Meriter

4 Gahn, Henrik, sonson till G 1, f 1 april 1820 i Falun, d 30 mars 1874 i Uppsala. Föräldrar: salpetersjuderidir Johan Henric G o Johanna Charlotta Théel. Inskr vid Uppsala univ 9 nov 1838, studerade där till 1841, genomgick Falu bergsskola 1841–42, elev på Jernkontorets stat 1842, extra stipendiat där 1845–48, ägnade sig åt skogsaffärer 1848–62, skogschef i Bergviks sågverksab (Gävl) 1853–55, grundade Upsala tekn fabrik 1867, från 1872 ombildad till H Gahns Aseptin-Amykos ab. – HedL av Gävleborgs läns hushålln:sällsk 1863.

G 16 aug 1847 i Bergsjö (Gävl) m Maria Elisabeth Nordlinder, f 8 mars 1825 på Nianfors bruk, Njutånger (Gävl), d 2 sept 1906 i Uppsala, dtr till kh Eric N o Anna Sophia Hasselblad.

Biografi

Som ung bergsvetenskapsman deltog G 1843–46 i bergshauptman J H af Forselles' (s 321 ff) geologiska kartläggning av Sverige, bekostad av Jernkontoret och resulterande i »Geognostisk karta öfver Sverige» 1856 (ms i Jernkontorets arkiv). Från 1848 ägde och drev G tillsammans med sin svåger L M Wærn Lottefors sågverk i Bollnäs. Båda ägnade sig åt skogsaffärer, som gick så bra att G 1852 kunde köpa Backa och Åkersta gårdar i v Hälsingland. År 1862 bosatte han sig i Uppsala, där han grundade en liten kemisk-teknisk fabrik, som så småningom utvidgades till ett betydande företag.

G hade i mitten av 1860-talet uppfunnit ett desinfektionsmedel, vars två varianter han kallade aseptin och amykos. Han erhöll patent på dem resp 1869 och 1871. I England utarbetade vid denna tid läkaren lord J Lister en antiseptisk sårbehandlingsmetod. Tidigare hade man använt den frätande och smärtsamma karbolsyran som desinfektionsmedel. Nu kom G:s uppfinningar som de första här i landet inom samma område. Medlens verkan berodde mest på borsyrans bakteriedödande egenskaper.

Aseptinet var kemiskt sett en glycerinhaltig borsyrelösning, aromatiserad med nejlik-och pepparmyntolja. Det användes i munvatten och kosmetiska preparat men fram emot århundradets slut också som konserveringsmedel för födoämnen (kött, fisk, grönsaker) samt för desinfektion av smärre sår och vid vissa hudsjukdomar. G kallade gärna sitt aseptin för »världens första antiseptiska munvatten». På 1870-talet erhöll firman medaljer för sina tillverkningar på en rad utställningar och vann stora internationella framgångar trots hård konkurrens och processer med tillverkare av liknande medel (Aug Norman, C G Nyblæus och Barnängens tekniska fabrik).

G:s fabrik i Uppsala tillverkade även andra artiklar: tvålar (med och utan aseptin), hudkrämer, blanksvärta, talk och puder, eau-de-cologne, senare även nagellack, rakkräm, hårvatten, pomada m m. Den energiske G avled knappt 54 år gammal.

Författare

Sixten Rönnow

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Bidrag till kännedomen aseptin. Upsala 1869. (4) s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: H G:s ab:s arkiv, Uppsala. – G Anrep, Sv slägtboken, 1 (1871); En modern industri i en gammal stad. H G:s ab i Upsala 80 år (1947); NF 9 (2 uppl 1908); A Norman, H G o hans »uppfinningar» af Amykos o Aseptin (1872).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Gahn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14650
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Gahn, urn:sbl:14650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-04-20.