveriges allm biblioteksfören 23—40, förste bibliotekarie vid Sthlms stadsbibl 27—29, bibliotekarie vid VA:s bibi 22 maj 29—59, led av Sv bibliotekariesamf:s styr 41—51, ordf i Sveriges vetenskapl specialbibl :s fören 45—59, av Sthlmsbibliotekens samarb:nämnds arbetsutsk 49—59, överbibliotekaries titel 56. — LSkS 64. — Ogift.

Biografi

Efter mogenhetsexamen 1907 kom H till Uppsala, där han vid knappt 24 års ålder disputerade på en avhandling i latin. Efter ett kort vikariat som läroverkslärare beslöt han sig för biblioteksbanan och kom 1912 till KB, där han stannade i 15 år. Under första världskriget var H tjänstledig för att vid sv beskickningen i Petrograd handlägga ärenden under den sk B-avdelningen, och från denna tid daterade sig hans starka intresse för ryska och slaviska frågor. Under tiden från den ryska revolutionen till långt in på 20-talet var han livligt sysselsatt med recensioner av sovjetrysk litteratur och litteratur om kriget i Ryssland. Efter hemkomsten därifrån 1920 blev H vid sidan av sin huvuduppgift vid KB utsedd att förestå Karolinska institutets bibliotek, en befattning som han behöll till 1948, då en särskild överbibliotekarietjänst inrättades vid detta bibliotek. 1927 utnämndes H till förste bibliotekarie vid Sthlms stadsbibliotek, vilket då fått sin stora byggnad vid Sveavägen färdig. Redan tidigare hade han emellertid på förfrågan från VA förklarat sig villig att efterträda den då 75-årige bibliotekarien J A Bergstedt som chef för biblioteket och därmed inträdde H i den verksamhet som under 30 år skulle bli hans livs stora uppgift. Biblioteket hade då sedan 12 år sina lokaler i akademins byggnad i Frescati, dit samlingarna flyttats från det gamla akademihuset vid Wallingatan. Med stor energi tog H itu med den mångfald uppgifter som uppbyggandet av ett modernt storbibliotek påkallar. Den tillgång som biblioteket hade i akademins förlagsverksamhet på främmande språk utnyttjade H på ett effektivt och rationellt sätt. Under hans tjänstetid mångdubblades bibliotekets bytesförbindelser och dess bestånd ökade med mer än 50 %.

H intresserade sig starkt för de särskilda problem som de stora vetenskapliga specialbiblioteken erbjuder, vilket förutom i en rad uppsatser i olika tidskrifter resulterade i hans arbete Om tjänstearbetet i vetenskapliga specialbibliotek (1946). H stod också som initiativtagare till Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening och var under 14 år dess ordf.

H:s vetenskapliga produktion grupperar sig i huvudsak kring Jöns Jacob Berzelius, som var VA:s sekreterare 1818—48, bröderna Bergius samt VA:s biblioteks äldre historia. Under 1920-talet hade akademins sekreterare H Söderbaum gjort Berzelius liv till föremål för inträngande studier och dessutom börjat utgiva hans korrespondens, ett arbete som H fullföljde. Han gav sig också i kast med den till synes oöverstigliga, men skickligt lösta uppgiften att upprätta en bibliografi över Berzelius tryckta skrifter och dessutom en förteckning över hans manuskript och brevsamling jämte arbeten där han utförligt behandlas.

H var en stor kännare av Sthlms historia och topografi, vilket gjorde det för honom särskilt naturligt att sysselsätta sig med bröderna Bergius. De i lärdomshistorien berömda brödernas gård Bergielund med dess trädgård, park och plantskolor låg på platsen för nuvarande Vasaparken, Odengatan och Karlbergsvägen. På 1880-talet blev området stadsplanerat, och Bergianska stiftelsen med trädgård flyttades till Frescatiområdet vid Brunnsviken. I samband därmed deponerades dess historiskt och lärdomshistoriskt värdefulla bibliotek och handskriftssamling i VA:s bibliotek. Med sitt utmärkta register till den sk Bergianska handskriftssamlingen gjorde H särskilt den historiska forskningen en stor tjänst. Han sysselsatte sig också med åtskilliga bibliografiska problem kring boksamlingen. Ett av H:s sista arbeten var hans ypperliga utgåva med kommentarer av P J Bergius trädgårdsjournal 1773—90. Då VA 1961 beslöt inrätta en särskild serie, behandlande lärdomshistoriska problem kring akademin själv, fick H ytterligare rika tillfällen till skriftställarskap, som med goda resultat fyllde hans emeritusår.

Utan att egentligen vara någon enstöringsnatur syntes H mycket litet utåt och rörde sig mest inom kretsen av kolleger och förtrogna vänner, som i honom såg en i hög grad nobel och älskvärd människa. Inom föreningslivet gjorde han en uppskattad insats som mångårig sekreterare i Sv humanistiska förbundet.

Författare

Wilhelm Odelberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s arkiv i VA. Brev från H i KB (bl a till E W Dahlgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1963 se: Arne Holmbergs tryckta skrifter 1913—1964, bib-liografisk förteckning upprättad av A Wallgren. Upps ... 1964. 32 s. (Bidrag till Kungl. svenska vetenskapsakademiens historia. 4.) — Pehr Erik Svedbom 1811—1857, Kungl. vetenskapsakademiens bibliotekarie åren 1844 —1856. Upps.. . 1964. 83 s, 3 pl-bl. (Ibid, 5.) — Ägde Carl Snoilsky två exemplar av Systema naturae 1735? (SLSÅ, årg 46, 1963, Upps 1964, s 66 f). — Ellen Key och Sonja Kovalevsky d. y. (Svensk litteraturtidskrift, årg 27, 1964, Lund, s 93—102). — Sonja Kovalevsky och den ryska vetenskapsakademien (Lychnos, 1963—1964, Upps... 1965, s 250—255). — Ur litteraturen om Sonja Kovalevsky (PHT, årg 62, 1964, Sthlm 1964 —65, s 111—137). — Carl Gustaf Mosander om Riddarholmskyrkans brand år 1835 (SSEA 1966, Sthlm, s 85—88). — Bibliografi över J. J. Berzelius utg av Kungl. svenska vetenskapsakademien, D 1. Tryckta arbeten av och om Berzelius, Suppl 3. Sthlm (tr Upps) 1967. 43 s. [Även fr tit.] — Professor Johan Hedenborg 1786—1865, läkare, forskningsresande, samlare. Sthlm (tr Upps) 1968. 166 s, 1 pl. (Bidrag.. ., 8.)

Källor och litteratur

Källor o litt: W Odelberg, nekr över NTBB 1966:4: Sv biblioteksmatr 1966.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arne Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13724, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2020-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13724
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arne Holmberg, urn:sbl:13724, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2020-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se