Finstaätten,



Band 16 (1964-1966), sida 51.

Biografi

Finstaätten, konventionellt släktnamn på en av den svenska äldre medeltidens förnämsta högfrälsesläkter, bildat efter gården Finsta i Skederids sn, Sjuhundra hd i Uppland. Denna gård var icke något ursprungligt stamgods för ätten utan hade förvärvats av en av dess mest kända medlemmar lagmannen och riddaren Birger Petersson, heliga Birgittas fader. Genealogi över ätten i ÄSF 1.

F:s ursprungliga vapen är obekant. Riddaren Erland Israelsson, lagman Birgers farbror, förde ett kors, hans son riddaren Johan Ängel d y sin morfars vapen, en ängel, medan lagman Birger upptog sin mors vapen, två nedåtvända vingar. Prelaterna i F hade varierande sigill utan ättevapen.

I vittnesmål i heliga Birgittas kanonisationsprocess (Acta, s 473) uppges, att hennes far lagman Birger vallfärdat till Santiago de Compostela och andra heliga platser och att hennes farfar Peter Israelsson skulle ha besökt Jerusalem, samt att även äldre generationer på fädernet skulle ha vallfärdat till de nämnda platserna.

Genealogiskt kan man ej komma längre tillbaka än till lagmannens farfar Israel, som var död 31 maj 1269, men som i övrigt är okänd. En dotter till Israel var g m Anders And. Söner till dem var domprosten i Uppsala Andreas Andreae (And) samt lagmannen i Tiundaland, riddaren Israel Andersson (And).

Söner till stamfadern Israel var riddaren Peter Israelsson, ärkebiskop Jakob Israelsson (F 1) och riddaren Erland Israelsson.

Peter Israelsson kallas dominus 1269 och var död 29 juni 1280; om hans vallfärd se ovan. Han var g m en dotter av Birger Skänkare, som torde ha fört två vingar i vapnet (Rosman). Söner till dem var upplandslagmannen, riksrådet och riddaren Birger Petersson och Israel Petersson, som blev kanik i Uppsala 1295 och år 1299 efterträdde sin kusin Andreas Andreæ (And) som domprost där. Herr Israel var död 24 nov 1302. Hans anniversarium firades i Uppsala domkyrka tillsammans med bl a kusinen Karl Erlandssons (se nedan) den 12 aug, som troligen var Israels dödsdag. Lagman Birger Petersson (d 1327; F 2) var först g m Kristina Johansdotter (Elofssönernas ätt), som levde 6 juli men var död 11 juli 1293, barnlös. Om henne se bd 13, och A F Liljeholm i PHT 1952. I sitt andra gifte med Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren) hade herr Birger sju barn (Gardell, 1, nr 159), varav fyra tydligen tidigt döda. De kvarvarande var riksrådet, lagmannen i Uppland, riddaren Israel Birgersson (F 4) samt döttrarna Katarina Birgersdotter och Birgitta Birgersdotter, den heliga Birgitta (F 5), gifta med bröderna riddaren Magnus Gudmarsson respektive riksrådet, lagmannen i Närke, riddaren Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten).

Israel Birgersson, lagman Birgers son, hade tre barn, varav Ramborg och Peter säkert, samt Helena troligen i herr Israels kända gifte. Av dessa blev Ramborg Israelsdotter g 1) m Filip Nilsson (trol Sparre av Tofta) och 2) m riddaren, riksrådet och lagmannen Anund Jonsson (Lejonansikte) samt Helena Israelsdotter m riddaren, riksrådet, marsken och lagmannen Karl Ulfsson (Sparre av Tofta).

Israel Birgerssons son Peter Israelsson d y är föga känd. Han var som konung Håkans anhängare närvarande vid Edsviken 1371 och var icke riddare. Peters gods hade indragits av konung Albrekt; Peter namnes senast som levande 23 nov 1379 och begrovs i Vadstena kloster 24 mars 1384 (diariet). Med honom utgick Birger Peterssons linje.

Stamfadern Israels tredje son riddaren Erland Israelsson är troligen den dominus Erlendus, som omtalas 1272 och 1276. Han levde och kallas dominus 29 dec 1279 men var död 10 dec 1288 och begrovs i Sigtuna Mariakyrka, där hans gravhäll är bevarad (Gardell); den visar vapnet: ett kors mellan två vingar. Herr Erland var g m Katarina Johansdotter, dotter av riddaren Johan Ängel d ä. Man känner fyra barn i herr Erlands och Katarinas gifte. Dottern Ragnhild Erlandsdotter var troligen den fru Ragnhild, som före 2 okt 1283 sålde sin fädernegård Finsta till sin kusin Birger Petersson (F 2). Hon var g 1) m riddaren Johan Karlsson (Fånöätten), avrättad 1280, och 2) m riddaren, riksrådet och lagmannen i Västmanland Magnus Gregersson (Folkungaättens oäkta gren).

Herr Erlands söner var: biskopen i Västerås Israel Erlandsson (F 3), riddaren Johan Ängel d y och kaniken Karl Erlandsson. Riddaren Johan Ängel (Johannes Angelus) d y, vilken nämnes dominus 1286, upptog sin morfars namn och vapen. Herr Johan Ängel d y gjorde 12 jan 1314 sitt testamente och valde lägerstad i S:t Eriks kapell i Uppsala domkyrka samt var död 21 maj 1314. Om hans egendomar m m se ÄSF, 1, s 38; han var gift men barnlös. Hans bror Karl Erlandsson (d 1296) var 1286 kanik i Uppsala. Herr Karl var skolar i Paris 1287 och studerade vid universitetet i Bologna i varje fall 1292—95.

Erland Israelssons linje utgick med biskop Israel Erlandsson (F 3) i Västerås 1328 eller 1329, medan hela ätten utgick med Peter Israelsson d y omkr 1384.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Acta et processus canonizacionis beate Birgitte, ed I Collijn (1924—31; SFSS, ser 2, bd 1); se f ö ÄSF 1. — B Beckman, Matts Kättiimundsson o hans tid, 1—2 (1953—54); Y Brilioth, Den senare medeltiden 1274—1521 (Sv kyrkans hist, 2, 1941); J Gallén (med bidr av A F Liljeholm), Finsta-ätten (ÄSF 1, 1957); S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid, 1—2 (1945— 46); A F Liljeholm, Medeltida arvslagar o släktskapsbestämning, 1—2 (PHT 1950 o 1952); dens, se även Gallén; J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder . . . 1302—1319 (1939); H Rosman, Rasmus Ludvigsson som genealog (1897), s 123— 127; A Schiick, Ängelätten (Hist studier tillägn Sven Tunberg 1942); G I Ståhle, Till frågan om tillkomsten av »Hertig Fredrik» (ANF 64, 1949), s 243 f; Å Sällström, Bologna o Norden intill Avignonpåvedömets tid (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Finstaätten, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14142
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Finstaätten, , urn:sbl:14142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se