Harry Blomberg

Född:1893-12-19 – Strängnäs stadsförsamling, Södermanlands län
Död:1950 – Stora Tuna församling, Dalarnas län

Journalist, Poet, Typograf


Band 05 (1925), sida 41.

Meriter

Blomberg, Harry, f. 19 dec. 1893 i Strängnäs. Föräldrar köpmannen Lars Henrik Blomberg och Ottilia Carlsson. Genomgick folkskola 1900—07; elev vid Brunnsviks folkhögskola hösten 191( —våren 1917. Typograf i Stockholm 1907—16; medarbetare i Nya Norrland (Sollefteå) 1919; redaktör för Studiekamraten (organ inon Arbetarnas bildningsförbund) 1920—21. Har företagit utländsk; resor 1919—24. Medlem av Sveriges författarförening 1918; erhöl Bonniers stipendium 1919.

Gift 30 nov. 1918 med Anna Teodora Hagström, f. 4 sept 1893, dotter till fabrikören Anders O. Hagström.

Biografi

B. blev tidigt moderlös och fick sin uppfostran först hos en gårdfarihandlare i Roslagen till 1904, därefter hos en äldre kvinnlig släkting i Stockholm. Vid tretton års ålder blev han, samtidigt med skolgången, springpojke på tidningen Vårt land och sedan på E. Westerbergs tryckeri-a.-b., där han efter hand blev korrekturavdragare, sättarlärling och slutligen utlärd hand- och maskin-sättare. B. vantrivdes emellertid med stadstillvaron och bröt med denna 1916, då han gav sig ut på långa vandringar genom Dalarna och Norrland.

Hans första diktsamling, »Fejd och famn», utkom 1917, tätt följd av »Sjöfolk och färdemän» (s. å.), »Stora orons män» (1918), »I revolutionstid» (1919) och »Kap Horn» (1920). En stark entusiasm för det fria vandringslivet, vilken barndoms- och uppväxtåren i Söders fattigkvarter och en trång baptistisk miljö bidragit att framkalla, har i första rummet satt sin prägel på B: s diktning. I raska och brett böljande rytmer, som vittna om en högt uppdriven formell färdighet, besjunger han olika typer av »farande folk», med förkärlek luffare och sjömän, och ger med burlesk humor och stor brio scener och situationer ur deras liv. Större plats än människorna intar likväl i B: s lyrik naturen, som han ägnar en hänförd dyrkan; hans verser röja en intim förtrogenhet med den norrländska ödemarken, med skogarna och fjällen. B:s friska vagabondpoesi är buren av en stolt och manlig anda; där mötas trotsig frihetskänsla, ungdomlig dådlust, frejdig äventyrshåg och muntert spelmanslynne. Hans läromästare ha varit Kipling och Service, i någon mån Dan Andersson, men framför allt E. A. Karlfeldt. Såväl den ordfylliga och konstfullt rimmade versen som stilens märgfullhet och stundom lätt arkaiserande prägel tyda på lärjungeskap hos Fridolins diktare. — Som prosaförfattare har B. framträtt med en novellsamling, »Det glädjerika livet» (1920) och en samtidsroman, »Tiden och en människa» (1921), historien om en ung mans utveckling till självbesinning och ansvarskänsla; den senare boken är ett utslag av den etiskt-religiösa strömning, som kan spåras flerstädes i modern svensk litteratur och fått sin kanske mest uppmärksammade representant i Ivan Oljelund. Såsom framgången ur arbetarklassen har B. räknats till de s. k. proletärdiktarna. Hans livssyn är dock, i motsats till dessa författares, övervägande ljus, och hans optimistiska temperament har på sistone närmat honom till H. G. Wells' socialekonomiska evolutionism, vilken är tydligt märkbar i »Tiden och en människa» och diktsamlingen »Landkänning» (1922). Dessa båda böcker synas beteckna början av ett nytt skede i B: s utveckling.

B. har även lämnat litterära bidrag till tidningar och tidskrifter, bl. a. Bonniers månadshäften och Ord och bild, översatt ett stort antal av Knut Hamsuns prosaarbeten (1920—23) samt utgivit en samling axplock ur skillingpoesien, »Om skeppet Skulda och mördaren Nordlund» (1923).

Författare

Carl Anders Dymling.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; recensioner av pressen samt i Ord och bild (1920, 1922); J. Hemmer (Nya Argus, 1920).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Harry Blomberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anders Dymling.), hämtad 2019-03-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17804
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Harry Blomberg, urn:sbl:17804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anders Dymling.), hämtad 2019-03-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se