Falk, släkt



Band 15 (1956), sida 165.

Biografi

Falk, värmländsk släkt. Traditionsuppgifter om härstamning från en hannoveransk adelssläkt (Leijonhufvud, Ny svensk släktbok) sakna alla verkliga belägg; ett i släkten använt vapensigill bevisar härvid ingenting, då talrika ofrälse personer i Sverige på 1700-talet förde vapen och det i övrigt icke klarlagts, hur gammalt sigillet är. Uppgiften i Elgenstiernas släktkalender 1938, att släkten enligt traditionen »utgör en gren av den gamla dansk-svenska frälsesläkten Falck» och härstammar från »krigsöversten» Bengt Falck, beror på idel missförstånd och saknar allt värde (jfr utredningen ovan s. 116 ff.); någon »dansk-svensk frälsesläkt» Falck har aldrig existerat, Bengt Falck var aldrig krigsöverste; det har framkommit, att han varit gift (Johan III:s ingående diar. 7 nov. 1587), men namnen på hans barn äro ej kända.

Värmlandssläkten F. (namnet skrives i äldre tid ibland Falck) härstammar från löjtnanten Peter Falk (d. 1759; att skilja från en regementskamrat kaptenen Petter Eskilsson Falck), som 1703 kom i krigstjänst, 1712 blev löjtnant vid överste Bielkes dragonreg. och 1713 transporterades till Närkes och Värmlands reg., Älvdals kompani. P. F. ägde Risäter i Norra Råda sn (Värml.). I gifte m. Sara Maria Karlström (d. 1760), dotter av den 1674 adlade brukspatronen Johan Karlström, hade P. F. bl. a. sonen Gustaf Magnus F. (f. 1719, d. 1788) till Risäter, kapten vid Närkes och Värmlands reg. Denne blev i sitt gifte med Christina Gyllenspetz fader till överjägmästaren i Värmlands distrikt Per Adolph F. (f. 1755, d. 1823 på Risäter), g. 1782 på Ransäter m. Agneta Maria Geijer, dotter av bruksägaren Johan Gustaf Geijer och Maria Låstbom. Genom detta gifte blev släkten befryndad med en rad av Värmlands mest kända familjer. Från P. A. F:s yngre son godsägaren Per Ludvig F. (f. 1798, d. 1866) stammar släktens yngre linje.

Den äldre släktlinjen åter härstammar från överjägmästaren P. A. F:s äldste son, den särskilt som björnjägare ryktbare överjägmästaren och hovjägmästaren Herman Adolph F. (F. 1; f 1865), i sitt första äktenskap också han gift med en Geijer. Söner i detta gifte voro bl. a. överstelöjtnanten Herman Otto F. (f. 1816, d. 1889 i Karlstad), som var riksdagsman i första kammaren 1868–75, magistratssekreteraren i Karlstad, vice häradshövding Bror Hjalmar F. (f. 1826, d. 1891) samt översten för Värmlands reg. Carl Helmer F. (F. 2; d. 1917), som var barnlös.

Vice häradshövdingen B. Hj. F. hade i sitt äktenskap med Sophie Geijer flera söner. Den äldste av dessa kapten Hugo Herman Wilhelm F. (f. 1862, d. 1925) var mest känd som skriftställare. Han medarbetade i Nya Wermlands-Tidningen 1892–1902, i ungdomstidskriften Kamraten 1892–1902, ävensom i Hvar 8 Dag under flera år (omkr. 1910–20). Två samlingar »Historietter», införda i Hvar 8 Dag, utgåvos 1911 och 1918. Bland Hugo F:s övriga böcker märkas »Krigarlif i sommartid» (1892), »Gösta Svärdfält och båtsman Våghals» (1898, 2:a uppl. 1914), »Märta Båge och Erik Ryning samt hvad som hände dem i Vermland» (1900), »Skolpojkar» (1903, 2:a uppl. 1911), »Klubben Mörksens gärningar, svenska detektivhistorier» (1909), »Björnhistorier» i »Pojkarnas julbok» (1919) samt »Från slott, scen och salong. Historietter från skilda tider» (1921). Hans talrika tidningsartiklar behandlade fosterländska, militära eller personhistoriska ämnen; han skrev även tillfällighetsvers.

Hugo F:s bror majoren Hjalmar F. (f. 1877, d. 1940) var också skriftställare samt utgav »Kavaljerer och damer. Personhistoriska pikanterier» (1937). I årsboken Blekinge-bygder, 3, 1925, skrev han om »Blekingska kyrkogårdar». Hans maka, fru Alma Viktoria F., född Månsson (f. 1890, d. 1982), Borgholm, har också gjort sig känd som skriftställarinna, bl. a. med kulturhistoriska bidrag i nämnda årsbok (numera kallad Blekingeboken) i årg. 3 (1925), 7 (1929), 8 (1930) och 11 (1933); i Personhist. tidskr., 24, 1923, publicerade hon G. A. Reuterholms dagbok 1775–76. Hon är sedan 1930 anställd vid Kalmartidn. Barometern.

En tredje bror till Hugo och Hjalmar F. var Erland F. (f. 1878, d. 1939), som blev jur. kand. i Uppsala 1904 och amanuens i Jordbruksdep. 1906. Han var notarie hos riksdagens statsutskott 1909–13, blev 1920 kansliråd och 1926 expeditionschef i nämnda departement. Han var en begåvad jurist och särskilt en god föredragande. Personligen var han en charmfull bohem, älskvärd, gemytlig och vänsäll, känslig och reflekterande, över huvud en färgstark personlighet.

Son till hovjägmästaren H. A. F. och bror till H.O.F., B. Hj. F. och Carl Helmer F. var även majoren Wilhelm Edvard F. (f. 1828, d. 1905). I sitt gifte med Sofia Therese Laurell var han fader till bl. a. statsrådet och regeringsrådet Herman Otto F. (F. 3; d. 1919) samt historikern lektor Erik Valdemar F. (F. 4; d. 1944). Den sistnämndes maka Wendla A. A. U. F., född Hjärne (f. 1880, d. 1961), har i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1939 publicerat uppsatsen »Hiärneska huset i kvarteret Näckström och dess invånare». – Av äldre släktlinjen F. fortlever såväl B. Hj. F:s som W. E. F:s gren och därjämte en gren, som stammar från W. E. F:s tvillingbror, majoren Wenzel Octavius F. (f. 1828, d. 1908).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Militaria: militära meritlistor, arméen, Närkes och Värmlands reg., RA; Norra Råda förs:s kyrkböcker, Landsarkivet i Göteborg. – G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 9 (1936), s. 292 (den där under Karlström påtalade förblandningen mellan löjtnanten Peter F. och kapten Petter Eskilsson Falck återgår på A. Lewenhaupt, Karl XII: s officerare, 1920–21, s. 187); L. Geijer, Släkten Geijer jämte dottersläkterna von Geijer och af Geijerstam (1953); K. A. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1901–06); C. O. Nordensvan, Värmlands regementes historia, 2 (1904); Publicistklubbens porträttmatrikel 1952, utg. av G. Wijkmark (1951); B. Åhlén, Svenskt förfaltarlexikon 1900–1940. A–L (1942). – Meddel. av hovrättsassessorn Sara Falk.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falk, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falk, släkt, urn:sbl:15045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se