Adolf Christian Johan Christiernson

Född:1875-10-05 – Finland (i Uleåborg)
Död:1958 – Raus församling, Skåne län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Journalist, Företagsledare


Band 08 (1929), sida 497.

Meriter

Christiernson, Adolf Christian Johan, f. 5 okt. 1875 i Uleåborg i Finland. Föräldrar: byggmästaren Anders Fredrik Christiernson och Charlotta Öberg. Utlärd typograf i Stockholm 1895; typograf i Ystad; ledamot av styrelsen för Tryckeri-a.-b. Aurora 5 nov. 1899—1904 och av styrelsen för Ystads partiföreningars fastighetsförening u. p. a. 1900—01; medarbetare i tidningen Arbetet i Malmö aug. 1900—aug. 1907; ordförande i Kooperativa föreningen Svea u. p. a. från 1904; ledamot av riksdagens andra kammare för Hälsingborgs stad 1906—11 och för Hälsingborg; Landskrona och Lund 1912—13 och 1914 B—1917 och var därunder bl. a. valman vid fullmäktigevalen 1910—13 och 1914 B— 1916, ledamot av bankoutskottet 1910—11, av bevillningsutskottet 1912—13 och 1915—17 och av andra särskilda utskottet (angående sjölagen) 1914 B samt v. ordförande i andra särskilda utskottet (angående" krigsmaktens rekvisitioner och automobiltrafikförordningen) 1915; en av stiftarna av Tryckeri-a.-b. Demokraten 1907 och ledamot av dess styrelse 18 juni 1907—17 maj 1917; redaktör och ansvarig utgivare av Skånska socialdemokraten i Hälsingborg okt. 1907—mars 1917; ledamot av Malmöhus läns landsting 1910—15 och var därunder bl. a. ledamot av hälsovårdsutskottet 1910—15, av kommittén angående tuberkulossjukvården 20 sept. 1910—2 sept. 1911, av kommittén angående lönestat för sjukvårdspersonal m. m. 21 sept. 1911—16 aug. 1912; av byggnadskommittén för Orupssanatoriet 18 sept. 1912—1916, av kommittén angående utvidgning av länslasarettet i Hälsingborg 21 sept. 1915—aug. 1917 samt av arbetslöshetskommitterade 1915—17 (vald 22 sept. 1915 och 20 sept. 1916); ledamot av Hälsingborgs stadsfullmäktige 1911—18 juni 1918 och var därunder bl. a. ledamot av rikshospitalkommittén 17 dec. 1912—18 juni 1918, av styrelsen för Hälsingborgs folkbadanstalt 1913—18 dec. 1917, av gymnastikkommittén 21 okt. 1913—8 jan. 1918, av valberedningen 1914, av styrelsen för konsul P. Olssons tjänarinnehem 1914—18 juni 1918, av inkorporeringskommittén 17 mars 1914—18 juni 1918, av drätselkammaren 1915—17 samt av järnvägsrådet 20 febr. 1917—18 juni 1918; sakkunnig angående ekonomiska föreningars inlåningsrörelse 22 juni—9 dec. 1911; ledamot av fjärde beredningen för utredning av rikets försvarsväsende (angående övningstiden) 1 dec. 1911—18 mars 1914; en av stiftarna av a.-b. Nya banken 1912 och ledamot av dess styrelse 10 juli 1912—10 maj 1918; sakkunnig angående underbefälets befordran till officer och reservofficer 17 sept. 1914—24 jan. 1920; en av stiftarna av a.-b. Samorganisationen 1915 och suppleant i dess styrelse 24 okt. 1915—2 juni 1918; sakkirnnig angående exportavgifter 21 dec. 1915—30 mars 1916; ledamot av krigsberedskapskommissionens subkommitté för livsmedelsfrågor 8 febr. 1916—23 aug. 1918; ledamot av 1916 års fastighetskommission 21 mars—28 nov. 1916; verkställande ledamot av livsmedelskommissionens vedbyrå 19 maj 1916 och av bränslekommissionen 21 aug. 1916—16 apr. 1917, av 1917 års bränslekommission 16 apr. 1917—1 maj 1918 och av 1918 års bränslekommission 26 apr. 1918—29 apr. 1919; ledamot av statens handelskommission 3 juli— 31 dec. 1917; en av stiftarna av a.-b. Statsbränsle 1917 och ledamot av dess styrelse 9 juli 1917—16 juli 1918; en av stiftarna av Stockholms ved-a.-b. 1917 och ledamot av dess styrelse 17 aug. 1917— 18 okt. 1918; en av stiftarna av a.-b. Östersjöhandel 1917 och ledamot av dess styrelse 25 febr. 1918—3 sept. 1919; ledamot av styrelsen för Nordiska ömsesidiga olycksfallsförsäkrings-a.-b. Bore (från 1918 Försäkrings-a.-b. Bore, ömsesidigt) 15 maj 1918—8 apr. 1924 (kassadirektör 1918—23); en av stiftarna av Försäkrings-a.-b. Bores förlags-a.-b. 1918 och ledamot av dess styrelse 10 juni 1918— 14 jan. 1924; en av stiftarna av Försäkrings-a.-b. svenska Minerva 1918 och ledamot av dess styrelse från 18 sept. 1918; ledamot av styrelsen för Fastighets-a.-b. Häggen 4 apr. 1921—20 maj 1924; föreståndare för Kooperativa föreningen Svea u. p. a. i Hälsingborg från 1924.

Gift 1) 19 febr. 1917—2 jan. 1923 med folkskollärarinnan Alma Emilia Lilja, f. 19 febr. 1872, dotter till föreståndaren vid Kattarps h. folkskola. Ola Mårtenson Lilja; 2) 7 dec. 1923 med Ingeborg Matilda Dahlin, f. 25 mars 1889.

Biografi

Då C. den 2 sept. 1905 på grund av stark splittring bland de borgerliga valdes till ledamot av andra kammaren för Hälsingborgs stad, betecknades valet inom den borgerliga pressen som »en skandal för Hälsingborgs samhälle», en utgång, som tillfört riksdagen »den förste unghinken», »en våldsamt radikal socialist med de krassaste ofosterländska åsikter». Dylika utgjutelser voro rätt förklarliga med hänsyn till C : s antecedentia. Såsom medarbetare i den socialdemokratiska pressen, såsom deltagare i partikongresser och på annat sätt hade han gjort sig till tolk för ultraradikala åsikter och icke ens skonat partiets egen ledning. Särskilt hade han gjort sig känd som frenetisk antimilitarist och hade vid ett tillfälle betecknat F. V. Thorsson som »militärbracka». Under sin tidigare riksdagstid förnekade C. icke heller sitt förflutna. Det är betecknande, att hans jungfrutal (7 mars 1906) gällde yrkande om avslag å anslag till positionsartillerimateriel. Vid detta tillfälle liksom ofta eljest ägnade han den militära ledningen en besk kritik. I remissdebatten 1911 förklarade sig C. anse »allt som offrades på försvaret, dvs. rustningar, vara av ondo» och särskilt det då aktuella kravet på större pansarbåtar som »endast ett uttryck för sjöofficerarnas högmod». Samma respektlösa gyckel eller fräna hån utgöt han överhuvud taget över allt bestående, såväl när han yttrade sig i riksdagsdebatterna som när han skrev sina med märket »Lukas» signerade artiklar i Skånska socialdemokraten. Under nyssnämnda remissdebatt yttrade han om trontalet, att han för sin del icke hade åhört detsamma, »ty när jag vill åse något dylikt medeltidsaktigt skådespel, brukar jag gå på teatern». Ett celebert uppträde var, då C. vid behandlingen av anslagen till första huvudtiteln vid 1912 års riksdag nedklubbades av talmannen för sina skarpa angrepp mot »vår dyre konung» med anledning av dennes diktamina till statsrådsprotokollet vid försvarsberedningens tillsättande och vid F-båtsbyggets inställande hösten förut. En mera positiv yttring av C: s livliga och impulsiva temperament var hans nykterhetsintresse, som bl. a. framträdde i en motion 1910, att professor J. K. V. Thyréns uppmärksammade och effektfulla riksdagsanförande för alkoholförbud skulle enligt utländsk sed tryckas på statens bekostnad och anslås i samtliga rikets kommuner. Det oförnekliga, låt vara ensidigt negativa intresse, C. ägnat åt de militära frågorna, gjorde det rätt naturligt, att han placerades i de 1 dec. 1911 av den Staaffska ministären tillsatta försvarsberedningarna, närmast den av dessa, som hade utredning om övningstiden om hand. Då C. började detta arbete, var han, i likhet med vänsterledamöterna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet, övertygad om möjligheten att åstadkomma nedsättning av övningstiden och avsevärda lättnader i försvarsbördoma. Under den livaktiga diskussionen om försvarsberedningarnas arbete på hösten

1913 hördes emellertid med allt större bestämdhet det ryktet, att C, som en gång stämplat varje strävan att öka försvarsbördan såsom »ansvarslös politik», själv inom beredningarna lutade åt en sådan ståndpunkt, och i ett föredrag, som han höll inför Hälsingborgs arbetarkommun (9 dec), tillkännagav han öppet, att han numera ansåg en ökning av övningstiden nödvändig, särskilt med hänsyn till behovet av reserver. Under diskussionen efter föredraget utsattes C. för skarpa angrepp, beskyllningar för svek mot partiprogrammet och tämligen oförtäckta uppmaningar att avgå som riksdagsman. För att icke komma i en falsk ställning till sina valmän åtlydde C. dessa uppmaningar och avsade sig riksdagsmandatet (30 dec). Han kom sålunda icke att deltaga i den första riksdagen 1914 med dess upprörda scener och konflikter. Till det s. k. borggårdstalet ställde han sig emellertid mycket kritisk: »Kungen har gjort försvarssaken en stor björntjänst» — skrev han i sin tidning — »och vore han en vanlig människa, skulle man utan tvekan säga, att han begått en dundrande dumhet». Vid marsvalen 1914 blev C. icke uppsatt på den officiella socialdemokratiska listan, men huru stark hans ställning var inom valmanskåren, särskilt bland nykterister och de i Hälsingborg talrika kooperatörerna, visade sig därav, att han placerades på en spränglista och med glans blev vald (4 apr.). Vid försvarsfrågans avgörande i den nya riksdagen (12 sept. 1914) röstade C, ensam inom sitt parti, för försvarsuppgörelsen, sedan han i ett utförligt anförande motiverat sin ändrade ståndpunkt i försvarsfrågan samt därvid av såväl militära som sociala skäl förordat den s. k. vinterlinjen och den därmed sammanhängande utsträckta första utbildningen för infanteriet. C. uppträdde som apologet för försvarsberedningarna, vilka enligt honom »lyft försvarsfrågan ur dess försumpning», han beklagade, att vänstern icke var det parti, som lyckats lösa försvarsfrågan, och han lade den nya härordningens tillskyndare på hjärtat att icke glömma »att lägga bördorna på deras axlar, som verkligen äro i stånd att bära dessa bördor, så att icke hågkomsten av denna härordning skall bliva endast hågkomsten av ökade skatter för de minst bemedlade i samhället». C:s sålunda ådagalagda försvarsvänlighet renderade honom en prickning av den i nov. 1914 sammanträdande socialdemokratiska partikongressen.

Sedan C. tagit det avgörande steget, kom han rätt snabbt att »glida åt höger». Han var visserligen icke bland medarbetarna i den s. k. aktivistboken 1915, men han stod nära dessa kretsar och räknades icke utan skäl till »aktivisterna». En mycket uppmärksammad deklaration gjorde C. under den politiska kris, som åtföljde den Hammarskjöldska ministärens avgång. Tillsammans med några vänner och meningsfränder begav sig C. till Uppsala och höll (1 mars 1917) på Norrlands nation inför en stor akademisk publik ett föredrag om »rikets nöd», vari han skarpt gick till rätta med vad han ansåg vara nationell självuppgivelse och vädjade till konungen i den ödesdigra situationen. Egendomligt i den forne antimonarkistens mun lät ett uttalande som detta: »Skall den nuvarande ministären störtas, så kräver landets väl, att konungen väljer sina nya rådgivare bland dem, om vilka det icke på förhand är känt, att de äro villiga att för en handelsgrynvälling byta bort Sveriges ära och styrka. På konungen vilar därför ett stort ansvar, som han icke kan undandraga sig. I dessa dagar gå nationens tankar till dess konung.» Genom detta sitt uppträdande hade C. alldeles brutit med sitt gamla parti. Han uteslöts på grund av sin alltför »aktivistiska» uppfattning ur den socialdemokratiska riksdagsgruppen och ur det socialdemokratiska partiet, och han lämnade redaktörskapet för Skånska socialdemokraten (24 mars 1917). Tidningens avskedshälsning till C. vittnade om den höga uppskattning, han trots allt åtnjöt bland hemstadens forna partivänner. När man anmärkte mot honom, att han saknade »en genomförd socialistisk-teoretisk skolning», som kunde ge stadga åt den starka hänförelsen, så låg nog däri den sanningen, att C. visat sig vara en från doktrinarism fri handlingsmänniska och verklighetsmänniska och därjämte en självständig natur, som icke ryggade tillbaka för konsekvenserna av en intagen ståndpunkt. Sedan ett försök att på en av personer från olika partier stödd lista återbörda C. till riksdagen misslyckats vid höstvalen 1917, var det slut på C:s offentliga politiska bana, och han har hädanefter fått odla sitt alltjämt livliga politiska intresse inom mera begränsade kretsar, framför allt den kring den gamla aktivistgruppen uppvuxna politiska diskussionsklubben »Brunkeberg» i Stockholm. Sedan C. vistats åtskilliga år i huvudstaden bl. a. såsom ledamot av bränslekommissionen, återflyttade han 1924 till Hälsingborg, där han innehar ledarplats inom den kooperativa föreningen Svea. I denna verksamhet, som C. av gammalt skänkt sitt stora intresse, har han fått tillfälle att visa sitt ekonomiska sinne och sin organisatoriska förmåga, egenskaper, som vid sidan av den politiska lidelsen äro förhärskande drag i hans personlighet.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Andra kammarens skilt Skånska socialdemokraten valmånsförbundet, 1915—17; G. (1924); F. Ström, Branting och prot. och handlingar; samtida tidningar, sär-1907—17; Politisk årsbok, utg. av Allm. Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 3 hans garde (1918).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf Christian Johan Christiernson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14839, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14839
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf Christian Johan Christiernson, urn:sbl:14839, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se